Stig Fritzell var stadsläkare i Uddevalla under åren 1964-70. Sedan drogs tjänsten in. Stadens ledning var missnöjd med att han protesterade mot mörkläggning av bajsbakterier med risk för poliovirus i Skeppsvikens badvatten, förslag på fönsterlös gymnasieskola och enorma höghus på Södra Dalaberg.
Foto i november 2005: Maud Abrahamsson
Läkaren Stig Fritzell, Ekbacken, Gustafsberg, Uddevalla, har lämnat jordelivet i en ålder av närmare 97 år. Han var en man med många strängar på sin lyra.
Stig sörjs närmast av barnen Peter Fritzell, Kristina ”Lotta” Bergström och Magnus Fritzell med familjer.
Ömsinthet. Det var ett ord, som Stig ofta använde. Han var vänligheten själv och drevs av att människor ska må bra. Det ska inte förväxlas med mesighet. När det gällde, så tog han strid.
– Jag har sällan mött någon allvarligt sjuk utan att tänka: Hur kunde detta ha förebyggts? ”Det är bättre med ett gram förebyggande än ett kilo behandling”, så lyder ett citat av Stig, som säger mycket om honom som person.
– Barn och ungdomar ska behandlas med ömsinthet. Det är elementärt. Man får vara försiktig med plantorna för att de ska ta sig. Sedan kan man göra på olika sätt. Låta dem växa i spaljé, som i en del diktaturstater, eller låta dem växa fritt med god och ordnad omsorg, lyder ett annat.
Många av dagens vuxna Uddevallabor mötte Stig, som barn. De vittnar om hur han gav dem en mening, som följt dem genom livet: ”Jag gör så gott jag rimligt kan. Det får räcka för mig!”. För Stig var det viktigt att stoppa fel så snabbt som möjligt. Han jämförde med att stänga vattenkranen i stället för att ligga på golvet och svabba medan kranen rinner.
Stig var stadsläkare i Uddevalla under åren 1964-1970 och tog sitt uppdrag på allvar. Han utgick från människors behov av en bra livsmiljö och protesterade mot det han såg var fel.
• På 1960-talet föreslogs byggnation på Södra Dalaberg av dels ett 300 meter långt höghus med 8 våningar, dels ett lika högt, men hälften så långt. Stig hävdade att det skulle bli en fruktansvärd uppväxtmiljö och gick emot. Han berättade om socialmedicin för länsstyrelsens arkitekter. Förslaget fick nej och kommunledningen ”såg rött”.
• På Hovhult skulle det byggas trevåningshus, men utan barnstugor och ytor där barn till exempel kunde spela boll. Det stoppade Stig i byggnadsnämnden med argument som: ”Bygg barnvänligt så att barnen får goda minnen. Visa ömsinthet.” Det fick effekt. Efter sura kommentarer gavs det plats för lek och grönska samt byggdes barnstugor.
• Kommunledningen ville bygga Östraboskolan utan fönster efter amerikansk modell, där en del stater har problem med sandstormar. Stig gick emot och kopplade in Planverket.
• Så sent som på 1960-talet fanns polio i Sverige. När det togs prov på vattnet i Skeppsviken upptäcktes färska kolibakterier från mänsklig avföring. Sådana fick inte finnas i badvatten. Då kunde det också finnas poliovirus, vilket kunde få stora konsekvenser.
Hälsovårdsnämndens majoritet ville tysta ner det, ha det populära badet öppet och låta folk bada utan att veta om riskerna. Stig ville stänga badet tills reningsverket hade byggts ut. Han reserverade sig skriftligt.
Det blev för mycket för kommunledningen, som i slutet av 1967 tänkte säga upp honom på hälsovårdsnämndens sammanträde. Stig påpekade att tjänsten var inrättad av stadsfullmäktige, så nämnden kunde inte säga upp honom. Det startade en nästan tre år lång strid om tjänsten, som drogs in.
En tjänsteman lär ha sagt till ledningen: ”Först hade ni en stadsläkare, som inget gjorde. Den var ni inte nöjd med. Nu har ni fått en som har jobbat, men den är ni inte heller nöjd med. Ni måste bestämma er!”
• Stig arbetade också för en fritidsgård i centrum, men hans förslag på bra lokaler fylldes i stället av kommunala förvaltningar.
När tjänsten som stadsläkare drogs in förlorade Stig sin plattform för att arbeta förebyggande, men fann i stället den politiska arenan. Han läste Centerpartiets miljömotion från 1962 och blev imponerad, vilket ledde till medlemskap. Efter valet 1970 blev han C-ledamot i sociala centralnämnden.
– Jag har sällan mött någon allvarligt sjuk utan att tänka: Hur kunde detta ha förebyggts? ”Det är bättre med ett gram förebyggande än ett kilo behandling”, så lyder ett citat av Stig, som säger mycket om honom som person.
– Barn och ungdomar ska behandlas med ömsinthet. Det är elementärt. Man får vara försiktig med plantorna för att de ska ta sig. Sedan kan man göra på olika sätt. Låta dem växa i spaljé, som i en del diktaturstater, eller låta dem växa fritt med god och ordnad omsorg, lyder ett annat.
Många av dagens vuxna Uddevallabor mötte Stig, som barn. De vittnar om hur han gav dem en mening, som följt dem genom livet: ”Jag gör så gott jag rimligt kan. Det får räcka för mig!”. För Stig var det viktigt att stoppa fel så snabbt som möjligt. Han jämförde med att stänga vattenkranen i stället för att ligga på golvet och svabba medan kranen rinner.
Stig var stadsläkare i Uddevalla under åren 1964-1970 och tog sitt uppdrag på allvar. Han utgick från människors behov av en bra livsmiljö och protesterade mot det han såg var fel.
• På 1960-talet föreslogs byggnation på Södra Dalaberg av dels ett 300 meter långt höghus med 8 våningar, dels ett lika högt, men hälften så långt. Stig hävdade att det skulle bli en fruktansvärd uppväxtmiljö och gick emot. Han berättade om socialmedicin för länsstyrelsens arkitekter. Förslaget fick nej och kommunledningen ”såg rött”.
• På Hovhult skulle det byggas trevåningshus, men utan barnstugor och ytor där barn till exempel kunde spela boll. Det stoppade Stig i byggnadsnämnden med argument som: ”Bygg barnvänligt så att barnen får goda minnen. Visa ömsinthet.” Det fick effekt. Efter sura kommentarer gavs det plats för lek och grönska samt byggdes barnstugor.
• Kommunledningen ville bygga Östraboskolan utan fönster efter amerikansk modell, där en del stater har problem med sandstormar. Stig gick emot och kopplade in Planverket.
• Så sent som på 1960-talet fanns polio i Sverige. När det togs prov på vattnet i Skeppsviken upptäcktes färska kolibakterier från mänsklig avföring. Sådana fick inte finnas i badvatten. Då kunde det också finnas poliovirus, vilket kunde få stora konsekvenser.
Hälsovårdsnämndens majoritet ville tysta ner det, ha det populära badet öppet och låta folk bada utan att veta om riskerna. Stig ville stänga badet tills reningsverket hade byggts ut. Han reserverade sig skriftligt.
Det blev för mycket för kommunledningen, som i slutet av 1967 tänkte säga upp honom på hälsovårdsnämndens sammanträde. Stig påpekade att tjänsten var inrättad av stadsfullmäktige, så nämnden kunde inte säga upp honom. Det startade en nästan tre år lång strid om tjänsten, som drogs in.
En tjänsteman lär ha sagt till ledningen: ”Först hade ni en stadsläkare, som inget gjorde. Den var ni inte nöjd med. Nu har ni fått en som har jobbat, men den är ni inte heller nöjd med. Ni måste bestämma er!”
• Stig arbetade också för en fritidsgård i centrum, men hans förslag på bra lokaler fylldes i stället av kommunala förvaltningar.
När tjänsten som stadsläkare drogs in förlorade Stig sin plattform för att arbeta förebyggande, men fann i stället den politiska arenan. Han läste Centerpartiets miljömotion från 1962 och blev imponerad, vilket ledde till medlemskap. Efter valet 1970 blev han C-ledamot i sociala centralnämnden.
Under fem år, 1971-1976, ledde han den så kallade Fritidskommittén, som utredde lek- och fritidsmiljö i Uddevalla för att få ett familjevänligt Uddevalla. Två år efter att ett par tjocka luntor med namnet ”Fritid Uddevalla” lämnats togs utredningen upp till beslut i kommunfullmäktige. Trots att fyra stora partier hade ingått i utredningen blev det nej med minsta möjliga marginal (31-30) till att utse en ny grupp, som skulle genomföra förslagen. Att utredningen aldrig kom till nytta var en stor besvikelse för Stig. Han återkom ofta till att kommunen byggde för handel och trafik och satsade för lite på familjer.
Utredningen beskrev människans behov grundligt.
– En människa påverkas av det som skickas in och danar henne. Vi ville att det skulle vara bra. Visar man inte ömsinthet mot barn, så blir det ungdomskriminalitet, gettobildningar och segregation, förklarade Stig och påminde om hur brott och förstörelse har ökat.
Med dagens många skjutningar och knivskärningar är det lätt att ge honom rätt.
Stig var också Centerpartiets ledamot i landstingsfullmäktige för Göteborgs och Bohus läns landsting i tre perioder, från 1974 till 1982. Han arbetade för förebyggande åtgärder, men insåg att det är svårt att få passion för tålamodskrävande utredningar och beslut. Intresset för Centerpartiet fanns kvar fram till slutet. Även om han slutade gå på möten, så läste han C-brev och andra handlingar med stort intresse.
Utredningen beskrev människans behov grundligt.
– En människa påverkas av det som skickas in och danar henne. Vi ville att det skulle vara bra. Visar man inte ömsinthet mot barn, så blir det ungdomskriminalitet, gettobildningar och segregation, förklarade Stig och påminde om hur brott och förstörelse har ökat.
Med dagens många skjutningar och knivskärningar är det lätt att ge honom rätt.
Stig var också Centerpartiets ledamot i landstingsfullmäktige för Göteborgs och Bohus läns landsting i tre perioder, från 1974 till 1982. Han arbetade för förebyggande åtgärder, men insåg att det är svårt att få passion för tålamodskrävande utredningar och beslut. Intresset för Centerpartiet fanns kvar fram till slutet. Även om han slutade gå på möten, så läste han C-brev och andra handlingar med stort intresse.
Stig menade att alla skandaler i Uddevalla har sin förklaring.
– Uddevalla kommun har en historia av utfrysningar och fockningar. Trenden är ”Hellre fel tillsammans än rätt ensam”, var hans åsikt med ett lånat uttryck.
– Jag menar att har man som rättesnöre att visa ömsinthet, så får man en slags anda, som är god. Annars tvärtom.
– Uddevalla kommun har en historia av utfrysningar och fockningar. Trenden är ”Hellre fel tillsammans än rätt ensam”, var hans åsikt med ett lånat uttryck.
– Jag menar att har man som rättesnöre att visa ömsinthet, så får man en slags anda, som är god. Annars tvärtom.
Stig blev glad när Uddevalla kommun bestämde sig för att satsa på centrum och hävdade att receptet för ett bra och levande centrum är att få dit aktiviteter. Han pekade särskilt ut Margretegärdeparken och Hasselbacken som lämpliga områden. Att Asplundsgatan förlängdes och går mellan nuvarande simhallen och Gamla badhuset (numera turistbyrån) såg han som en stor miss. Han hade hellre sett en stor härlig park för Uddevallaborna och ett bullerplank mot Göteborgsvägen.
Stig önskade att Stadshuset låg i centrum, som dels en arbetsplats för politiker och tjänstemän, dels en mötesplats för allmänheten med lokaler för både ungdomar och vuxna i samma byggnad. Då skulle det vara naturligt att gå till Stadshuset för till exempel lördagsdans. Han insåg att det kan ta årtionden, men menade att man måste planera för vart man vill komma.
Stig oroades av de stora barngrupperna i förskolan. Han förklarade att de inte är bra ur mentalhygienisk synpunkt. De leder till störningar, som kunde ha undvikits. Vill kommunen ha hjälp, så kan den plocka fram ”Fritid Uddevalla” ur gömmorna.
Stig önskade att Stadshuset låg i centrum, som dels en arbetsplats för politiker och tjänstemän, dels en mötesplats för allmänheten med lokaler för både ungdomar och vuxna i samma byggnad. Då skulle det vara naturligt att gå till Stadshuset för till exempel lördagsdans. Han insåg att det kan ta årtionden, men menade att man måste planera för vart man vill komma.
Stig oroades av de stora barngrupperna i förskolan. Han förklarade att de inte är bra ur mentalhygienisk synpunkt. De leder till störningar, som kunde ha undvikits. Vill kommunen ha hjälp, så kan den plocka fram ”Fritid Uddevalla” ur gömmorna.
Stig föddes den 5 januari 1925 på en bondgård i Grästorp. Hans älskade mamma Ruth ville att han skulle bli präst. Själv bestämde Stig sig redan som tolvåring att bli läkare. Samma år flyttade han hemifrån för att börja realskolan i Skara. Åtta år senare, på fredsdagen 1945, tog Stig studenten. I januari 1946 flyttade han till Uppsala och där startade den 7,5 år långa grundutbildningen till läkare. Efter tre år som vikarierande läkare fick Stig sin läkarlegitimation 1956. Målet var att bli allmänläkare med inriktning på barn. Han blev sedan både barn- och allmänläkare, inspirerad av sin goda mamma, som hade fem barn och tre fosterbarn.
År 1956 kom Stig till Uddevalla där han arbetade tre år på barnkliniken och sedan två år på infektion. Efter ett år inom barn- och vuxenpsykiatrin i Göteborg fick han 1962 jobb som stadsdistriktsläkare i Uddevalla och började på Skolgatan 5. Två år senare slutade stadsläkaren och Stig efterträdde honom. Det blev en jobbig tid. Enligt instruktionen skulle han vara med som sakkunnig utan rösträtt på sammanträdena i sex olika nämnder och styrelser. Det gällde hälsovårds-, social-, byggnads- och barnavårdsnämnderna samt skol- och ungdomsstyrelserna. Samtliga hölls kvällstid.
Han skulle också vara läkare på några skolor, själv ha jourer samt varje månad lägga jourscheman för stadens läkare. Med många privatläkare i Uddevalla blev det åtskilliga telefonsamtal.
Stadsläkartjänsten drogs in i juni 1970. I juli började Stig som en av landets sist utsedda provinsialläkare. Han köpte sin gamla praktik på Skolgatan och blev två år senare förste skolläkare i Uddevalla. Som 61-åring, 1986, tog han halvpension och blev vanlig skolläkare. Efter pensioneringen 1990 fortsatte han praktiken på Skolgatan i ytterligare fem år och flyttade sedan verksamheten till hemmet. När staten 1997 drog in möjligheten för pensionerade läkare att göra utredningar skulle det ha blivit för dyrt för patienterna och han slutade som läkare.
År 1956 kom Stig till Uddevalla där han arbetade tre år på barnkliniken och sedan två år på infektion. Efter ett år inom barn- och vuxenpsykiatrin i Göteborg fick han 1962 jobb som stadsdistriktsläkare i Uddevalla och började på Skolgatan 5. Två år senare slutade stadsläkaren och Stig efterträdde honom. Det blev en jobbig tid. Enligt instruktionen skulle han vara med som sakkunnig utan rösträtt på sammanträdena i sex olika nämnder och styrelser. Det gällde hälsovårds-, social-, byggnads- och barnavårdsnämnderna samt skol- och ungdomsstyrelserna. Samtliga hölls kvällstid.
Han skulle också vara läkare på några skolor, själv ha jourer samt varje månad lägga jourscheman för stadens läkare. Med många privatläkare i Uddevalla blev det åtskilliga telefonsamtal.
Stadsläkartjänsten drogs in i juni 1970. I juli började Stig som en av landets sist utsedda provinsialläkare. Han köpte sin gamla praktik på Skolgatan och blev två år senare förste skolläkare i Uddevalla. Som 61-åring, 1986, tog han halvpension och blev vanlig skolläkare. Efter pensioneringen 1990 fortsatte han praktiken på Skolgatan i ytterligare fem år och flyttade sedan verksamheten till hemmet. När staten 1997 drog in möjligheten för pensionerade läkare att göra utredningar skulle det ha blivit för dyrt för patienterna och han slutade som läkare.
Det första året i Uddevalla bodde familjen på sjukhusområdet, sedan gick flytten till Bleket. Villan Ekbacken på Gustafsberg köptes 1964. Komposten utanför villan var viktig. Nästan varje år, även efter fyllda 90 år, klättrade han upp på husets högsta nivå för att skrapa rost, måla och reparera taket. Han ramlade sista gången, men behöll lugnet och lyckades ta sig ner. I villan drog Stig sitt sista andetag den 5 september.
Under studietiden i Uppsala var Stig med i den kända manskören, OD, Orphei Drängar. Det följdes från 1959 av Uddevallas sångarkvartett Trutarna, som var aktiv i 50 år. Den träffades varje söndag med några timmars sång och sedan god mat ihop med fruarna samt vid många glada fester, som vid varje födelsedag. De fortsatte hela livet.
Stig var en samlare av stora mått. I hyllorna fanns många böcker, otaliga välfyllda pärmar med tidningsklipp och i datorn noterades intressanta uppgifter. Till det åtskilliga tidningar som skulle studeras. Han läste mycket, främst samhällsböcker. Han var intresserad av samhällsfrågor och miljö. Stoltheten var stor över den hemslöjdade urinsepareringen vid sommarstugan Backetorp i Bokenäs. En gammal lejongul Amazon var under många år synonym med Stig.
Stig var en samlare av stora mått. I hyllorna fanns många böcker, otaliga välfyllda pärmar med tidningsklipp och i datorn noterades intressanta uppgifter. Till det åtskilliga tidningar som skulle studeras. Han läste mycket, främst samhällsböcker. Han var intresserad av samhällsfrågor och miljö. Stoltheten var stor över den hemslöjdade urinsepareringen vid sommarstugan Backetorp i Bokenäs. En gammal lejongul Amazon var under många år synonym med Stig.
Kerstin från Vänersborg var hans livs kärlek. De möttes under skoltiden i Skara, där de var inackorderade och med i samma matlag. Paret gifte sig på midsommarafton 1948 i Vassända-Naglums kyrka, i nuvarande Vänersborgs kommun. Barnen föddes i Uppsala. Kerstin var utbildad småskollärare och även särskollärare. Från början av 1960-talet och fram till cirka 1980 var hon mottagningsbiträde på Skolgatan där de arbetade tillsammans. Kerstin och Stig var ett lyckligt par fram till hennes död 2013. Han talade ofta med värme om sin saknade hustru. Nu är de förenade i Koljöfjorden där askan har spritts utanför sommarstugan i Eriksberg.
Stig hade en unik förmåga att bry sig om människor. Han är saknad av en stor släkt och många vänner.
Maud Abrahamsson
Uddevalla //
Maud Abrahamsson
Uddevalla //
❤️
SvaraRaderaLåter som en mycket sympatisk man!
SvaraRadera/Roland Lycke