Fornsök

I anslutning till föregående inlägg kan det kanske vara på sin plats att tipsa om Fornsök på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Fornsök är ett internetbaserat register över alla fornminnen. Man kan söka antingen via kartbilden genom att klicka sig in i bilden eller skriva in sökord i en sökmeny.

På den här bilden ser vi minnesstenen som är registrerad som ett fornminne. RAÄ-numret (RAÄ = Riksantikvarieämbetet) är Uddevalla 190:1. Genom att klicka på forminnet så kan man även läsa uppgifterna om det.

Fornsök är en verkligt intressant sida och du hittar den här.



Och titta så många fornminnen det finns i centrala Uddevalla.

Du hittar numera Fornsök som en länk här på Uddevallabloggen under rubriken Allt finns på nätet. //

Minnesstenen på Herrestadsfjället

För ganska länge sedan fick jag den här bilden med en fråga från Rolf Ohlson. Det är Rolf själv som är med på bilden som är tagen någon gång 1955-56. Och nu undrar Rolf om jag vet något om minnesstenen?

Och just som jag ikväll hade skannat en orienteringskarta över området och skulle börja skriva här på bloggen fick jag ett mejl på samma tema. Helt otroligt!

Jag återger här mejlet i sin helhet:

"Hejsan Gunnar!

Jag vill visa några bilder som är tagna i Uddevalla och detta är inte tänkt som någon bildgåta. Vår yngste son med familj tog oss med på en skogspromenad tidigare i veckan. Vi startade från östra Kurveröd och tog oss fram på Oskar Grens väg (Om vägen och Oskar Gren har tidigare presenterats på din blogg.)

Vi kom nästan fram till Nybygget där vi tog av, in på en stig på höger sida av vägen. Här var det dock skyltat med skjutvarningar men inte vid denna tidpunkt då vi kom dit. Det var väl ett militärt övningsområde och vad jag kan se på kartan över området så var vi någonstans på västra Bulidsområdet men det var dock tillåtet att gå där nu.

Vi följde en stig och en bäck långt in i skogen där vi senare tog oss fram väster ut från stigen. Där i skogen stod detta monument,jag vill gärna kalla det så. Från denna plats kunde vi mellan träden se taken på några av Skogslyckans höghus och rakt väster ut, långt bort i horisonten så kunde vi skönja Villa Lindesnäs. Stenen var daterad år 1882.

På stenens platta del var det graverat enligt nedan:

ÅR 1882

BÖRJADE SKOG ATT ODLAS Å

HERRESTADS

ÖDE FJÄLL

LÄNETS HÖFDING

ALBERT EHRENSVÄRD

BESKYDDADE

OSKAR GYBERG

FRÄMJADE

WILLIAM THORBURN OCH JOHAN SVENSSON

LEDDE

ARBETET

FRAMGÅNG FÖLJE FOSTERLÄNDSKA FÖRETAGET

Längst ner på stenen syn en symbol av ett träd, troligtvis en gran. Vid denna tidpunkt, var det som texten säger, ett öde område som saknade skog, vilket var den största anledningen till att man startade detta odlingsprojekt.

Säkert så finns det en del Uddevallabor som har sett detta monument, kartan vi hade med oss var framtagen av O-ringen och vi kunde också se en del kontroller i terrängen. Och troligtvis har det också varit en del militära orienteringstävlingar här.

Vi har statyn på Torget ,delar av borgen på Tureborg men denna "upptäckt" långt inne skogen var för oss verkligen unik. Jag ser fram emot kommentarer eller kanke någon kan berätta om detta monument, jag sökte i alla Uddevallaböcker men inget stod om detta. Men då på den tiden (1882) var ju stan inte så stor och till denna plats var det ju långt från stan, vilket det även är i dag.

Med Hälsningar från Britt och Bert Kronlid i Uddevalla"

(Skannad orienteringskarta med minnesstenen markerad vid en utsiktplats väster om Bulids skjutbana)

Det är nu väldigt många år sedan jag var på platsen och glädjande nog ser jag på makarna Kronlids bilder att texten fortfarande är läslig.

Det är alltså ett minnesmärke över de stora skogsodlingarna på Herrestadsfjället som startade 1882. I november 1891 skriver Bohusläningen att ett minnesmärke skall resas över skogsodlingarna.

I den utmärkta boken OM TRE SOCKAR I LANE, Skredsvik, Herrestad, Högås (Redaktör Gunnar Ekberg) citerar jag följande på sid 22-23: PÅ initiativ av rektorn vid folkhögskolan på Majoreberg C.O. Arcadius, bildades 1882 en sammanslutning för skogsodling på Herrestadsfjället. I interimstyrelsen återfinner vi de största markägarna på fjället: Robert och William Thorburn, Reinhold Knutsson, Johan Svensson, Alfred och Justinus Andersson. Plantering igångssattes omedelbart. En upprest sten på Limsjöberget omtalar att år 1882 började skog planteras på Herrestadsfjället.

Planteringen härjades emellertid av eld tio år senare. Förnyade planteringar ödelades på samma sätt. Enligt Hushållningssällskapets statistik omfattade skogsodlingarna mer än 5000 hektar. En betydande del av detta område brändes en eller flera gånger då skogseldar gick fram här 1904, 1906, 1911, 1913 och 1914".

I många år var det en fantastisk utsikt från minnesstenen men givetvis har det vuxit upp mycket skog omkring den så att numera är sikten begränsad som också framgår ovan.

En sökning på Herrestadsfjället i Tidningsarkivet ger följande träfflista:

1835-12-24 Torparen Johannes Olsson på Gnällen, ihjälfrusen på Herrestadsfjället. Död.
1886-10-07 Berättelse om Herrestadsfjället.
1888-06-30 Varning mot skogsåverkan på Herrestadsfjället. Annons. Natur.
1888-06-30 25 000 plantor nedsatts samt 900-1000 skåpsund skogsfrö har utsåtts på Herrestadsfjället. Natur.
1889-04-27 Skogsodling pågår på Herrestadsfjället. Natur.
1891-11-19 Skogsplanteringarna på Herrestadsfjället ska få minnesmärke. Staty.
1893-11-30 Skogsbranden på Herrestadsfjället. Polis.
1902-05-27 Från gamla Bohuslän. Herrestadsfjället.
1902-07-04 Rallare dödas vid dråp på Lövås, Herrestadsfjället.
1904-07-12 Svår skogsbrand på Herrestadsfjället
1906-04-14 Svår skogsbrand på Herrestadsfjället.
1911-06-08 Skogsbrand på Herrestadsfjället Kurveröd, en utgård till Kasens egendom.
1911-06-10 Skogsbrand på Herrestadsfjället.
1911-10-24 Herrestadsfjällets avbrända mark. 90 kg björkfrö såddes ut ovanför Kasen.
1914-05-05 Brand i skogsmarkerna vid Krokvattnet och Gumperöd å Herrestadsfjället.
1918-05-11 60 arbetare på Kampenhof planterar skog på Stadsfjället och Herrestadsfjället. Natur.
1922-04-03 Uddevalla Scoutkårs utmarsch till Trollgild på Herrestadsfjället.
1922-09-14 Herrestadsfjället av F.E.K. Ett 40-årsminne. Om skogsplantering och bränder. //

Felaktig inskription på minnessten

Den här minnesstenen togs fram till regementets nedläggning den 30 juni 1992 då den avtäcktes inför en tusenhövdad publik. En kort stund efter att täckelset fallit hördes en skrikande röst: "Det står fel!!"

Det var en av regementets äldre pensionsavgångna officerare som skrikit och som nu stod och pekade mycket upprört mot minnesstenens baksida.

Och mycket riktigt! På baksidan av minnesstenen var regementets fem segerslag inristade. Det var bara det att slaget vid Landskrona 1677 hade bytt plats med slaget vid Helsingborg 1710. En sådan fadäs!

Det var säkert en mardröm för den ansvarige officeren som hade beställt stenen av en stenhuggare. Hade stenhuggaren gjort fel eller hade han fått en felaktig beställning? Nu skulle det säkert bli en dyr och utdragen process att åtgärda misstaget.

Men icke! En tid därefter var jag på kaserngården och skulle åka ner mot staden då en kollega frågade om han fick lifta med mig. Javisst fick han det! Och kollegan var just den som hade beställt minnesstenen.

Jag förde försiktigt det hela på tal:

- Det var synd att det blev fel på minnesstenen!

- Vad menar du?

- Jo jag menar minnesstenen som avtäcktes på regementets nedläggningsdag.

- Det är inget fel på den!

- Jovisst, jag såg det ju själv.

- Nej, det ÄR inget fel på den!

Nu började jag ana att det hela kanske var tillrättat. Han lät väldigt säker på sin sak då han pånytt försäkrade att det minsann inte var något fel med inskriptionen.

Han hade definitivt övertaget i diskussionen ända tills jag sa: "Jag fotograferade minnestenen samma dag!"

Tystnad - sedan sa han: "Gjorde du verkligen det?". Jovisst hade jag gjort det, se själva på den här bilden! Annars skulle jag nog ha trott att jag drömt alltsammans.

Det rätta skall alltså vara:

Lund 1676

Landskrona 1677

Helsingborg 1710

Gadebusch 1712

Svensksund 1790

Och jag måste säga att jag beundrar kollegan, som på mycket kort tid hade lyckats sopa igen alla spår efter misstaget. Hur det gick till? Ja det återstår att ta reda på. //

Stenen vid Björkebohagen

Tommy Nilsson skriver:

"Skickar över en bild på en sten som du säkert har sett många gånger under din tid på I17.

Jag brukar går förbi den när jag går på Bohusleden. Stenens placering är vid Björkebohagen, som du säkert vet.

Finns det någon historia kring den, vet man vilka det var som reste stenen, förutom det som står på den? Det verkar som om någon sköter om den, texten/färgen är så tydlig och kan knappast vara från 1932."

Jodå, den stenen känner jag till. Dock har jag inte sett den så värst mycket under mina år vid I 17. Förklaringen får du nedan. Lennart Bergqvist var den siste översten vid Bohusläns regemente och han berättar följande om stenen:

"Som framgår av inskriptionen är den tillverkad 1932 efter det att piplutonen (pionjärplutonen) hade byggt den kärrväg som gick från Björkebohagen till Rönnevattnet. På Björkebohagen (liksom f ö på de flesta Samnerödstorpen) har jag haft släktingar boende sedan början av 1700-talet. Farfar var t ex född på Björkebohagen.

På senare år fick min far som var tvättmästare på I 17 hyra Björkebohagen som sommarstuga. Vi skriver då slutet av 1940-talet. Då fanns stenen på plats Sedan far gått bort 1967 forsatte min mor att hyra torpet några år men var till slut tvungen att lämna det. Sedan hyrdes det av ett befäl vid regementet (kan möjligen ha varit Uno Carlsson) för att sedan övergå till en civilanställd.

När jag återvände till regementet 1990 hade jag förhoppning om att få hyra det, men tyvärr hade fukten trängt in så väggarna var tämligen ruttna upp till fönstren. Jag fick därför ta beslutet att riva huset. Jag räddade dock kakelugnen och den är nu monterad och användabr i Kurt Olssons gillesstuga. Likaså räddades "magasinet" d v s det kombinerade stallet och ladugården. Det övertogs av en av förrådsarbetarna och är nu i fullt bruk i Dalsland.
Det var en lång utvikning.

När jag kom hem letade jag efter stenen men den var borta. Jag gav mig dock inte och efter en tids letande hittade jag den, slängd uppe i skogen. Jag bad då Said Augustsson (löjtnant vid fastighetsenheten) att mura fast den. Jag hade burit ner den och lagt den på den plats den ursprungligen haft. Så skedde och förhoppningsvis får den stå kvar ännu många år.//

Apropå Svenska slag

Bohusläns regemente lades efter 331 år ned den 30 juni 1992. Det var väldigt mycket folk samlade under nedläggningsceremonin. Som avslutning på ceremonin avtäcktes minnesstenen på bilden. Det gick dock inte särskilt många minuter efter att täckelset föll förrän det hördes ett illtjut från en person (en äldre besserwisseraktig officer) som stod några meter bakom minnesstenen. Han viftade frenetiskt med armarna och pekade på stenens baksida och skrek allt vad han orkade: "Det står FEEEEL!".

Och fel stod det, tyvärr!

På stenens baksida skulle de svenska segerslag, som Bohusläns regemente deltagit i med äran i behåll, ha stått. De är Lund 1676, Landskrona 1677, Helsingborg 1710, Gadebusch 1712 och Svensksund 1790.

Som framgår av texten på bilden har det "smugit" in sig fel i det att slaget vid Landskrona och slaget vid Helsingborg bytt plats. Några veckor efter avtäckningen råkade jag åka bil med den för nedläggningsceremonierna ansvarige officeren och jag sa lite försiktigt: "Det var ju synd att det blev fel på minnesstenen!". Han svarade omedelbart: "Vadå, det är inget fel!"

"Jovisst stod det fel", upprepade jag. Han fortsatte emellertid benhårt att hävda att det inte stod fel, varvid jag började ana att han trots den korta tiden som gått sedan avtäckningen hade rättat till felet. "Jo, men jag har tagit en bild av den felaktiga stenen", sa jag. Han blev tyst en stund och så sa han: "Har du det?"

Jag måste ändå säga att med beundransvärd snabbhet och i sann officersanda hade felet rättats till och när jag nästa gång inspekterade stenen kunde man inte upptäcka att någonting varit galet. Men hur det gick till, ja det vete fåglarna?

Och hade jag inte haft detta bildbeviset så kanske jag skulle ha trott att jag drömt alltsammans.//