2022-08-07

REGEMENTSPARKEN

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att fortsätta presentera utdrag ur skriften.

REGEMENTSPARKEN

Det sena 1800-talet dominerades av historieromantiska strömningar; den gamla folkkulturen, som var på väg att raderas ut av det framväxande industrisamhället, måste räddas till eftervärlden. I Stockholm byggde Arthur Hazelius Skansen och Nordiska museet. Hembygdsföreningar och museer växte som svampar ur jorden. De nationalromantiska idealen återspeglades i många samhällsskikt och områden. Även krigsmakten ville dra sitt strå till stacken. Till mest varje regemente flyttades ett soldattorp eller någon annan form byggnad med anknytning till militärlivet.

Bohusläns Regemente flyttade 1913 från Backamo till Uddevalla. De nationalromantiska strömningarna nådde förstås även hit. Alltså flyttades soldattorpet 117 Lunna, Solberga socken, till regementet. Huset är uppfört enligt den standardritning Erik Dahlberg vid 1600-talets slut upprätta de för soldatbostad. Under takåsen samsas bostadsdel med ladugårdsdel, en s k sambyggd länga. Torpet placerades in vid den mjuka slänten ner mot Bäveån, på mark som inköptes 1920 just för att ge det lilla museet en passande inramning. Den då nyligen pensionerade stadsträdgårdsmästaren CA Andersson hjälpte till att anlägga den park, sedermera Regementsparken, som invigdes 1921. Med tiden utrustades parken med såväl dansbana, Rotundan, som utomhusscen i form av en amfiteater, och blev omåttligt populär.

Regementsparken ligger i ett kuperat, delvis mycket dramatiskt landskap, invid en strid del av Bäveån. Parken domineras i av böljande gräsytor under mäktiga hängbjörkar och en väldig blodbok. Mitt i parken är en minnessten över Kungliga Bohusläns Regemente 1661-1961 rest. När I 17 lades ner 1992 övergick Regementsparken till en vänförenings förvaltning. Parken har genom föreningen kompletterats med ett museum, som berättar Bohusläns försvarshistoria.

Soldattorpet

Dansrotundan
Scenen
Bohusläns Försvarsmuseum sett från parken
Bohusläns Försvarsmuseum

4 kommentarer:

  1. Jag får ta vid efter min morbror Bengt Hedere'n och påtala att parkens "riktiga" namn är fritidsparken. Så benämndes den från början och även vid min tjänstgöring på regementet. Eller finns det något beslut om annat som gått mig förbi?

    Mvh
    Lars Barkman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt. Vad jag vet hade parken inget speciellt namn från början. Den stängdes i april 1940 och kompletterades senare med diverse anläggningar för soldaternas förströelse, bland annat en minigolfbana och återinvigdes 16 juni 1943 under namnet Fritidsparken. Per N

      Radera
    2. Efter att ha läst på kan meddelas att när regementets kamratförening övertog ansvaret för parken år 1986 beslöts att namnet i fortsättningen skulle vara Regementsparken. Per N

      Radera
    3. Tack Per för besked i frågan. Jag kan tycka att det är en lite historielös och onödig namnändring. Som att byta ut Margretegärdeparken mot brandparken (efter gamla brandstationen som ligger i närheten) eller varför inte polisparken.
      Mvh
      Lars

      Radera