Katie Borgs plats

Nu är det klart. För första gången har en plats i Uddevalla namngivits efter en kvinna. Och det är inte vilken kvinna som helst.

Så här står det i det senaste kommunfullmäktigeprotokollet:

"Carina Antonsson har inkommit med medborgarförslag om att namnge en gata eller plats efter Katie Borg. Förslaget motiveras med att för få platser och gator i Uddevalla är uppkallade efter kvinnor och att Katie Borg hade ett stort engagemang i frågor som HSO, kvinnojouren, hälso- och sjukvårdsfrågor och var Uddevallas första kvinnliga kommunalråd. Kommunfullmäktige har beslutat att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden, som behandlade ärendet 20I6-03-I 7. Kultur och Fritidsnämnden beslutade föreslå kommunfullmäktige att namnge parken utanför Folkets Hus och biografen till Katie Borgs plats. Namnberedningsgruppen har efter kultur och fritidsnämndens beslut meddelat att man tillstyrker kultur och fritidsnämndens förslag. Tillstyrkandet baseras bl.a. på stöd från Uddevalla hembygdsförening".

Och i en insändare i Bohusläningen skrev Solveig Thulin:

"Trots många hinder och personliga svårigheter förmådde Katie Borg visa empati och omtanke om sina medmänniskor. Inte minst hennes engagemang i kvinnojouren och i hälso- och sjukvårdsfrågor, vilket nämns i förslaget, är värt att uppmärksammas. Som stadens första och enda kvinnliga kommunalråd fanns hon på plats och välkomnade mig, när jag 1990 kom till Uddevalla som kulturchef/förvaltningschef och enda kvinna bland ett 20-tal (då var det så många!) förvaltningschefskolleger och bolagsdirektörer, som alla var män. Katie Borg, vars politiska ansvarsområde även innefattade kultur, delade generöst med sig till mig av sina erfarenheter och sin lokalkännedom utan att fråga efter min eventuella partitillhörighet eller min politiska inställning.

Det finns all anledning att vara mycket restriktiv med att uppkalla gator efter personer. Men om någon plats eller gata i Uddevalla ska uppkallas efter Katie Borg, så är det parken framför Biopalatset. Det är ju ”hennes plats”. Den ligger mitt emellan hennes mångåriga bostad på andra sidan av Asplundsgatan och två byggnader, biografen och Folkets hus, som kan sägas representera viktiga delar av hennes ansvarsområde som politiker.

Solveig Thulin"  //

VIDAR VIKING nästa uppläggare anlöper Uddevalla hamn

Nu på morgonen anlöpte VIDAR VIKING för att läggas upp i Uddevalla. Det är det sjunde gulsvarta fartyget med efternamnet VIKING som läggs upp här. Hon är en tug/supply/vessel med bäring från oljeindustrin. Hon kommer närmast från varv i Landskrona men har tidigare tjänstgjort i Vladivostok. Hon är registrerad i Ryssland och är byggd  2001, 83,7 m lång, 18.04 m bred och ett djupgående på 6,7 m.  //

Hon är nu förtöjd akter om TRANSFIGHTER i Sörviksdockan.  //

Känner du igen den här gouachemålningen?

Den här målningen på en väv med måtten 2,78 m x 2,16 m har hoprullad kommit in till Bohusläns museum och man efterlyser uppgifter om den. Var har den hängt???

Att det är regementets kaserngård som avbildas ser man ju, men jag kan inte minnas att jag sett den på någon vägg i någon av byggnaderna på regementet. Kan den ha suttit på någon publik vägg i någon byggnad på stan eller kan den ha varit en bakgrund/kuliss i någon av stadens fotoateljéer?

Konstnären skall vara Amalia (Emilia?) Fagerström. Om henne kan vi läsa i Digitalmuseum:

"Konstnären Amalia Melin-Millar, f. Fagerström, var dotter till målarmästare Elias Fagerström (1843 - 1912), (se UM024745, UM027776) och är född 17 november 1871 i Ränneslöv i Hallands län.
I "Hushåll för Elias Fagerström" i Sveriges Släktforskarförbunds CD-skiva "Sveriges Befolkning 1890", boende i Katarina rote 12, Barnängen mindre N:o 8, står Amalia Fagerström antecknad som familjens äldsta barn och har som yrke/titel: Målerielev. (Fadern står som Måleriarbetare. "Hustrun f. n. i Göteborg").

Hon gifte sig 1895 med konstnären Johnny Millar (Johan Adolf Melin), se UM023931. Familjen flyttade runt mycket i landet. Man bodde i Upplands Väsby, Sollefteå, Härnösand, Östersund, Gävle och Borås. Under åren 1910 - 1917 bodde man Uddevalla. Vid denna tid bodde också fadern här. 1931 flyttar familjen till Smedby utanför Kalmar.
Amalia Fagerström blev änka 1939 och var kyrkobokförd i Dörby, Kalmar kommun. Makarna är begravda på Dörby kyrkogård.

Ur artikel i Barometern 1974 av Siv Blomqvist-Linér:
"Amalia Millar hade redan i sin fars ateljé lärt en speciell typ av gouachemåleri, vilket hon själv kallade "sotmålning". Till en början innehåll dessa målningar i vykortsformat en hel del svart färg, motiven var oftast månskensstämmningar, men under årens lopp blev detta måleri allt ljusare, och då hon var uppe i 80-årsåldern övergick hon till att måla enbart med pastellkritor. Dessa målningar är mycket livliga och friska, och man undrar vart denna begåvning skulle ha fått leda, om tillfälle till ytterligare studier givits. Hennes måleri bidrog i hög grad till en jämn levnadsstandard för familjen, och under för konstnärer svåra tider, som t ex under första världskriget fanns ändå avsättning för hennes "sotmålningar".

Men som sagt: Var hängde den?  //

(Arkivbild)

Den uppmärksamme flanören längs Strandpromenaden har förstås redan observerat att THAMES HIGHWAY har anlöpt Uddevalla och ligger nu vid Sörvikskajen 72. Alltså inte i Sörviksdockan som det framgår av bilden. Hon skall lasta "used chassie" och har begärt lots till kl 13.00 i morgon tisdag.  //

Stående ovationer för HAIR på Göteborgsoperan

 
Musikalen HAIR går nu på Göteborgsoperan för fulla hus. Idag fick jag se den. Det var mäktigt!

Regissören Rikard Bergqvist skriver i programbladet:

"Låtarna från HAIR låg på toplistorna i slutet av sextiotalet, och även för oss som var småkids då var kläd- och frisyrmodet influerat av flowerpower och psykedelia. Jag minns att jag lånade min systers blommiga utsvängda brallor som hon sytt själv och spelade in "I got life" direkt från transistorradion med vår rullbandspelare...

....Att musikalen HAIR blivit en klassiker beror nog mer på sångerna hit-kvalitetet än på ämnet, men det finns väl knappast något musikdramatiskt verk som fångat tidsandans ideal bättre, både vad gäller form och innehåll"

Och visst fick vi höra alla klassikerna som Aquarius, Donna, Sodomi, Manchester England, Hair och andra inte lika kända. 38 musiknummer ingår i musikalen och i avslutningen till sista numret Let the sun shine in så stod vi alla upp och sjöng med. Mäktigt var ordet!

Se den! Musikalen spelas på Göteborgsoperan 10 september - 28 mars 2017.  //

Säckpipor på Gustafsberg

Hörde ni säckpipor spela på Gustafsberg så hörde ni rätt. Det var HISINGEN & DISTRICT PIPE BAND som uppvaktade nygifta Mariella och Olof vid Societeten på Gustafsberg.  //

En bortglömd Gustafsbergsbild

Förra året hade vi en stor möbelauktion på Gustafsberg. Då hittade vi ett par lådor med glasplåtar som ingen visste om. Sedan dess har Mediacopy skannat dem och nu kan de visas upp.

Den här bilden är sannolikt från ett årsmöte med Gustafsbergsföreningen. Herrarna på bilden har en gång varit unga pojkar, som bott och undervisats på internatskolan på Gustafsberg. De kom till Gustafsberg i 8-9 årsåldern och stannade till 15-16 årsåldern. Den internatskolan (Gustafsbergs barnhusinrättning) fungerade på samma sätt åren 1776 - 1924. Under dessa 148 år gick 741 gossar på skolan.

Nästan alla på bilden är okända för mig. Mannen med studentmössan skulle kunna vara Helge Granfelt, som har skrivit några böcker om Gustafsberg. Och skall jag gissa namnet på en till som jag tycker mig känna igen från andra bilder så är det fjärde man från vänster bland dem som sitter. Det kan vara Anders Falck som var ordförande i Gustafsbergsföreningen i många år. Han var även känd som redaktör för Göteborgs Handels- och sjöfartstidning. Det finns en minnessten över honom på Gustafsberg.

Den ursprungliga skolan avvecklades således 1924 men 1949 öppnades Gustafsbergs skolhem som var ett internat men där eleverna gick i någon av Uddevallas skolor. Det skolhemmet avvecklades i sin tur 1976. De som bodde på skolhemmet för Gustafsbergsföreningens traditioner vidare.

Sedan 1976 delar Gustafsbergsstiftelsen ut stipendier i stället. Och fortfarande lever donatorn Anders Knapes vilja vidare som var "att främja ungdomars utbildning och fostran". Kommande vecka skall vi förresten vid ett direktionsmöte utse ett antal nya stipendiater.  //

Damernas badplats i Skeppsviken

Jag fick häromdagen frågan var damernas badplats i Skeppsviken och särskilt damernas omklädningshytter. På den här bilden ser vi badhytterna i två våningar. Precis där går Strandpromenaden förbi idag. Hustaket vi skymtar uppe till vänster är Skeppsvikens café.

Utanför bilden på berget till höger byggdes 1923 ett staket för att skilja damernas och herrarnas badplatser åt. Staketet blev dock ingen succé då det var besvärligt för familjer att kunna fika tillsammans ur den medhavda matsäcken. Man fick helt enkelt sitta på var sin sida av staketet och skicka smörgåsar och annat till varandra. Den 15 juni 1934 revs staketet.  //

Nu finns Bohuslänningarna digitaliserade till försäljning

Har du gjort lumpen på I 17 så kan jag berätta att Kamratföreningens alla nummer från det första 1942 fram till 2015 nu har digitaliserats. Idén till digitaliseringen kom från Gunnar Höök och nu är arbetet så klart att du kan köpa hela upplagan på Bohusläns Försvarsmuseum. 2 DVD-skivor kostar 150 kr och vill du hellre ha upplagan på ett USB-minne kostar det 200 kr.

Tidningarna kom ut med 3-4 nummer per år och innehåller många minnesvärda artiklar. I detta nummer finns som synes förteckningar med befälsplaceringarna vid regementet. I en del nummer finns även förteckningar över de värnpliktiga på kompanierna.

Och här presenteras den nye regementspastorn Kurt Olsson.

Här presenteras den nye ordföranden i I 17 IF, majoren Jan Spång.

Det gick ofta ganska vilt till under muckarveckan. Här har det tydligen gått så långt att de utryckandes representanter i regementsnämnden, kompaniassistenterna, ber om ursäkt till Uddevallaborna via en insändare i Bohusläningen.

Är du medlem i Kamratföreningen så kan du alltså köpa de digitaliserade tidningarna på Bohusläns Försvarsmuseum. Är du inte medlem så är det lätt att bli det.  //

Minnenas Ramsvik

Varmt och svag vind, med andra ord ett perfekt väder för en tripp till Ramsvik. Inte många byggnader finns kvar men ändå finns där gott om minnen som väcks till liv när man går omkring där.

Befälsdasset

Jodå, här har man suttit och på den tiden gick det att öppna ett fönster så man fick utsikt över havet.

Ett särskilt minne har jag av den här stenkällaren.

En kollega till oss befanns sig hukande inne i den låga byggnaden när en annan kollega gick förbi och ropade in i källaren på sin bredaste bohuslänska: FIISKERITILLSYYN! Han därinne blev vettskrämd och reste sig upp och naturligtvis slog han huvudet i taket. Annars en perfekt källare att förvara fiskefångsterna i.

Båthuset är nu förvandlat till en plats där man observerar fåglar.

När jag tar den här bilden står jag på platsen där bastun låg. Och hur många gånger brann inte den ned.

Och här inne bakom ett större buskage ligger den enda kvarvarande baracken. Var det här som några beväringar jagade in en ko till sina sovande kamrater? Ni kan bara tänka er vad som hände därinne! Till vänster ligger här några nybyggda toaletter. För säkerhets skull låsta.

Och mittemot toaletterna ligger Grosshamns Fågelstation där fåglar ringmärks.

Och den här hyllan med sina stenar funderade vi över. Vad skall det föreställa?

Och vad är detta? Svalbon? I alla fall såg jag en geting som flög in i ett av hålen.

Och så korna förstås. Den här kossan lät sig inte störas när den blev fotograferad från alla håll.  //

Ogjort arbete på vägen över Bodelebäcken?

Insänt av Lars Körner

"Hej Gunnar

Vid mina cykelturer till Uddevalla sjukhus över Hässleröd har jag noterat att det verkar som om man är i färd med att lägga ny asfalt på infartsvägen till Gustafsberg. Särskilt mycket asfalt verkar man lägga på bron över Bodelebäcken. Nog för att man som cyklist är glad över jämnt underlag men skall inte bron plockas ned och renoveras inom kort? Det känns som det hade varit klokt att göra asfalteringen när bron är klar. För så dålig är ju inte vägen trots allt. Är detta måhända ett nytt exempel på dålig samordning när våra skattepengar skall spenderas?

Hälsningar

Lars"

Ja, frågan är berättigad då vi som bor och verkar på Gustafsberg med omgivningar har gått och väntat på besked om när vägen över Bodelebäcken skall stängas av för att byggas om. Det är nu rätt länge sedan det meddelades oss och vi har också haft ett möte med ansvariga, politiker och tjänstemän, på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Än så länge har vi inte fått något besked i frågan så därför var det förvånande att man idag har lagt på ett tjockt lager med ny asfalt precis där vägen skulle ha grävts av och restaurerats. Kanske får vi en förklaring till detta? //

Skolhuset på Gustafsberg 1854 - 1894 och 1897 till idag

Den här bilden är ganska ovanlig även för mig som bor och verkar på Gustafsberg. Det är alltså skolhuset som byggdes 1854 för att pojkarna och lärarna skulle få det lite bekvämare. Huset står på samma grund som det nuvarande skolhuset.

Norra sidan såg ut så här. Detta är egentligen framsidan av huset. Huset blev exakt 40 år då det brann ner i branden 1894. Om den branden kan man läsa http://uddevallare.blogspot.se/2009/02/skolhusbranden-pa-gustafsberg-den-23.html

Här en bild på det nya skolhuset som invigdes 1897. Byggnadsställningarna verkar precis ha rivits.

Och så här ser skolhuset ut idag. Lägg märke till förändringarna från den föregående bilden. Taket är helt annorlunda och balkongen över entrédörren har byggts in.  //

Uddevalla stadsmusikkår med drillflickorna lockade många till sinmarschkonsert framför Rådhuset

Traditionsenligt höll Uddevalla Stadsmusikkår och drillflickorna sin marschkonsert framför rådhuset på lördagen. Kårens ordförande Roger Johansson var konferencier och berättade sakkunnigt om de olika marscherna som spelades.

Ulf Wadenbrant dirigerade orkestern för första gången. Såklart spelades både Bohus Bataljon och Bohusläns Regementes marsch men här är det amerikanen John Philip Sousas marsch Washington Post som musikkåren framför.

Felix Brodén och stadsmusikkårens ordförande Roger Johansson

Stadsmusikkårens unge trumslagare Felix Brodén komponerar också marscher och hans Walkesborgmarsch spelades av kåren idag. Felix är bara 17 år, men han tvekar inte om svaret då jag frågar honom vad han skall bli när han blir stor. - Musiker så klart!

Felix har spelat sedan han var nio år och blev för ett par år sedan efter provspelning som slagverkare antagen till Marinens Ungdomsmusikkår i Karlskrona. Felix var med musikkåren i London förra året då man högtidlighöll 70-årsdagen av krigsslutet och paraderade längs The Mall upp till Buckingham Palace.

Roger Johansson spår Felix en lysande framtid som musiker.  //

Zarassi Trio på Bohusläns museum lördag

Föregångaren till Tuffingen

I sommar har vi i Uddevalla haft nöjet att både se och kunna färdas med Tuffingen. Här är tydligen dess föregångare som kör ute på Strömstadsvägen. Är det någon som minns detta ekipaget?

Daniel Olssons Tuffingen som förresten fanns i två exemplar; Tuffingen 1 och 2.  //

Marschkonsert med Uddevalla stadsmusikkår på lördag kl 13

Arkivbild

På lördag kl 13 är det dags för Uddevalla stadsmusikkårs traditionsenliga marschkonsert framför Rådhuset. Konferencier är som vanligt kårens ordförande den marschkunnige Roger Johansson. Och säkerligen får vi också denna gång se honom dirigera kåren.

Väderprognosen ser lovande ut så det blir nog ingen flytt av konserten till Kulturskolan.  //

"Söderskolan" växer

Så här ser det pågående bygget av nya "Söderskolan" ut just nu.

Och så här kommer det att bli. Första etappen är alltså höghuset och "Söderskolan", dvs den byggnad som ligger där Söderskolan låg.  //

Vilka är männen?

Insänt av P-O Andréasson

Hej ! Hittade den här bilden från oktober 1959 och det är juryn i en talangjakt i Kongresshallen. Läraren David Herbo syns längst till vänster.

Men vilka är de andra två. Kanske uddevallabloggens läsare vet det ?

Hälsningar P-O Andréasson //

En sällsynt vacker sensommardag

 Så som det har blåst i sommar blev man närmast förvånad över den så gott som obefintliga vinden på Byfjorden idag. Den här seglaren gav sig dock ut med hopp om lite vind. Om inte hade han i alla fall med sig mat och kunde njuta av det vackra vädret.

Sundhage: "bloggare, vars journalistiska insats består i att läsa lokal media"

Arkivbild

I dagens Bohusläningen skriver chefredaktör Ingalill Sundhage om krisen i mediebranschen under rubriken "Någon måste betala för journalistiken". En bit in i artikeln träffar mig hennes ord om bloggare, "vars journalistiska insats består i att läsa lokal media".

Jag funderar över vad hon menar. Är det det jag gör? Eftersom jag bloggat så gott som dagligen i drygt nio år så undrar jag förstås om det ligger något i det hon säger. Och självklart läser jag Bohusläningen varje dag. Tidningen är mitt husorgan sedan barnaåren med serierna. Men inte hämtar jag särskilt mycket stoff till bloggen från Bohusläningen. Snarare tvärtom!

Uddevallabloggen har genom åren serverat många inlägg/artiklar som sedan har följts upp av Bohusläningen och Sveriges Radio P4 med för den delen. Och först på senare tid har tidningen och radion börjat ge mig cred på olika sätt, vilket Ingalill och jag pratade om när vi träffades för en tid sedan.

Och vad är en journalist? Så här beskriver Wikipedia det:

"En journalist är en person som – oftast yrkesmässigt – arbetar med journalistik, det vill säga samlar in och framställer material för offentliggörande i medier. Sådana medier kan vara press (dags- och kvällstidningar samt tidskrifter), etermedier (radio och tv) eller internet. En journalist behöver inte ha en journalistutbildning. Förr kunde en journalistyrkesexamen erhållas från svenska journalistutbildningar, men idag ger dessa utbildningar en generell examen i ämnet journalistik."

Nej, jag kallar mig förstås inte journalist men jag lider med Bohusläningen som drabbats av svårigheter och särskilt när jag läser om att den ene efter den andre medarbetaren lämnar skutan: Kajsa Wedberg, Ingela Hydén, Lars-Erik Sparrebäck, Emma Lindh (7 dagar) och nu senast Karin Gistedt och Lars Aronsson. Säkert har jag glömt några!

Jag ser Uddevallabloggen till viss del som en lokaltidning på nätet. Men min ambition är framför allt att jag vill förmedla kunskap om Uddevalla och det gör jag genom att ta upp ämnen i stadens historia som jag tror kan vara intressanta. Det var så det hela började. Bloggen är ett bra sätt att besvara frågor jag får om Uddevalla och kunna hänvisa till bloggen när samma fråga dyker upp på nytt. För det händer ofta.

Jag kommer att fortsätta med Uddevallabloggen så länge jag orkar och tycker att det är roligt. Förstås betyder också intresset för bloggen från er läsare mycket. Och det har ökat genom åren. Sedan starten har 3,5 milj läsare gått in på bloggen. Och detta är det 4 975:e inlägget. Journalistiskt eller inte? Det spelar ingen roll för mig.  //

Nästa tunnelfråga - var är den?

För några dagar sedan hade jag en bild på en järnvägstunnel och vi kom fram till att det var tunneln mellan Bohusgården och Höjentorp, alltså Bohusbanan söderut.

Men denna då? Vilken är det?  //

Ja, det stod inte länge på förrän kommunen lagade de sönderslagna räckena på bron över Bodeleån. Och minsann ser det inte stabilare ut efter lagningen.