Porträtten i Gubbrummet i Societetshuset på Gustafsberg

(Zooma in genom att klicka på bilden två gånger)

På en väg i ett av de små rummen i Societetshuset på Gustafsberg sitter porträtten över alla Gustafsbergsstiftelsens direktörer. Det är inte så konstigt att rummet till vardags kallas för Gubbrummet. Jag trodde länge att jag var stiftelsens 25:e direktör. Men så upptäckte jag att det fattas en. Porträttet föreställande Lars Gideon Colling saknas helt enkelt.

Colling skulle ha hängt som nummer fem från vänster i övre raden. Han var direktör 1807 - 1812. Om honom skriver Sten Kristiansson i Uddevalla stads historia:

Lars Gideon Colling, 1760-1818 spelade en ingalunda oviktig roll, då det efter katastrofen gällde att få samhällsarbetet i gång. Framgångsrik skeppsredare, barnhusdirektör 1807-1812. Han hade hus på söder, men hans egentliga affär låg vid Drottninggatan, ungefär vid Helsings pappershandel.

Han var född i Mariestad men hade som ung kommit till Uddevalla och arbetat sig upp från kontorstjänst. Under kejsar Napoleons tid hade han en tid i Paris. Han var en beläst man och behärskade särskilt fransk litteratur. ”Han var på sin tid den physiskt tjockaste man bland borgerskapet och ägde en äkta hälft, som häri gav honom föga efter."

Mot slutet av sin levnad fick han dock olägenhet av den ekonomiska krisen och blev även kroppsligt sett "betydligt tunnare". Efter branden slog han sig ned på Gustafsberg, där han enligt en kritisk bedömare "icke led nöd". Han ville gärna behålla direktörsbefattningen i det längsta och brukade enligt samme anonyme sagesman stiga upp och tacka borgerskapets äldste för fortsatt förtroende, innan valet kommit i gång.

Colling efterlämnade en son, som avled 1830. Vid bouppteckningen antecknades, att hans fädernefränder voro till namn och vistelse obekanta. Så försvinner namnet Colling ur Uddevallas historia. Dess bärare hade dock varit en av huvudpersonerna under den svåra tiden. Han må även ihågkommas såsom stiftaren av Uddevallas Handelssocietet.

Samhällets frågor dryftades ivrigt i stadens köpmannaförening, Handels Societeten, som märkligt nog bildats, medan askan efter den förstörda staden ännu låg kvar. Då ägde man ännu hopp och trodde, att allt inom kort skulle fortsätta i gamla banor. Upphovsmannen var den kringsynte L. G. Colling, som i en inlaga påpekade, att "Handels-Corpsen nu mera än förr uti Conjuncturens förändrade skick behöfwer hwarandras gemenskap". Tillkomstdatum är den 27 maj 1807. Medlemmarna äro till en del redan nämnda eller skola nämnas i fortsättningen. De viktigaste voro Colling, som var ordförande efterträdare Petter Hegardt och Engelke, vidare Fredrik Åberg, m, till 1813, hans efterträdare Petter Hegardt och Engelke, vidare Fredrik Åberg, Paul Wikström, Anders Wahlstedt m. fl.

Allt sedan Frihetstidens början omtalas i Uddevalla en liknande sammanslutning, nämligen Handelsgillet, som väl hade samma program. Tyvärr äro källorna därom mycket sparsamma. Gillet hade bl.a. yttrat sig vid burskapsansökningar. Så gjorde även Handels-Societeten, som dock fick konstatera, att det ej inträffade vidare ofta.

Andra överläggningar gällde tull- och sjöfartsfrågor, konsulat och mäklare i utlandet, beivrande av olaga lanthandel och ej minst muddring och grundrensning. Av protokollen framgår, att intresset för muddringsarbetet ännu var starkt omkring år 1820. Vemodigt verkar svaret på en fråga från högre ort, huruvida ej en navigationsskola borde avrättas i Uddevalla. Man avstyrkte under hänvisning till de många arbetslösa styrmännen och skepparna i staden.  //

Vi vet alltså inte hur Colling såg ut. Ej heller vet vi hur Anders Knapes hustru Catharina Hegardt såg ut. Hennes porträtt brann upp i den svåra skolhusbranden 1894.  //