2015-12-18

Stadens staket


Insänt av arkeologerna Niklas Ytterberg och Eirik Johansson:


Kvarteret Sundberg har ända sedan branden 1990 varit en grusöken i centrala Uddevalla, använd föga mer än som parkeringsplats. Uddevallahem planerar nu att bygga nya lägenheter och på samma gång laga denna lucka i stadens fasad. Och innan så sker, kallas museets arkeologer ut för att se till att kulturmiljön inte stryker på foten. Det sker genom en arkeologisk förundersökning. Berörd fornlämning är Uddevalla 191:1, spåren av det gamla Uddevalla före den förödande stadsbranden 1806.1. Kartöverlägg 1750
Här har den aktuella undersökningen i kvarteret Sundberg markerats med en blå ram. På dagens karta har lagts ett utsnitt av 1750 års karta, där bebyggda tomter har röd markering, obebyggda gul och trädgårdar och odlingar grön. Kålgårdsberget är den grå ytan till höger. Karta: Niklas Ytterberg och Johan Peterson, Bohusläns museum.
2. Kv Sundberg juni 1961
En stämningsbild som visar den småskaliga trähusbebyggelsen i kvarteret före den förödande branden 1990. Foto: Bohusläns museum (UMFA53240-012211).
Ganska snart efter år 1500 flyttades Uddevalla stad från det gamla läget vid Oddewall, varvsområdet på Kasen, till Bäveåns mynning. Det Uddevalla som växte fram var inte mer än 600 x 400 meter stort, och är i princip identiskt med dagens centrumkärna. Precis utanför den gamla staden fanns åkrar och ängar och på de omgivande bergen vidsträckta betesmarker. Uddevalla avgränsades som alla svenska städer av ett staket som omslöt staden, vilket gjorde att man var tvungen att passera genom någon av tullportarna. Där skulle alla ”ätliga, slitliga och förnötliga” varor förtullas. Avgiften var 1/32 av varans värde och betalades ofta i pengar, direkt vid tullporten. Det var för att förhindra smuggling som tullstaket uppfördes. Detta varade mellan åren 1622 och 1810. Brott mot detta ledde till dryga böter. Den som inte använde tullportarna fick en bot på 40 daler. Den som blev tagen på bar gärning med att göra hål i tullstaketet blev straffad med böter på 100 daler första gången och 200 daler andra gången.
SONY DSC
Denna grusöken bredvid Willys i Uddevalla ska de kommande åren förvandlas till ett lägenhetskomplex. Arkeologisk provgrävning pågår. Foto: Eirik Johansson, Bohusläns museum.
Åter till kvarteret Sundberg. Eftersom det planerade bygget berör en känd fornlämning får vi göra några ”titthål” med hjälp av en grävmaskin. Det är fantastiskt hur mycket vi med relativt små insatser kan få se i ett sådant schakt, ibland flera hundra år tillbaka i tiden.
Under kraftiga lager med raseringsmassor och brandrester från både 1990 och 1871 års bränder hittade vi odlingslager från 1700-talet. Omfattningen av denna odling har varierat, men vi vet utifrån de äldre kartorna vem som ägt marken och ofta också om det varit kålgårdar, örtagårdar eller trädgårdar. Här i kvarteret Sundberg hade vi våtängar närmast rondellen vid Willys, passande nog kallad Watterlandet. I mitten av dagens grusplan låg danska postförvaltaren Bergs äng i slutet av 1700-talet. (Det norska postverket upprättades 1647 för posttrafik mellan de då danska städerna Kristiania (Oslo) och Köpenhamn. Efter att Bohuslän blivit svenskt 1658 organiserades den dansk-norska posten med egna postförvaltare och postryttare, ett postväsende som ansågs mer effektivt än det svenska. Detta arrangemang varade ända till 1814.) Ytterligare lite mot Arbetsförmedlingen till låg befallningsmannen Anders Liungwalls trädgård. Närmare Norra Drottninggatan låg långsmala bebyggda tomter som mestadels ägdes av hantverkare och daglönare. Deras titlar avslöjar att det var ganska fattigt folk som bodde här i gamla Strömstadvägens sträckning mot norra tullen: arbetskarlar, en sjöman, en linvävare och en borgare.SONY DSC
Fotot visar en genomskärning av den dryga översta metern av marken. Nederst syns bottenleran och i denna resterna efter ett stort stolphål (vattenfyllt). Foto: Eirik Johansson.
I två av våra schakt fann vi täta rader av klenare stolpar (ungefär 12 cm i diameter) nerslagna i bottenleran. Dessa har troligen på jämna avstånd stöttats upp av grövre stolpar. Vi hittade i alla fall en sådan som var mer än dubbelt så grov som de andra (se foto ovan). Eftersom stolparna hittades först i och under ett odlingslager som kan dateras till 1700-talet vet vi att de är från den tiden. Vad har det varit då? Jo, när vi jämförde med de gamla 1700-talskartorna över staden fann vi att stolphålsraderna stämmer på pricken med den gamla stadsgränsen. Vi har funnit Uddevallas gamla tullstaket!
SONY DSC
Stadens staket! I två av våra titthål fann vi rader av pålar som körts ner i bottenleran, här markerat med små gula stickor. Den röd-vita pinnen är 1 meter lång. Foto: Niklas Ytterberg, Bohusläns museum.
De arkeologiska provundersökningarna i kvarteret Sundberg fortsätter under 2016 inför bygget av bostäderna. Vi har redan funnit äldre odlingslager och har också konstaterat att läget för stadsstaketet stämmer (på metern när) med de kartor som vi har att tillgå. Vad söker vi då efter i de fortsatta grävningarna? Jo, då vi närmar oss de bebyggda tomterna hoppas vi finna svar på vad det var för byggnader som fanns i stadens utkant, vilka näringar som har idkats och om man kan utläsa något om sociala aspekter, hur de levde helt enkelt. Vi kommer att uppdatera bloggen med mer information så snart vi gjort nya spännande upptäckter.

Niklas Ytterberg & Eirik Johansson, arkeologer  //

4 kommentarer:

  1. Spännande och intressant!

    SvaraRadera
  2. Mycket intressant. Borde vara visningar för allmänheten.

    SvaraRadera
  3. Märkligt! Inte ens arkeologer vid Bohusläns Museum har klart för sig att Uddevalla inte var en svensk stad 1500 och framåt till 1600. I Bohuslän i krig och fred, kan man läsa om norsk tid i landskapet Bohuslän från 1530 till 1660. Boken rekommenderas till läsning!
    Boken finns att tillgå på Bohusläns Försvarsmuseum och i Hallmans bokhandel samt på Torp. Tyvärr inte på Bohusläns museum
    Med bohuslänska hälsningar
    J O Rune Hasslöf

    SvaraRadera
  4. Jodå. Bohusläns museums arkeologer känner till det faktum att Uddevalla var en dansk stad före 1658. Norge var de facto en dansk provins under efterreformatorisk tid. Referensen till den s.k. Lilla tullen gäller alltså de tullregler som gällde från att Uddevalla blev svenskt. Staketet vi hittat är från 1700-talet, alltså svensk tid.

    Niklas & Eirik, arkeologer, Bohusläns museum

    SvaraRadera