Visar inlägg med etikett vandrarhem. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vandrarhem. Visa alla inlägg

2009-09-14

Pollaren på Gustafsberg



Den här pollaren på Gustafsberg tittar jag ofta på då jag går förbi. Den är till synes helt omotiverat placerad i anslutning till några buskar, inte så långt från det gamla varmbadhuset (nuvarande vandrarhemmet).

Varför i allsin dagar står den där? Och vad är den gjord av för den rostar knappast alls. Och vilken smed gjorde den?

Jag har tittat igenom många gamla Gustafsbergsbilder och återfunnit den på några. Den måste ha stått där väldigt länge.

Kan det rent av vara så att den stått där sedan 1814? Det året invigdes varmbadhuset och det var då placerat på stenar ute i vattnet och enda landförbindelsen var en bro som var flera meter lång. Kanske var den bron förankrad i pollaren?

På den här bilden ser man pollaren som sticker upp ur berget i förgrunden. Håll med om att det är en spännande tanke! //

2007-05-26

Bodele


Bodele eller Bodelid som det ibland skrivs (det är samma sak) är ett av stadens urhemman. Det kallades länge Nedre Bodele och då fanns det således också ett Öfvre Bodele. Det var det samma som Hungerhult eller som det hette sedan 1700-talets mitt Emaus.



Huset på bilden är ett 1800-talshus som ägdes av den Christierninska stiftelsen. Stiftelsen äger fortfarande omfattande markområden här.

Husets läge var förstås fantastiskt innan vägen förbi Hästepallarna (Nya Göteborgsvägen) byggdes 1907. Vägen kom ju då att gå förbi alldeles bakom huset.
När jag var liten fick jag börja min vattenträning vid Bodele badplats. Här var det väldigt långgrunt så att mor kunde ha kollen på mig. Emellanåt var vi inne i huset som då var vandrarhem och köpte glass.
Drätselkammaren hyrde fr o m 1938 Bodele och öppnade vandrarhemmet som den första tiden hade 30 sängar. Efter hand kom antalet sängar att fördubblas.

1954 skriver Bohusläningen att vandrarhemmet, som då sköttes av fru Elsa Adam, hade haft 3 800 gäster under sommaren.

Vandrarhemsverksamheten fortsatte till 1973 då brandmyndigheterna förbjöd vandrarhemsverksamheten. Det var helt enkelt alldeles för brandfarligt. Den Christierninska stiftelsen, som en längre tid hade hyrt ut huset till Uddevalla stad, ville inte kosta på någon renoverinng. En tid var huset omklädningsrum för fotbollstränande ungdomar men 1983 revs det.//