"Villa Syskrinet uppfördes cirka 1840 av Direktionen för kurorten. Den växande kurortsverksamheten medförde att det under storhetstiden på 1820-talet fanns ett stort behov av bostäder åt badgästerna. Detta hade hittills lösts genom inkvartering i Uddevalla och transport med häst och kärra ut till Gustafsberg. Direktionen hade tillgång till ett antal hus med uthyrningsrum men det räckte förmodligen inte. Stugan som byggdes upp fick en utformning som starkt påminner om ”Gula Huset”, d.v.s. en rak huskropp i två plan. Den höga nordliga delen liksom veranda och frontespis tillkom senare. De tre fönster som syns inne på verandan inklusive det som sitter på den sydliga kortändan var vid denna tidpunkt ytterfönster. Det innebär att det som senare kom att kallas för ”Villa Syskrinet” var efter uppförandet mer en stuga. I likhet med ”Gula Huset” hade ”Syskrinet” tegelpannor och båda var vid denna tidpunkt rödmålade. På övervåningen fanns det tre rum och dörrarna in till dessa var numrerade, vilket styrker bilden av att stugan användes som korttidsboende.
Kurortsveksamheten avtog och istället växte Barnhusverksamheten vilket innebar behov av annan användning av lokalerna. Skolpojkarna behövd skor och kläder varför det behövdes lokaler till skomakaren och skräddaren/sömmerskan. 1813 bygger och etablerar sig John Bergenfeldt i Skomakarhuset som skomakare. Därmed blev det naturligt att de två husen som användes för dessa verksamheter kom att kallas ”Skomakarhuset” och ”Syskrinet”.
Skomakarverksamheten tas över av sonen Abraham som gifter sig med Laura. Efter sin mans bortgång blir hon intresserad av Syskrinet. Vid ett direktionsmöte 8:e juni 1885 beviljas Laura att bo året om i Syskrinet för 1 kr/år. Det framgår inte någonstans om Laura köpte stugan av Direktionen men eftersom hon omnämns som förste ägare i ägarlängden verkar det troligt. Med tanke på att Laura beviljades bo i Syskrinet lät hon bygga verandan vilket medförde att hela takkonstruktionen måste kompletterats med den utbyggnad som fungerar som tak över verandan. Verandan var dock kortare än dagens och bestod av tre öppningar mot dagens sex. För att få till takpartiet togs tegeltaket bort och de lägre och flackare takstolarna salades på med nya takstolar med större takvinkel. Genom denna utbyggnad blir stugan mer villalik. Det är förmodligen vid denna utbyggnad som huset också målas i den gula färg som huset har idag.
1896 köper familjen Erik Adolf Rehnberg huset och låter bygga ut det med den höga Dubbletten som syns till vänster om man står framför huset. Verandan förlängdes också fram till den nya utbyggnaden. Genom ombyggnationen blev nu stugan definitivt mer villalik och kom därmed att få sitt namn ”Villa Syskrinet”.
1920 köper Axel Åhman huset och som efter faderns bortgång ärvs av Astrid Hagelberg. Huset har därefter varit i familjens ägo. Villan har de senaste 20 åren genomgått en omfattande renovering för att återställa och omkonstruera tidigare byggtekniska misstag. Bland annat har stora delar av huset lyfts och en hel ny grund skapats".
Tack Richard för den intressanta artikeln om alla om-och tillbyggnader av Syskrinet! En av ägarna som du skrev om Erik Axel Rehnberg var min farmors far. Han var läkare i Uddevalla och även under några år brunnsläkare på Gustafsberg samt ordförande i styrelsen för Gustafsbergs barnhem. Han dog på Gustafsberg midsommarafton 1901.En av hans döttrar, min farmor Alma Rehnberg, gifte sig med min farfar Hugo Zetterberg, som under några år var ägare till Villa Klippan. Senare blev han ägare till Villa Carolina .
SvaraRaderaInger Zetterberg Nilsson
Helt fantastiskt vilka skilda världar vi lever i ... Är hus i Gustavsbergsstiftelsens ägo då kan man genom renoveringar skapa helt ny grund till hus och förvalta fastigheter. Är det i kommunens ägo då gör man allt för att kunna få "skiten revet". Hoppas Samhällsbyggnadsnämnden och fastighetsförvaltare i Uddevalla kommun kan ta till sig detta och inse att det går att göra någonting åt att bevara våra gamla hus.Det är också en riktigt intressant historia som bevaras. Gustafsberg är Uddevallas framsida som man känner stolthet för. Tummen upp för Stiftelsen.
SvaraRaderaJag vill passa på att förtydliga Anonyms inlägg ovan med att Villa Syskrinet är en privatägd byggnad, inte stiftelseägd.
SvaraRaderaGustafsbergsstiftelsen gör stora insatser för byggnaderna på Gustafsberg ska absolut hedras för det, men vad gäller Villa Syskrinet är det familjen Hagelberg som stått för renoveringen.
/Linda Martinsson