2022-08-03

MARGRETEGÄRDEPARKEN

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att fortsätta presentera utdrag ur skriften.

 MARGRETEGÄRDEPARKEN


Stadens ståtligaste park är uppkallad efter rådman Jöns Kochs hustru Margareta (1686-1768). Herrskapet Koch bodde ett hus kallat Margretelund, också efter hustrun. Margretelund, idag Lagerbergsgatan 25 överlevde branden 1806 tack vare de stora trädplanteringarna som utgjorde en brandspärr. Gärdena runt om uppkallades efter huset. 1881 inköpte staden marken och vid 1900-talets början hade bostadshus och skolor uppförts på gärdena öster om Margretelund. En öppen plats, Margretegärde, lämnades framför skolorna, att användas till lek och idrott.


Först 1910 blev Margretegärde officiellt park, fast motioner om detta lagts fram redan 1902. Lindridåer hade tidigare planterats på alla dess sidor. En musikpaviljong uppfördes mitt i tomrummet. Det skulle dröja till 1919 innan området planerades och lades ut som park. Uppdraget gick till stadsträdgårdsmästare C A Andersson, som förvandlade den gamla idrottsplatsen till en park värd namnet, till en riktig stadspark. Originalritningarna är tyvärr ej bevarade.


Anderssons huvudtanke bör emellertid ha varit att förstärka Margretegärdes rektangulära form. En längsgående central axel understryker denna, och förlänger intrycket med en öp pen siktlinje i norr med Kålgårdsbergsskolan (idag polishuset) som fond. Han permanentar existerande spontant uppkomna gångstigar som löper diagonalt över gärdets södra del. Den norra delens förbindelseled är en bred tvärgående gångväg. Centrum markeras av en stor rund fontän med planteringar och parksoffor. Smärre förändringar i parken har kommit till stånd under årens lopp, men Anderssons huvudidé kvarstår. De diagonala stigarna i norra delen togs upp 1944 och ersatte den breda tvärvägen. På denna lades två lekplatser in och omgärdades med skyddande buskage.


Margretegärde var länge en öppen och luftig park dominerad av grusgångar och färgsprakande planteringar, allt omslutet av unga lindar. Idag har buskar och träd vuxit upp och förvandlat parken till en välkomnande och lummig ons om sluten av mäktiga lindridaer. En plats som erbjuder såväl sol som skugga, men framför allt stilla ro.


På 1930-talet diskuterades norra delen av Margretegärde som lämplig plats för stadsbibliotek och museum. Huset skulle bilda lämplig fond mot norr. Därav blev dock inget.


1964 avtäcktes en byst av stadens son Axel Wenner-Gren. Bysten är gjord av Gaulberto Rocchi, Milano. Den har sedermera förflyttats till Agnebergsskolans lilla park. 


Tio år senare byggs en ny musikpaviljong.


Skulpturen Flicka med flätor, av skulptören Matti Haupt donerades av Gustaf Thordén 1949. Brons flickan är placerad mitt i fontänen. I parken kan besökare även se konstverken ”Vänskapens ljus”, vilken är en gåva från Uddevallas vänort Okazaki i Japan samt ”Dans” skapad av Jerry Williams, invigd år 2013.




3 kommentarer:

  1. Vid stormen -69 satt min klass och jag högst upp i Margretegärdeskolan och såg på hur ett av de stora träden blåste omkull. Tur att det inte föll mot skolan. Några minuter senare vräktes ett av fönstren upp över en hukande elev! Vi utrymde klassrummet och så var den dagens undervisning förstörd. Ett minne som jag aldrig glömmer! Det kunde gått illa.

    SvaraRadera
  2. Så trevligt! Tack Gunnar!

    SvaraRadera
  3. En Musikpaviljong i parken revs av min far 1950 och hade virket sedan som grundstomme till en sommarstuga på Sunningen. Där den stod hade sedan Parkcafét mittemot på Kilbäcksgatan en uteservering under ett antal år.
    Ulf Andersson

    SvaraRadera