Arbetarna vid Junohus

Den här fina bilden har jag fått av Arne Kardbom. Du känner säkert igen byggnaden med markiserna. Den finns fortfarande vid Junogatan, men har byggts ut sedan bilden togs.

Arne berättar följande om bilden:

"Några kommentarer om den bild som jag skickade dig. Passade på att intervjua min svärfar, Harald Gistedt, förra helgen för att få lite fler fakta kring bilden och dess bakgrund. Harald (född 1918) började arbeta på Junohus hösten 1939, ganska snart efter avslutad 6 månaders militärtjänst. Bilden visar personalen samlad utanför entrén till företagets område, förmodligen efter avslutad arbetsdag. Skuggornas längd bekräftar att det är sent på eftermiddagen. Harald säger sig fortfarande minnas tillfället när alla uppmanades att ställa upp. Årtalet är inte helt säkert, kanske 1940 (kanske senare)? Antalet arbetare (> 100) borde kunna vara en ledtråd om man känner företagets utveckling mer i detalj. Bilen i bakgrunden ser ut att vara försedd med gengasaggregat. Byggnaden i bakgrunden finns kvar, om än kraftigt utbyggd åt höger. Vi passade på att göra ett besök på plats och kunde konstatera att det är mycket lätt känna igen detaljer på byggnaden (fönster, dörrar mm). Järnvägsspåret som passerar genom folksamlingen finns inte kvar. Bifogade bild visar huset som det ser ut idag.

 

Uppgifter om fotograf saknas tyvärr. Bildens format är ca 17x23 cm, monterad i en passepartout, som inte innehåller någon information.

 

Jag är djupt imponerad av Haralds goda minne av så många detaljer från svunna tider, själv tycker jag att minnet sviker för det mesta. Han är född i Tossene, började arbeta i stenbrott tillsammans med sin far, hamnade så småningom i Uddevalla och fick arbete på Junohus. Han bodde fram till för några år sedan på Göteborgsvägen 24 så han hade inte lång väg till jobbet, inte heller sedan han började arbeta på Mobil Oils anläggning, där han var kvar fram till sin pensionering. På ”fritiden” arbetade han i Folkets Park och kan berätta om hur nöjeslivet såg ut förr i tiden. Idag bor han på Parkgatan.

Hälsningar

Arne"

Junohus på Garvaremyren - Hagarnevägen

På området Garvaremyren ligger Hagarnevägen, som vi ser på bilden. Då området bebyggdes med Junohus i början av 1940-talet hette vägen Garvaremyrsvägen. Den bytte namn till Hagarnevägen 1952.

Fotografen står här med ryggen mot Tureborgsområdet och bortåt sträcker sig vägen i västlig riktning eller ner mot staden om man så vill.

Några hus bortåt på höger sida låg då bilden togs Anders och Ottilia Eks hus. Idag har huset adress Hagarnevägen 19. Anders och Ottilia fick lagfart för tomten 1941-09-10. Detta kan vi läsa i ett arkiv som finns på Bohusläns_Föreningsarkiv.

Det är Folke Eks arkiv och han var son till Anders och Ottilia. Arkivhandlingarna är inlämnade efter Folke Eks död av Anita Andersson.

I arkivförteckningen kan man få en ganska bra bild av det nya villaområdets tillkomst. Följande handlingar finns där:

*Lagfartsbevis, avstyckningsprotokoll

*Sammanställning av tomtkostnader

• *Avstyckningskarta och protokoll 1941-06-11

*Skuldebrev á 2000 kr 1941-07-31

*Köpebrev 1941-08-30

*Brandförsäkringsbevis Samarbete, Stockholm 1941

*Korrespondens med Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB) rörande lån och försäkringar, leveransavtal, kreditavtal, specifikation över material och entreprenad för uppförande av småvilla 1941-45.

• *Protokoll och låneförbindelse med Statens Byggnadslånebyrå 1942
• *Beslut om byggnadslov och va-anslutning 1941-42
• *Inteckningar 1941-46

*Revers Livförsäkringsanstalten Folket 1942

*Revers Folksam 1953

*Brandförsäkringsbevis och bevis om villa- och hemförsäkring Folksam 1954

*Ritning rörande murning för oljebrännare/värmeberedare 1961

Vidare finns det i arkivet 11 fotografier samt

* Protokoll från Garvaremyrens Egnahemsförening

*Protokoll från möte med Garvaremyrens Garantiförening Trygg

*Protokoll från möte med HSB i Uddevalla upa

*Protokoll från styrelsemöte med HSB i Uddevalla

All denna information om området får man således bara genom att läsa arkivförteckningen. Familjen Ek har sparat alla handlingar genom åren och nu är de förstås väldigt värdefulla för dem som vill få kunskap om området.

Som framgår av de nytagna bilderna har många av Junohusen förändrats genom till- och ombyggnader.

Vid en sökning på ordet Hagarnevägen i Tidningsarkivet fick jag denna träfflista:

1952-02-21 "Hagarnevägen", nytt namn på Garvaremyren. Gatuarbete.
1952-02-21 Namnbyte. Gröngatorna blir namn. Nyare delen av Garvaremyrvägen skall heta Hagarnevägen. Gatuarbete.
1962-08-20 Persikor i Uddevalla. På Hagarnevägen 15 har 90 söta frukter mognat utomhus. Trädgård. Bild.
1972-02-22 Vårens första snödroppe hos fru Anna Adamsson på Hagarnevägen i Uddevalla. Blommor. Bild.
1973-02-10 Stopp! Ingen genomfart på Hagarnevägen. Trafik.
1974-10-29 Fasta hinder skall stödja förbud på Hagarnevägen. Trafik.
1974-11-27 Trafikproblem på Hagarnevägen stängs kanske för genomfart. Gatuarbete.
2001-12-17 Tillbaka i nyrenoverat i höghus på Tureborg - Hagarnevägen 45. Bostad. Bild.

Och en motsvarande sökning på ordet Garvaremyren ger följande träfflista:

1906-01-09 Garvaremyren, familjetragedi. Död.
1906-07-03 Blodsdramat på Garvaremyren. Änkan Karolina Tobiasson kvar på Uddevalla kronohäkte. Polis.
1908-03-19 Blodsdramat på Garvaremyren. Helena Tobiasson, ny rannsakning. Polis.
1908-04-11 Blodsdramat på Garvaremyren, Änkan Karolina Tobiasson frikändes.
1912-03-20 Brand i huset nummer 5 på Garvaremyren, huset beboddes av ägaren kyrkovaktmästaren Alfr. Andersson.
1921-01-17 Vid auktion av Prinshagen (Garvaremyren), högsta anbud av mjölnaren Johan Augustsson.
1936-05-29 Garvaremyren och man tomtar till ett tvåvåningshus vid Stampgatan. Byggnad.
1938-03-31 Till entreprenör för uppförande av bron vid Garvaremyren har DK antagit AB Armerad Betong.
1938-08-25 Ny vägbro över järnvägen vid Garvaremyren. Bild.
1940-02-15 Tomtpriser på Garvaremyren drätselkammaren föreslår 3 kronor á 3.50. Bostad.
1940-05-21 Garvaremyren av F.E.K. Verkstadsskolepojkar rev den gamla ladugården för övning.
1941-05-20 Garvaremyren- och vitaminodlingar av F.E.K.
1941-09-18 Nybyggnadsstaden på Garvaremyren. Bild.
1941-10-10 Beredskapsarbetat på Garvaremyren kan påbörjas. Ett 20 tal man beräknas få sysselsättning. Arbetsmarknad. Bild.
1941-12-06 Garvaremyren. En titt på nybygget á Garvaremyren visar att det ryker ur skorsten och blommor i fönstren.
1942-01-26 37 småstugor uppfördes 1941 i Uddevalla. Utgjordes på Garvaremyren och Hospitalsängen.
1944-06-09 Eldsvåda på Garvaremyren av åsknedslag. Brand. Väder.
1952-02-21 "Hagarnevägen", nytt namn på Garvaremyren. Gatuarbete.
1957-04-01 Borg från vikingatiden upptäckt i trakten av Garvaremyren-Timanstorpet mot Tureborg. Kultur.
2001-02-02 Det hände då: För 50 år sedan 1951-02-02 bygger militärerna bro vid Östergatan mellan Garvaremyren och Vadbacken. //

Västerbron 70 år idag

Idag fyller Västerbron 70 år. Det var alltså den 31 augusti 1939 som invigningståget gick på järnvägen över bron. Och slutmålet var förstås den nya trähusfabriken, Junohus, som invigdes samma dag.

Att Västerbron alls byggdes berodde på att det behövdes ett industrispår till den nya fabriken. Och när man ändå skulle bygga en järnvägsbro så passade man förstås på att också bygga en efterlängtad landsvägsbro. 1930 skedde här en tragisk dödsolycka då tre göteborgare kom norrifrån på Västerlånggatan och var på väg till Hotell Bele på andra sidan hamnkanalen.

Det var mörkt och de var okända i stan och såg inte att det inte fanns någon bro mellan Västerlånggatan och Packhusgatan på andra sidan. Bilen hamnade i vattnet och alla tre omkom.

När bron skulle byggas fick man först riva delar av kvarteret Sjöbommen. En kuriositet i sammanhanget var att när man byggde järnvägen hade man använt ett litet lok, men invigningståget drogs av ett normalstort.

(Foto förre stadsträdgårdsmästaren Bertil Nilsson)

Det visade sig då att järnvägen kommit så nära ett av husen på södra sidan varvid det större loket tog tag i vindskivan på huset och slet bort den. På bilden ser vi hur man kapat av vindskivan så att loken i fortsättningen skulle kunna passera utan problem.

Dagen efter invigningen, dvs den 1 september 1939, bröt andra världskriget ut. Det kom menligt att påverka produktionen av trähus på den nya fabriken. Men den historien återkommer jag till.

En sökning på Västerbron i Tidningsarkivet ger följande träfflista:

1938-02-18 Uddevallabron med i V o V beredskapsplan. Västerbron.
1938-05-20 Västerbron i Uddevalla. Bro. Bild.
1938-05-21 Drätselkammarens förslag till ny bro över Bäveån. (Västerbron).
1938-08-31 Grunden sonderas och leran provas för den nya bron, Västerbron. Bro. Bild.
1938-08-31 Grunden sonderas och leran provas för den nya bron, Västerbron. Bild.
1938-11-12 Planskiss över den planerade nya riksleden över Bäveån ( Västerbron ) i Uddevalla. Bro.
1938-12-10 Turistbyråns kiosk vid Västerlånggatan har flyttats för att ge plats för brobygge ( Västerbron ). Byggnad. Bild.
1939-08-01 Västerbron i Uddevalla klar i mitten av augusti.
1939-08-04 Nya Västerbron i Uddevalla klar i mitten av augusti.
1939-08-26 Första loket på nya Västerbron. Järnväg. Bild.
1939-09-01 Första tåget över Västerbron igår till Junohus. Järnväg.
1940-08-06 Den nya Västerbron och Västerlånggatan. Vägarbete.
1942-06-17 Bild på Västerbron och gamla husen i kvarteret Dagson.
1944-04-14 Lärkan kom till Uddevalla och mudderverket ligger nedanför Västerbron. Pråmarna fylles nedåt hamnen av Meta.
1945-10-12 UVHJ:s lok spårade ur på västerbron, loket var fullastat från trähusfabriken. Järnväg. Olycka.
1945-10-16 Järnvägsspåret vid Västerbron skall höjas 25 cm på södersidan, arbetet pågår.
1946-06-13 3:e vattenledningen lägg till söder under Västerbron. Vägarbeten.
1946-06-13 City Möbler öppnar 15 juni 1946. Södra Hamngatan 7, 2:a vån. invid Västerbron. Annons.
1948-05-20 Landstigningsbrygga vid Västerbron. Hamn. Bild.
1949-06-02 Ett par hästar med arbetsvagn skenade vid Västerbron. Körsvennen erhöll en del skador. Olycka.
1951-09-20 Bild på fastigheten Sjöbommen nr 1. Revs när Västerbron skulle byggas år 1939.
1952-11-12 Flaggstängerna på Kungstorget- och Västerbron, stod tomma på kungens födelsedag. Kungligt. Fanor.
1954-05-12 Sjöfartsmonument i Uddevalla, ankare placeras vid Västerbron, hittades vid muddring. Hamn.
1954-11-17 Brand i Pettersson möbelaffär vid Västerbron.
1957-02-15 Nya kajer i Bäveån för en halv miljon mellan Träbron och Västerbron
1957-10-18 Förändrad gatubild vid västerbron när Pressbyråns kiosk flyttades. Byggnad. Bild.
1958-08-08 Västerbron breddas, ny Kampenhofgata. Vägarbete. Bild.
1958-08-28 Jättevalfisken Jonas visas vid Västerbron.
1960-03-29 Uddevalla utreder breddad Västerbro. Bild.
1961-05-24 Västerbron breddas. Kommunikationer. Bild.
1961-12-21 Höghus och affärslänga vid Västerbron? Byggnad. Bild.
1963-11-25 Hemmafrun Agnes Hermansson dök i 4-gradigt vatten vid Västerbron i Uddevalla. Idrott. Bild.
1965-05-12 Västerbrojärnvägen bör bort, men då blir Junokajen värdelös. Järnväg.
1970-06-25 Långtradare fast på Västerbron. Bilen kom från Kampenhofsgatan var för lång och hängde på broräcket. Bild
1973-02-08 Som högst stod vattnet 30 cm över gatorna runt Västerbron. Väder.
1978-03-10 Brobygget över Bäveån, den s.k. Västerbron har börjat. Kommunikationer. Bild.
1978-04-13 Nya Västerbron byggs. Innebär svårigheter för trafiken. Kommunikationer. Bild.
1978-06-19 Rekordsnabbt arbete. Halva Västerbron är färdig. Kommunikationer. Bild.
1982-09-30 Västerbron på postens vykort av konstnären Rune Hurtig. Kommunikationer. Bild.
2000-04-05 Badhuskajen behöver repareras vid Västerbron, som är i mycket dåligt skick. Hamn. //

Uddevallahus på Bornholm

Tack vare internet har jag fått kontakt med Ann Vibeke Knudsen som är chef för Bornholms Museum. Hon hade uppmärksammat att jag i ett inlägg nämnt exporten av Junohus till Bornholm efter andra världskriget.

I krigets sista skälvande dagar bombade Sovjetunionen städerna Rönne och Nexö på Bornholm sönder och samman och Sverige kunde genom exporten av de prefabricerade Junohusen hjälpa till att bygga upp städerna igen.

Även i Uddevalla har vi ju områden med Junohus och jag kommer att skriva om det lite senare. På bilden ovan ser vi det område på Egersberg (på andra sidan gatan) som bebyggdes med 28 Junohus. Fabriken invigdes ju den 31 augusti 1939 och redan den 1 oktober stod de flesta av husen färdiga. Detta område kallades för övrigt i folkmun för Ångermanland. Det hette att familjerna som byggde skulle ha ångrat sig då källarschakten fylldes av ett ösregn under byggtiden.

Nu har Ann Vibeke Knudsen varit i Uddevalla för att söka efter spåren av Junofabriken och skriver om det på museets hemsida här. //

När Västerbron byggdes

Efter Tändsticksfabrikens nedläggning 1938 "kompenserades" Uddevalla med den tidens "Uddevallapaket". En delegation från staden reste till Stockholm och kom tillbaka med en ersättningsindustri, Junohus i Södra hamnen.

En viktig förutsättning för Junofabrikens fortlevnad var ett järnvägspår från den gamla Hamnstationen, som låg där nuvarande Museiparken ligger. Västerbron byggdes således för detta järnvägsspår men också för att förbinda Västerlånggatan med Packhusgatan på södra sidan. Bron invigdes den 31 augusti 1939, dagen innan andra världskriget bröt ut.

Om Västerbon i Tidningsarkivet:

1938-02-18 Uddevallabron med i V o V beredskapsplan. Västerbron.
1938-05-20 Västerbron i Uddevalla. Bro. Bild.
1938-05-21 Drätselkammarens förslag till ny bro över Bäveån. (Västerbron).
1938-08-31 Grunden sonderas och leran provas för den nya bron, Västerbron. Bro. Bild.
1938-11-12 Planskiss över den planerade nya riksleden över Bäveån ( Västerbron ) i Uddevalla. Bro.
1938-12-10 Turistbyråns kiosk vid Västerlånggatan har flyttats för att ge plats för brobygge ( Västerbron ). Byggnad. Bild.
1939-08-01 Västerbron i Uddevalla klar i mitten av augusti.
1939-08-04 Nya Västerbron i Uddevalla klar i mitten av augusti.
1939-08-26 Första loket på nya Västerbron. Järnväg. Bild.
1939-09-01 Första tåget över Västerbron igår till Junohus. Järnväg.
1940-08-06 Den nya Västerbron och Västerlånggatan. Vägarbete.
1942-06-17 Bild på Västerbron och gamla husen i kvarteret Dagson.
1944-04-14 Lärkan kom till Uddevalla och mudderverket ligger nedanför Västerbron. Pråmarna fylles nedåt hamnen av Meta.
1945-10-12 UVHJ:s lok spårade ur på västerbron, loket var fullastat från trähusfabriken. Järnväg. Olycka.
1945-10-16 Järnvägsspåret vid Västerbron skall höjas 25 cm på södersidan, arbetet pågår.
1946-06-13 3:e vattenledningen lägg till söder under Västerbron. Vägarbeten.
1946-06-13 City Möbler öppnar 15 juni 1946. Södra Hamngatan 7, 2:a vån. invid Västerbron. Annons.
1948-05-20 Landstigningsbrygga vid Västerbron. Hamn. Bild.
1949-06-02 Ett par hästar med arbetsvagn skenade vid Västerbron. Körsvennen erhöll en del skador. Olycka.
1951-09-20 Bild på fastigheten Sjöbommen nr 1. Revs när Västerbron skulle byggas år 1939.
1952-11-12 Flaggstängerna på Kungstorget- och Västerbron, stod tomma på kungens födelsedag. Kungligt. Fanor.
1954-05-12 Sjöfartsmonument i Uddevalla, ankare placeras vid Västerbron, hittades vid muddring. Hamn.
1954-11-17 Brand i Pettersson möbelaffär vid Västerbron.
1957-02-15 Nya kajer i Bäveån för en halv miljon mellan Träbron och Västerbron
1957-10-18 Förändrad gatubild vid Västerbron när Pressbyråns kiosk flyttades. Byggnad. Bild.
1958-08-08 Västerbron breddas, ny Kampenhofgata. Vägarbete. Bild.
1958-08-28 Jättevalfisken Jonas visas vid Västerbron.
1960-03-29 Uddevalla utreder breddad Västerbro. Bild.
1961-05-24 Västerbron breddas. Kommunikationer. Bild.
1961-12-21 Höghus och affärslänga vid Västerbron? Byggnad. Bild.
1963-11-25 Hemmafrun Agnes Hermansson dök i 4-gradigt vatten vid Västerbron i Uddevalla. Idrott. Bild.
1965-05-12 Västerbrojärnvägen bör bort, men då blir Junokajen värdelös. Järnväg.
1970-06-25 Långtradare fast på Västerbron. Bilen kom från Kampenhofsgatan var för lång och hängde på broräcket. Bild
1973-02-08 Som högst stod vattnet 30 cm över gatorna runt Västerbron. Väder.
1978-03-10 Brobygget över Bäveån, den s.k. Västerbron har börjat. Kommunikationer. Bild.
1978-04-13 Nya Västerbron byggs. Innebär svårigheter för trafiken. Kommunikationer. Bild.
1978-06-19 Rekordsnabbt arbete. Halva Västerbron är färdig. Kommunikationer. Bild.
1982-09-30 Västerbron på postens vykort av konstnären Rune Hurtig. Kommunikationer. Bild.
2000-04-05 Badhuskajen behöver repareras vid Västerbron, som är i mycket dåligt skick. Hamn.//

Tore Lexby om Långa ladan

Tore Lexby, här fotograferad på min balkong 2006, med ett mångårigt förflutet inom HSB kompletterar min föregående artikel om Långa Ladan med detta:

"Hej ! Jag kan tillföra vad som berättats för mig. Per Linsten och Rune Carlson (bortgången) och jag hade ett försäljningskontor för AB Boro-Hus, som också ingick i HSB, på Juno-Hus. Per och Rune var nog med på 40-talet.

Rune berättade: Beställning kom från Tyskland på pråmar, som kunde trafikera de tyska floderna. De byggdes i Långa ladan och var av rejält virke. Bordläggningen av ek ? eller fur, 2,5" samt spant av ek. Borden fästes underifrån med galv. klippspik, omkr. 7" långa. Det var ett tungt jobb att med handkraft, slägghammare, driva in dessa i spanten.

Jobbet drevs i skift. Gubbarna hade ingen vidare känsla för Tyskland. Detta resulterade i att man kapade hälften av spiken till c:a 2" och slog i dessa. Det kunde inte avgöras om spiken var lång eller kort.

Den sparade tiden tillbringades på stadens biografer, troligen med det i sinnet, att den uteblivna spiken skulle förkorta kriget."

När jag läste Tores mejl kom jag svagt i håg det där med pråmarna. Överhuvudtaget skulle man ju vilja forska i vad som hände vid Junohus under andra världskriget.//

Långa ladan

Den här bilden, ursprungligen en diabild, har jag fått av Larsåke Krantz som undrar över vad det är för en byggnad?

Bilden föreställer "Långa ladan" som Uddevallaborna kallade den. Den låg alltså i den del av Skeppsvikenområdet som i dag kallas för Dalen.

Trähusfabriken Junohus invigdes med pompa och ståt den 31 augusti 1939. Den skulle leverera prefabricerade hus på export, framförallt till England. Vi vet alla vad som hände dagen efter invigningen. Andra världskriget bröt ut och förutsättningarna för det HSB-ägda husföretaget ändrades dramatiskt. Minst ett skepp hann emellertid ge sig iväg med last av trähus. Den kom aldrig fram till England och efter en tid fick disponenten på Junohus ett telefonsamtal från Berlin.

"Jo, vi har ett skepp här med 50 monteringsfärdiga hus men vi saknar ritningar till husen!"

Fartyget hade alltså kapats av tyskarna och förts till Bremerhafen. Disponenten förklarade att ritningarna ägdes av engelsmännen. Då inträffade det märkliga att Tyskland mitt under brinnande krig köpte ritningarna av England. Några mer fartyglaster av den här typen blev det förstås inte under kriget.

Trähusfabriken Junohus ställde om produktionen för det svenska försvarets räkning. Man byggde förläggningsbaracker, flyghangarer och militärgarage.

Men så inträffade en ännu märkligare sak. Junohus byggde fem stycken "fiskefartyg" för tyskarnas räkning i Norge. Dessa fem fartyg byggdes i Långa ladan och det hela kringgärdades av en hel del smussel. Allt var förstås superhemligt.

Den tyska ockupationsmakten i Norge tog över två norska fiskfabriker, Frostfilet A/S i Bodö och i Trondheim. Frostfilets uppgift var att förse de tyska soldaterna med 25 miljoner fiskmiddagar per månad. Man försökte att locka norska fiskare att arbeta i fiskfabrikerna men oviljan var stor. Därför fick man i stället tvångsutskriva norrmän till att arbeta i fabriken.

Det hade varit väldigt intressant att egentligen få veta hur kontakterna togs med Junohus i Uddevalla. Den svenska regeringen kan knappast ha varit ovetande, snarare inblandade. I Uddevalla kommunfullmäktiges protokoll kan man inte hitta några spår av båtbyggeriet i Långa ladan. Staden hade alltid fått statsbidrag för muddringsarbeten i hamnen och Byfjorden och allt pekar mot att svenska staten svarade för de muddringsarbeten som behövdes för att kunna sjösätta fartygen.

På den här kartbilden (tack Jüri Kiviloo för den) från 1940 ser man Långa ladan nedtill och ovanför den ser man rännan som muddrades till fyra meters djup.

De gånger det har talats om dessa fartyg har man alltid kallat dem för fiskefartyg, som så fort de kom till Frostfilet A/S i Trondheim skulle ha bestyckats med fartygskanoner och utrustats som minsvepare. Jag är dock tveksam till det. Visserligen hade fartygen träskrov, men det är det enda som talar för det.

Nej, Frostfilet använde fartygen till att transportera fisken från fiskeflottan utanför den norska kusten och in till fiskfabriken i Trondheim. Sannolikt var fartygen bestyckade med däckskanoner enbart för att kunna försvara sig.

Långa ladan byggdes 1940 och var en ganska enkel byggnad. I stort sett bara väggar och tak. Där inne byggdes fartygen på rad efter varandra. Fartygen var alla på 250 dödviktston, hade träskrov och två stycken Bolindermotorer.

Under byggtiden stod alltså fartygen på rad bakom varandra och sjösattes sedan norrut via slipen. Alla fartygen döptes efter norska fisknamn.

Efter kriget återtog norrmännen företaget Frostfilet och fartygen seglade fortsatt för företaget.

M/S Sei levererades i mars 1943. Jag har inga vidare uppgifter om fartyget.

M/S Lange levererades i april 1943. 1958 döptes hon om till Gaustadnes. Hon sjönk efter grundstötning den 10 november 1967 i Fenfjord. Ägare var då Lars Gaustadnes.

M/S Kveite levererades i maj 1943. Döptes om till Nidarvoll 1965 och till Beton 1969. Hon sprang läck den 2 juni 1972 och sjönk vid kaj i Sunndalsöya. Hon bogserades senare ut på djupt vatten och sänktes. Ägare var Otto Barsten, Molde.

M/S Hyse levererades i maj 1943. Hon döptes om till Mjölfjell 1948 och förliste den 4 november 1950 när hon seglade på ett grund i Målöysund. Ägare var Marie Lem, Bergen.

M/S Flyndre levererades i maj 1943. Döptes om till Sinbad 1948 och förliste efter en kollision den 3 december 1969 nära Örland utanför Trondheim. Ägare var Lars K Botten, Kristiansund.

Efter krigsslutet ställde Junohus om produktionen till den ursprungliga inriktningen, nämligen trähus. I krigsdrabbade länder fanns det nu ett än större behov av Junohus.

I mars 1945, dvs krigsslutet närmade sig då snabbt, levererade Junohus sjukhusbaracker till Holland.

I augusti påbörjades export av 250 Junohus till Bornholm. Dessa hus finns kvar än i dag och är K-märkta. Ryssarna hade helt i onödan bombat Bornholm sönder och samman vid krigsslutet.

I september 1945 kom exporten av Junohus till England i gång på allvar.

Långa ladan stod kvar i många år efter andra världskrigets slut. Den lär mest ha använts som virkesförråd innan den revs.

Junohus förtjänar en alldeles egen historieskrivning men den får jag återkomma till.//

Foto Ragnar Löfgren