Historien om Kristina Thordén

Den här bilden väckte berättigad uppmärksamhet på berättaraftonen i onsdags. Uddevallavarvet är i sin linda och håller på att byggas. Bakom all bråte ligger den brandskadade Kristina Thordén. Skorstenen står där till höger med en stjärna på.

Bild från Gustaf B Thordéns bok Alla mina skepp.

Jag har tidigare skrivit om henne men nu när det blev aktuellt så kommer här min text från ett tidigare inlägg:

Kristina Thordén var byggd i Åbo, Finland 1940. Då var Gustaf Thordén fortfarande verksam i Finland och bodde på Brändö utanför Helsingsfors.

10 oktober 1946 eldhärjades hon på väg mot Bostan i USA. Fyra besättningsmän omkom men besättningen lyckades med stor ansträngning släcka elden. Tre dagar senare kom systerfartyget Selma Thordén fram till haveristen och tog henne på släp tillbaka till Uddevalla.

Besättningen hyllades i medierna som hjältar men det hade de inget för när de äntligen var tillbaka i Uddevalla. De hade hela resan sett fram emot att gå till Carlia och äta en riktig festmåltid så de gick i kolonn så fort båten lagt till. Men dörrvaktmästaren på Carlia var obeveklig. Han vägrade att släppa in dem då de inte var prydligt klädda.

Den här händelsen är nästan mer känd än Kristina Thordén i sig. I medierna hånades Uddevalla för att ha givit hjältebesättningen kalla handen vid hemkomsten.

Historien beskrivs av Harry Brandelius i dragspelslåten "Krogen i Uddevalla". Den finns på Spotify.

Kristina Thorden reparerades och sattes ånyo in i trafik och gick skiftande öden till mötes. 25 september 1968 anlände hon till Durban med eld i lastrum 4 och 5. Elden tog 14 dagar att släcka och akterskeppet blev totalförstört. Det var slutet för Kristina Thordén som gick till upphuggning på våren 1970.  //