Digitaltmuseum/Ur Hagges revy 1961. Insänt av Marta Göransson
En dödsannons i Bohusläningen berättade att Uddevallas revyartist Gittan Kjell har gått ur tiden. Begravningen skedde i stillhet inom kretsen av hennes närmaste i Sankt Mikaels kapell, Uddevalla.
Gittan blev 86 år.
Gittan, Birgitta som hon egentligen hette började sin revykarriär mycket tidigt och fick sin upptäckt av Hagge Geigert. Sedan rullade det bara på med många turnéer inom landet och senare som primadonna i Uddevallarevyn.
Gittan var gift med Dag och de fick tre barn – Mia, Anders och Ola. Arbetet med revyerna blev
makarnas fritidssysselsättning och en angelägenhet i vilken hela familjen deltog. Dag skrev texter blev revypappa och ledde arbetet, Gittan och hennes bror Lasse blev givna revyartister och barnen hjälpte till med allt som behövdes. En till två månader innan premiären var det hett i familjen.
Gittans och Dags ordinarie arbeten, barnens skola, hemmet och revyn skulle klaras av. Den årliga nyårsrevyn var höjdpunkten för många uddevallabor och den äldre generationen minns sin Gittan.
Gittan var en beundrad och älskad revyartist.
Dag och Gittan gick skilda vägar under tidigt åttiotal och Gittan fortsatte på den utstakade revybanan många år till, egentligen fram till pensionering och längre till.
Jag tänker på Gittan som två olika personligheter. För det första, i det privata var hon en aning tillbakadragen, höll sig hellre i bakgrunden, ville inte synas eller bli uppmärksammad. När vi träffades vid familjära händelser, som barns födelsedagar, barnbarns dop, bröllop, m.m., då utbytte vi några försiktiga ord med varandra som med tiden övergick till korta och längre samtal.
Gittans andra personlighet var revyartist. Där på scenen levde hon upp, det var hennes område som hon njöt av och behärskade. Gittan ville roa sin publik. Vi, Dag och jag, såg varenda revy på Östraboteatern. Gittan var för mig en stor artist och jag beundrade henne.
Utöver framgång som revyartist hade Gittan sitt yrke och hon arbetade på Apoteket Lejonet i Uddevalla. Där har jag också mött Gittan många gånger. Vi brukade utbyta några ord om hur det gick för oss i livet. Av hennes arbetskamrater fick jag veta att hon var mycket omtyckt, alltid glad och vänlig. Efter hennes pensionering har denna vänskap fortsatt och arbetskamraterna träffades en gång per månad vid en gemensam lunch. På den sista lunchen saknades Gittan. Istället hedrade arbetskamraterna sin Gittan med minnesstund därför att begravningen gick i stillhet i kretsen av hennes närmaste.
Jag kommer minnas Gittan för den uppskattning jag fick av henne ett halvår efter att jag hade blivit änka. Vi möttes på Bohusläns museum och på vägen hem fick jag höra Gittans uppskattande ord om mig som hustru till Dag. Det gick direkt in i mitt hjärta, tårarna kom och med stor kram tackade jag Gittan.
Vår vänskap fortsatte, småningom blev Gittan änka och vi träffades då och då.
Gittan, vila i frid! Det är många som kommer minnas dig både som den snälla generösa person och som den stora revyartist du var.
Marta Göransson
8 april 2022
p.s. du som du vill dela av några minnen om Gittan som privat person eller revyartist, hör av dig till
Marta Göransson 0703-18 86 83. //
