Klimatförändring - Vad händer i Uddevalla?

På hösten 2007 hade dåvarande miljö- och projektsamordnaren vid Tekniska kontoret Sten-Ove Dahllöf ett föredrag på Bohusläns museum med rubriken "Klimatförändring - Vad händer i Uddevalla". Det var mycket tänkvärt som sades den kvällen och jag fick hans powerpintbilder efteråt. Några har jag tidigare använt här på Uddevallabloggen.

I mitt förra inlägg om översvämningen förra helgen så blev det en del debatt både här på Uddevallabloggen och på Facebook. Exempelvis berättade Hans Jonasson (UP) att han för ett par år sedan hade motionerat om ett varningssystem - en SMS-tjänst - som skulle informera en annalkande översvämningen. Motionen antogs och Tekniska nämnden stödde den. Vid den efterföljande utredningen avstyrkte kommunjuristen ett sådant system med motiveringen att kommunen kunde bli skadeståndsskyldig om SMS-tjänsten inte fungerade.

Alltså, det är bättre att fortsätta låta materiella ting förstörstöras för många miljoner kronor än att införa ett varningssystem. Häpnadsväckande!!!

Hur som helt så var Sten-Ove Dahllöfs föredrag så intressant att jag här väljer att lägga ut alla hans bilder från hans PowerPointpresentation. Ta dig tid och läs igenom dem. Det är väldigt intressant och tankeväckande.

Högsta kända vattennivån idag (2007)

Klimatförändring och Uddevalla

Klimatförändring och Uddevalla.

Ja det var temat för kvällen på Bohusläns museum. Professor Sten Bergström, SMHI, berättade om vad som är att vänta i västra Sverige när det gäller klimatändringar.

Sten Bergström som arbetat med dessa frågor större delen av sitt yrkesverksamma liv tecknade en ganska mörk bild av utvecklingen sedan industrialismens intåg på 1800-talet. Samtidigt var han väldigt glad över att klimatfrågorna nu står allra högst på dagordningen. Framförallt har IPCC, som är FN:s klimatråd, medverkat till detta. IPCC skall tillsammans med Al Gore hämta Nobels Fredspris i Oslo om några veckor.

För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på:

• Det blir varmare, framförallt på vintern och i norr
• Kalla dagar påverkas mest
• Det blir mer nederbörd, framförallt i väster och i norr
• Skyfallen blir intensivare
• Glaciärerna smälter
• Havet stiger
• Det blir större översvämningsproblem i västra Sverige
• Det är oklart hur det blir med vind och stormar

Forskarna är alltså säkra på de sju första punkterna ovan och osäkra på den sista. För oss i Uddevalla är frågorna kring havets höjning och översvämningsproblematiken särskilt intressanta.

Sten-Ove Dahllöf, Miljö och projektsamordnare vid Tekniska kontoret, försökte teckna en framtidsbild utifrån ett flertal scenarier. Uddevallas problem med översvämningarna är månghundraåriga och framtiden ser inte ljusare ut. Havet kommer att stiga - hur snabbt och hur högt råder det givetvis osäkerhet om.

Scenariot på den här bilden är inte helt osannolikt. Det förutsätter att vattennivån har höjts med en meter, på grund av antagen växthuseffekt samt ett extremt högvatten (flod och kraftig syvästlig pålandsvind som övergår i nordvästlig).

Översvämningsområdet ligger då på + 2,7 meter och vi ser vilka stora områden som kommer att drabbas av översvämningarna. Inom översvämningsområdet ligger Bohusläns museum, Riverside och ett eventuellt nytt kulturhus.

Och redan nu planerar man exploatering i Södra hamnen vid de så kallade Sältorna eller Anegrundet. Såvitt jag vet är planerna ganska påtagliga. Även det området kommer att ligga under vatten.

Kommunalrådet Magnus Jacobsson sammanfattade kvällen utifrån de två anförandena. Och hjälp med detta fick han av vice ordföranden i Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kenneth Engelbrektsson. De berättade bl a att kunskaperna om klimatförändringarna är viktiga för den framtida stadsplaneringen och att den nya översiktsplanen skall ut på remiss våren 2008. Här har man möjligheter att komma med synpunkter.

Jag tyckte dock att det lät lite grand på de båda poltikerna att det var tekniska lösningar de tänkte på i första hand. Exempelvis kan man bygga hus med "fartygsskrov", som är vattentäta. Ett annat exempel vore att stänga av Sunningesund vid extrema förhållanden. Inte så mycket tankar om att bygga på rätt ställe.

Positivt var i alla fall att höra att politiker och tjänstemän tidigare på dagen hade suttit i seminarier om Uddevalla och klimatförändringarna.//

Väster om strandlinjen

Nils Bergman har skickat denna Uddevallakarta från 1690 och skriver:

"Ser på bif karta från 1690 en bäck mellan Skansberget och Kålgårdsberget som från norr letar sig mot Bäveån och mynnar norr om något som ser ut att stavas "Löfhollmen". Vet du när denna holme "upphörde" och ingick i fastlandet?"

Det finns några faktorer att ta hänsyn till när det gäller Uddevalla och området "väster om strandlinjen", dvs före detta havsbotten. För det första är det landhöjningen och för det andra den omfattande utfyllnaden Uddevallas grunda havsvikar. De årliga stormarna med översvämningar är också en betydande faktor.

Utfyllnaden är den största faktorn. Man har fyllt ut havsvikarna med framförallt muddermassor men också sopor och allsköns bråte. Löfhollmen som Nils nämner var en lerbank vid Bäveåns utlopp. Jag har skrivit en tidigare artikel 2007-05-05 om öar och holmar längst inne i Byfjorden. Där finns flera kartor där man kan se ur det nuvarande hamnområdet växer fram i takt med genom utfyllnaderna.

Läs också min artikel 2007-10-28 "Bygg inget kulturhus på gamla Vaterland".

Den äldsta skissen från Uddevallaområdet är denna (här dock färglagd) som finns i Sten Kristianssons Uddevalla stads historia. Detta exemplar är dock färglagt till skillnad mot Kristianssons skiss.

På nästa skiss ser vi utfyllnadsområdena väster om strandlinjen.

Det är i inre hamnen man nu, nästan euforiskt bland politiker och högre tjänstemän på kommunen, talar om att bygga bostäder. Enligt vad jag har erfarit måste marknivån i så fall höjas från ca 1,2 till ca 2,2 meter om man överhuvdtaget skall kunna bygga bostäder mm. Och då kommer ju inte markbelastningen, som sjunker alldeles av sig själv, att minska. Kort sagt det är ett högriskprojekt att bygga i området.

För den intresserade kan jag nämna att i morgon, 19 november kl 18, hålls ett intressant föredrag på Bohusläns museum. Jag kommer att gå dit och förmodligen också rapportera därifrån.

Temat är:

"Klimatförändring och Uddevalla.

Vad är att vänta i västra Sverige när det gäller klimatförändringar? Sten Bergström, professor, SMHI.

Hur förhåller sig Uddevalla till klimatfrågan?

Magnus Jacobsson, kommunalråd.

Hur berörs Uddevalla?

Sten-Ove Dahllöf, Miljö och projektsamordnare, Tekniska kontoret.

Samarrangemang med Uddevalla kommun,Tekniska kontoret.

Klimathotet

I dag lade Klimat- och sårbarhetsutredningen fram sitt slutbetänkande.

Om utredningens beräkningar är riktiga, vad betyder då det för Uddevalla? Vad gör Uddevalla kommun för att möte de framtida klimathoten, främst vad gäller översvämningar? Som många av oss vet är översvämningar något som Uddevalla har levat med i århundraden. Är det då riktigt att planera nya bostadsområden i inre hamnen, det gamla Waterland?

Planeringen tycks vara i full gång.

Klimat- och sårbarhetsutredningens pressmeddelande i dag:

Sverige måste anpassas till ett nytt klimat

Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Anpassningen till klimatförändringarna bör påbörjas redan idag. Den slutsatsen drar Klimat- och sårbarhetsutredningen i sitt slutbetänkande,och föreslår bland annat ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser liksom statligt stöd för storskaliga kostnadskrävande insatser.

- De klimatscenarier som utredningen tagit fram innehåller osäkerheter,men är ändå tillräckligt robusta för att användas som underlag i samhällsplaneringen, säger utredaren Bengt Holgersson. Kommuner, myndigheter, företag och enskilda måste bli medvetna om klimatförändringarna och vad de kommer att betyda för olika regioner och samhällssektorer.
För Sverige, liksom för andra nordliga länder, kommer klimatförändringarna att föra med sig både positiva och negativa effekter. Temperaturklimatet i Mälardalen kommer att likna det som norra Frankrike har idag, men med mer nederbörd. Det medför att risken för översvämning, ras, skred och erosion kommer att öka på många håll i landet. Samtidigt ökar skogstillväxten, och Sveriges energibalans förbättras i och med att vattenkraftpotentialen ökar, samtidigt som energibehovet för uppvärmning kan minska med 30 procent mot slutet av seklet.
På flera områden är det viktigt att åtgärder vidtas redan nu, bland annat för bebyggelse, vägar, järnvägar, el- och telenät och VA-system. Kommuner måste börja ta hänsyn till klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen, så att inte ytterligare risker byggs in i samhället. Utredningen har gjort översiktliga modellberäkningar över hur stora skadekostnader som kan uppstå.
- Det finns givetvis stora osäkerheter i våra beräkningar, men vi vill visa hur viktigt det är att vidta åtgärder redan nu, för att inte Sverige ska drabbas onödigt hårt, säger Bengt Holgersson. Över 300 000 byggnader ligger inom områden med hög risk för ras, skred och erosion. Byggnader till ett värde mellan 30-100 miljarder kronor, beroende på klimatutvecklingen, beräknas drabbas under det kommande seklet om inga åtgärder vidtas. Översvämning av bebyggelse kan orsaka kostnader för över 100 miljarder kronor. Kostnaderna för att förebygga skadorna är i många fall betydligt lägre. I vissa delar av landet måste relativt kostsamma investeringar göras snarast för att förebygga stora skador på befintlig bebyggelse, exempelvis vid Vänern och Mälaren. Ett statligt klimatanpassningsanslag bör inrättas som stöd för sådana insatser.
Hänsyn till effekter av klimatförändringar måste integreras i beslutsfattandet i både privat och offentlig sektor, för att göra klimatanpassningen på ett kostnadseffektivt sätt. Många åtgärder kan vidtas i samband med normalt underhåll och nyinvesteringar. Utredningen vill ge länsstyrelserna en central roll i klimatanpassningsarbetet, och föreslår bland annat att en klimatanpassningsdelegation inrättas vid varje länsstyrelse som stöd för kommuner och andra aktörer.
Skogstillväxten beräknas öka med ca 20-40 procent. Förutsättningarna för jordbruksproduktionen kommer att förbättras. Samtidigt ökar skörde- och skogsskador av olika slag. Stormfällning av skog, med konsekvenser för hela samhället, kommer att öka. Framsynta anpassningsåtgärder behövs för att utnyttja fördelarna och för att undvika oönskad anpassning, som ökad bekämpningsmedelsanvändning och införandet av trädslag som missgynnar biologisk mångfald.
Den svenska naturen kommer att förändras. I Östersjön kan ekosystemen förändras drastiskt. Fjällen förbuskas till stor del. Det varmare klimatet kommer också att föra med sig hälsorisker, bland annat ökad smittspridning till både människor och djur.
Kunskapen om hur klimatförändringarna kommer att påverka olika delar av samhället och vilka anpassningsåtgärder som bör vidtas är fortfarande relativt begränsad, och utredningen anser att mer forskning behövs. I betänkandet föreslås att ett nytt institut med inriktning på klimatforskning och klimatanpassning skapas för att få en kraftsamling inom området.//

Mer om utredningen här http://www.regeringen.se/sb/d/9434/a/89363