2009-08-02

Minnesstenen på Herrestadsfjället


För ganska länge sedan fick jag den här bilden med en fråga från Rolf Ohlson. Det är Rolf själv som är med på bilden som är tagen någon gång 1955-56. Och nu undrar Rolf om jag vet något om minnesstenen?

Och just som jag ikväll hade skannat en orienteringskarta över området och skulle börja skriva här på bloggen fick jag ett mejl på samma tema. Helt otroligt!

Jag återger här mejlet i sin helhet:
"Hejsan Gunnar!
Jag vill visa några bilder som är tagna i Uddevalla och detta är inte tänkt som någon bildgåta. Vår yngste son med familj tog oss med på en skogspromenad tidigare i veckan. Vi startade från östra Kurveröd och tog oss fram på Oskar Grens väg (Om vägen och Oskar Gren har tidigare presenterats på din blogg.)
Vi kom nästan fram till Nybygget där vi tog av, in på en stig på höger sida av vägen. Här var det dock skyltat med skjutvarningar men inte vid denna tidpunkt då vi kom dit. Det var väl ett militärt övningsområde och vad jag kan se på kartan över området så var vi någonstans på västra Bulidsområdet men det var dock tillåtet att gå där nu.
Vi följde en stig och en bäck långt in i skogen där vi senare tog oss fram väster ut från stigen. Där i skogen stod detta monument,jag vill gärna kalla det så. Från denna plats kunde vi mellan träden se taken på några av Skogslyckans höghus och rakt väster ut, långt bort i horisonten så kunde vi skönja Villa Lindesnäs. Stenen var daterad år 1882.
På stenens platta del var det graverat enligt nedan:


ÅR 1882
BÖRJADE SKOG ATT ODLAS Å
HERRESTADS
ÖDE FJÄLL
LÄNETS HÖFDING
ALBERT EHRENSVÄRD
BESKYDDADE
OSKAR GYBERG
FRÄMJADE
WILLIAM THORBURN OCH JOHAN SVENSSON
LEDDE
ARBETET
FRAMGÅNG FÖLJE FOSTERLÄNDSKA FÖRETAGET

Längst ner på stenen syn en symbol av ett träd, troligtvis en gran. Vid denna tidpunkt, var det som texten säger, ett öde område som saknade skog, vilket var den största anledningen till att man startade detta odlingsprojekt.
Säkert så finns det en del Uddevallabor som har sett detta monument, kartan vi hade med oss var framtagen av O-ringen och vi kunde också se en del kontroller i terrängen. Och troligtvis har det också varit en del militära orienteringstävlingar här.
Vi har statyn på Torget ,delar av borgen på Tureborg men denna "upptäckt" långt inne skogen var för oss verkligen unik. Jag ser fram emot kommentarer eller kanke någon kan berätta om detta monument, jag sökte i alla Uddevallaböcker men inget stod om detta. Men då på den tiden (1882) var ju stan inte så stor och till denna plats var det ju långt från stan, vilket det även är i dag.
Med Hälsningar från Britt och Bert Kronlid i Uddevalla"
(Skannad orienteringskarta med minnesstenen markerad vid en utsiktplats väster om Bulids skjutbana)
Det är nu väldigt många år sedan jag var på platsen och glädjande nog ser jag på makarna Kronlids bilder att texten fortfarande är läslig.
Det är alltså ett minnesmärke över de stora skogsodlingarna på Herrestadsfjället som startade 1882. I november 1891 skriver Bohusläningen att ett minnesmärke skall resas över skogsodlingarna.
I den utmärkta boken OM TRE SOCKAR I LANE, Skredsvik, Herrestad, Högås (Redaktör Gunnar Ekberg) citerar jag följande på sid 22-23: PÅ initiativ av rektorn vid folkhögskolan på Majoreberg C.O. Arcadius, bildades 1882 en sammanslutning för skogsodling på Herrestadsfjället. I interimstyrelsen återfinner vi de största markägarna på fjället: Robert och William Thorburn, Reinhold Knutsson, Johan Svensson, Alfred och Justinus Andersson. Plantering igångssattes omedelbart. En upprest sten på Limsjöberget omtalar att år 1882 började skog planteras på Herrestadsfjället.
Planteringen härjades emellertid av eld tio år senare. Förnyade planteringar ödelades på samma sätt. Enligt Hushållningssällskapets statistik omfattade skogsodlingarna mer än 5000 hektar. En betydande del av detta område brändes en eller flera gånger då skogseldar gick fram här 1904, 1906, 1911, 1913 och 1914".
I många år var det en fantastisk utsikt från minnesstenen men givetvis har det vuxit upp mycket skog omkring den så att numera är sikten begränsad som också framgår ovan.
En sökning på Herrestadsfjället i Tidningsarkivet ger följande träfflista:
1835-12-24 Torparen Johannes Olsson på Gnällen, ihjälfrusen på Herrestadsfjället. Död.
1886-10-07 Berättelse om Herrestadsfjället.
1888-06-30 Varning mot skogsåverkan på Herrestadsfjället. Annons. Natur.
1888-06-30 25 000 plantor nedsatts samt 900-1000 skåpsund skogsfrö har utsåtts på Herrestadsfjället. Natur.
1889-04-27 Skogsodling pågår på Herrestadsfjället. Natur.
1891-11-19 Skogsplanteringarna på Herrestadsfjället ska få minnesmärke. Staty.
1893-11-30 Skogsbranden på Herrestadsfjället. Polis.
1902-05-27 Från gamla Bohuslän. Herrestadsfjället.
1902-07-04 Rallare dödas vid dråp på Lövås, Herrestadsfjället.
1904-07-12 Svår skogsbrand på Herrestadsfjället
1906-04-14 Svår skogsbrand på Herrestadsfjället.
1911-06-08 Skogsbrand på Herrestadsfjället Kurveröd, en utgård till Kasens egendom.
1911-06-10 Skogsbrand på Herrestadsfjället.
1911-10-24 Herrestadsfjällets avbrända mark. 90 kg björkfrö såddes ut ovanför Kasen.
1914-05-05 Brand i skogsmarkerna vid Krokvattnet och Gumperöd å Herrestadsfjället.
1918-05-11 60 arbetare på Kampenhof planterar skog på Stadsfjället och Herrestadsfjället. Natur.
1922-04-03 Uddevalla Scoutkårs utmarsch till Trollgild på Herrestadsfjället.
1922-09-14 Herrestadsfjället av F.E.K. Ett 40-årsminne. Om skogsplantering och bränder. //

7 kommentarer:

  1. Vi har ju en liknade sten
    på kapelle.

    SvaraRadera
  2. Öster om korsningen Fritjof Nansens väg och Hantverkaregatan på Kaplle så är det en liten kulle. Även här är en minnessten rest. Jag har för mig att dessa två stenar hör ihop.

    Har jag blandat ihop det eller stämmer det?

    mvh

    SvaraRadera
  3. rolf ohlson2009-08-03 17:02

    Tack Gunnar för ett utförligt svar på min förfrågan. Jag kommer ju inte ihåg inskriptionen på stenen idag (men nu har jag ju fått oväntad hjälp) för det var ju mer än femtio år sedan jag var där.
    Vill gärna dit igen om jag nu hittar. Skogen har växt rejält kan jag konstatera på bilderna. Vi får väl ordna någon liten vandring dit vid tillfälle. Det kanske finns fler intresserade.

    SvaraRadera
  4. Den här stenen lät så spännande att jag letade mig dit idag. Kommer man på stigen från Nybygget (VÄLDIGT blöt stig just nu) så kan man, när man nått "toppen" på stigen, se ett litet stenröse, knappt halvmetern hög, på vänster sida bredvid en liten stig åt vänster. Följ den stigen upp på toppen och där är den.
    Jag kunde däremot inte se varken Skogslyckan eller Lindesnäs, men jag hade ingen kikare heller.

    SvaraRadera
  5. Apropå bränder på Herrestadsfjället... En av bränderna i början av 1900-talet skildras i Uddevallaförfattaren Ruben Nyströms bok Fjället brinner, utgiven 1940. Den bygger delvis på en sann berättelse om min morfar, Oscar Green från Alhagen, som oavsiktligt orsakade en av dessa bränder när han var en ung pojke. Ruben och Oscar var långt senare i livet vänner i baptistförsamlingen.

    SvaraRadera
  6. Nu har jag (femtio år senare) läst boken "Fjället brinner" igen och kan konstatera att jag mindes alldeles fel om min morfars roll i skogsbranden. Det han råkade sätta eld på som liten var en lada på Kasen. Skogsbranden några år senare bidrog han verksamt till att stoppa, och "betalade" därigenom med god ränta tillbaka vad han hade råkat åsamka med sin tidigare vårdslöshet med elden.

    SvaraRadera
  7. Det skulle vara trevligt om man kunde bränna av lite vegetation där för att återfå lite av den karga karaktären, kanske lite betesdjur kunde vara fint och locka till mer besök, det flesta leder har ju sina rösen på varje "topp" men utsikten är inte som förr.

    Vinterupplagan av fjället bloggas det lite om här:
    www.szamer.se

    SvaraRadera