Nu har Västtrafikkortet kommit och allt skulle bli så mycket enklare. Min erfarenhet hittills är att det blev precis tvärtom. Jag köpte mitt kort i juni och har hunnit göra några resor till Göteborg med byte till spårvagn.
Redan tidigt fick Västtrafik kritik för att man måste deponera 100 kr då man köper kortet. Ja, de är till och med anmälda för denna "stöld". För egen del är jag inte så upphetsad för just det. Det finns värre brister. Och redan med magnetkortet kunde man ju ha pengar låsta länge om man inte använde det.
Kortet skall vara enkelt att använda men Västtrafik har redan fått så mycket kritik att man beslutat att behålla magnetkorten ett tag till. Jag är inte säker på att det hjälper. Den största bristen med det nya Västtrafikkortet är att man inte vet hur mycket pengar man har på det.
Låt mig belysa vad som hände vid mina resor. Då jag köpte kortet frågade jag på Tidpunkten hur kortet fungerade. "Det är enkelt" fick jag till svar. När du kliver på tåget trycker du på plustecknet på apparaten och håller sedan upp kortet framför till det har godkänt visningen. Och när du går av visar du upp kortet för apparaten på samma sätt"
Då första resan var en tjänsteresa där jag alltså skulle skriva en reseräkning och styrka den med ett kvitto, frågade jag hur det går till. "Det är enkelt! Du går bara fram till konduktören så skriver han ut ett kvitto till dig".
Då jag klev ombord på tåget vid Uddevalla Östra tryckte jag på plustecknet och höll upp kortet mot apparaten. "Fel! Visa kort igen"(eller nåt liknande) stod det på displayen. Efter några försök fick jag rätt svar från apparaten.
Behöver jag säga att jag inte upptäckte någon konduktör då jag klev av tåget i Göteborg? Den här gången hade jag gott om tid, vilket inte brukar vara normalfallet då man kommer till Göteborg i tjänsteärende.
Några timmar senare skulle jag åka hem. Jag gick då in på Tidpunkten i Göteborg och köade en stund. När det så blev min tur bad jag personalen att skriva ut kvittot jag behövde och det kunde de. De förklarade för mig att den senaste resan kan man alltid skriva ut ett kvitto för.
Och nu var det en buss som var nästa avgång så jag gick iväg mot gate 37 där bussen skulle gå. "Vad är det för ett kort"?, frågade chauffören. - "Det är ett Västtrafikkort," svarade jag. - "Ja, men vad är det för en typ av kort?", envisades han. Jag fattade ingenting så jag berättade för honom att jag köpt kortet i Uddevalla och fyllt det med pengar. - "Då är det ett kontokort", sa han. Med andra ord finns det fler typer av kort fast alla ser likadana ut?
Jaha, med chaufförens hjälp for jag iväg mot Uddevalla och Kampenhof. Nu hade jag lärt mig att man kan få kvitto när man stiger av bussen så jag gick fram till chauffören och bad honom skriva ut ett. Han blev inte glad, för han skulle just lämna bussen. Men jag fick mitt kvitto.
Vid nästa resa var vi två som reste och även då med tåg. Det var en helt privat resa så några kvitton behövdes inte. Framme i Göteborg visade vi upp kortet för biljettapparaten och efter tre-fyra försök godkände den att vi gick av. Sedan var det byte till spårvagn och då tryckte vi åter på plus-knappen och visade upp Västtrafikkorten då vi gick av vid Guldheden. Vi tror att vi gjorde rätt.
Hemresan då? Jo 10:ans spårvagn till Brunnsparken där vi klev av utan att visa upp korten. Vi glömde helt enkelt av det då det var en väldig trängsel vid utgångarna. Rätt eller fel? Vet ej, men risken finns att vi fick betala till 10:ans ändhållplats. Vid Centralen tryckte vi på plustecknet och visade upp kortet för apparaten som återigen godkände visningen först efter ett par försök. Och väl framme vid Kampenhof glömde vi återigen att visa upp korten.
Så frågan är vad resan kostade? Ingen aning är den trista sanningen. Jag sitter här med ett kort som jag inte vet hur mycket pengar det finns kvar. Urdåligt, är bara förnamnet!
När jag senare gick förbi
Tidpunkten på
Kampenhof frågade jag personalen om man inte skulle placera några biljettapparater utanför luckan så att man kunde kolla hur mycket pengar man hade då man ändå gick förbi? - "
Nej, Västtrafik var rädd för att apparaterna skulle stjälas eller utsättas för åverkan", blev svaret.
De gamla magnetkorten finns fortfarande kvar men tanken är alltså att de skall försvinna helt. Den stora skillnaden mot
Västtrafikkortet är således att man på baksidan av kortet kan se hur mycket pengar man har kvar att resa för.
Jag hör till dem som ogärna tar bilen vid tjänsteresor, men jag vet personer som drar sig för att resa med kollektivtrafiken för att biljettsystemet varit så krångligt. Och inte lär jag få se dem på tåget eller bussen efter Västtrafikkortets införande heller.
Västtrafikortet verkar vara gjort av tekniker som har sina teorier om hur vi resenärer fungerar men som har tagit grundligt fel. //
