2007-09-26

Restaurang Havet och mordet på president Kennedy


Det här var en av bilderna vid kvällens berättarafton inför en fulltalig publik. Ni har sett den förut. Den finns i en artikel här på Uddevallabloggen.

Det var givetvis många i publiken som hade varit på Havet och det är fantastiskt vilka minnen en bild kan väcka.

Willy Martinsson som har varit musiker och spelat på Havet många gånger berättade om kvällen den 22 november 1963. Hans orkester satt här i Snäckan på Havet och spelade som de gjort många gånger förr. Plötsligt märktes det en förändring av känsloläget bland restaurangens gäster. Det tisslades och tasslades och publiken ägnade allt mindre intresse åt musikerna och deras musik. Allt avstannade efterhand och till sist nåddes även musikerna av beskedet att USA:s president Kennedy var skjuten. Stämningen blev som förbytt.

Samtidigt satt jag själv på tåget mellan Göteborg och Uddevalla. Det var en fredagskväll och jag var på väg hem efter veckans arbete i Göteborg. Efter Ytterby kom konduktören gående genom vagnarna och berättade att president Kennedy hade blivit skjuten.

På den tiden stannade tåget vid fler stationer än i dag och efter varje tågstopp fick vi nya rapporter om läget i Dallas, där Kennedy hade skjutits. Det var en kuslig och förtätad stämning och det var konduktören som förmedlade den. Vi passagerare, som inte hade pratat med varandra tidigare, började nu göra det och det spekulerades i nytt världskrig och det ena efter det andra.

När jag hade gått av tåget i Uddevalla möttes jag av min far som berättade att Kennedy var död. Vi satt en stund i bilen och lyssnade på Arne Thoréns rapporter från USA.

Detta var bara ett exempel på hur bilder väcker minnen och hur tankarna sedan far i väg. Det fanns fler exempel på detta under kvällen.//

4 kommentarer:

  1. Hej Gunnar,
    Ja, det var en hemsk och märklig kväll. Själv satt jag i Göteborg tillsammans med en kamrat och läste inför en tenta i juridik dagen därpå. En kamrat ringde och informerade oss om det inträffade. Böckerna lades åt sida, och radio och TV sattes på. Det blev inte mer läst den kvällen.
    Dagen därpå sköts tentan upp - de allra flesta hade slutat plugga och och istället lyssnat på radio eller sett på TV.
    Vår lärare insåg det omöjliga att få något resultat och berättade också att också han ägnat kvällen år händelsen i Dallas.
    -loa

    SvaraRadera
  2. På konditori Havet firades i maj 1957 Ola Johanssons (senare Friholt) studentexamen. Det var en erbarmerligt stel och tråkig tillställning och jag var grymt besviken, jag hade ju sett fram emot så mycket att få vara med om en riktig studentexamen. Jag bar en vit handstickad klänning och en ljusblå platshandväska som jag exakt kan se framför mig ännu. I den lades den i tunna servetter prydligt inlindade studentmössan i marsipan från tårtan. Det var i alla fall en tröst, att jag fick med mig marsipanmössan. Men som all marsipan blev den tämligen snabbt för söt och växte i munnen.

    Två år senare hängde min syster där om kvällarna över en kopp te. Rödgråten kom hon hem en kväll och talade om att hennes plånbok med alla födelsedagspengarna hade försvunnit. Föräldrarna visade ingen medkänsla utan konstaterade bara att så där blev det när man rände ute med pojkar som inte var att lita på. Jag minns att hon sörjde alla sina sparade biobiljetter med anteckningar om film och sällskap. Jag sörjde dem också och drömde om när jag skulle få gå på alla biograferna och se vuxenfilmer; Grand, Aveny, Röda Kvarn, Saga och China. De måste väl alla ha funnits kvar då?

    Nä, några fina minnen från Havet, det kan jag inte erbjuda. Men jag minns att jag tyckte det var väldigt vackert.

    SvaraRadera
  3. Hej Annaa!
    DEt finns mer om Havet på Uddevallabloggen. Skriv Havet i sökrutan uppe till vänster och klicka på Sök.

    SvaraRadera
  4. Jag har även skrivit om Saga och Aveny. Sök på biograf!

    SvaraRadera