Journalistutbildningen vid Ljungskile Folkhögskola

Milton Fjordevik och Hanna Johansson rattade programmet idag.

Idag hade jag nöjet att få besöka journalistlinjen vid Ljungskile Folkhögskola. Journalistlinjen där är en av Sveriges mest väletablerade folkhögskoleutbildningar inom media. Den är känd för att vara praktisk och yrkesinriktad – målet är att deltagarna ska kunna kliva rakt ut på en redaktion och börja jobba direkt efter examen.

Här är en sammanställning av vad utbildningen innebär, hur den är upplagd och vad du bör tänka på om du vill söka.

1. Inriktning och upplägg

Utbildningen är en yrkesutbildning med starkt fokus på "learning by doing". Istället för tunga akademiska teorier jobbar ni redaktionellt från start.

* Digitalt & Multimedialt: Du får lära dig att behärska alla moderna format: text, ljud (radio/podd), rörlig bild och webbpublicering.

* Radiofokus: Skolan har en stark radioprofil och samarbetar ofta med Sveriges Radio (särskilt P4 Väst). De har en egen välutrustad radiostudio där du lär dig sända och redigera.

* Samhällsbevakning: En viktig del av utbildningen är det demokratiska uppdraget – att granska makten, förstå offentlighetsprincipen och berätta historier som engagerar.

2. Utbildningens längd

Programmet är vanligtvis 1,5 år (3 terminer), men beskrivs ibland som 1–2 år beroende på hur du lägger upp din praktik.

* Basår (Termin 1 & 2): Fokus på journalistiska grunder, research, intervjuteknik, pressetik och produktion i olika medieformer.

* Fördjupning & Praktik (Termin 3): Här ligger ofta en längre praktikperiod som är avgörande för att knyta kontakter i branschen.

3. Alternativ: Distanskurser

Om du inte kan eller vill studera på plats på heltid, eller om du vill tjuvstarta, har skolan populära distanskurser.

* Journalistiskt skrivande (Distans): En kurs på halvfart (50 %) som ofta startar både vår och höst. Perfekt för att testa på yrket.

* Berätta med ljud: Fokus på podcast och radioproduktion.

4. Ansökan och antagning

Det är viktigt att hålla koll på datumen då yrkesutbildningen ofta har specifika ansökningsperioder.

* Status för start hösten 2025: Enligt senaste uppgifterna kan ansökan för höststarten 2025 vara stängd (eller stänga tidigt). Det är vanligt att ansökan öppnar i januari för start i augusti.

* Nästa stora intag: Siktar du på den långa yrkesutbildningen är det sannolikt augusti 2026 som gäller om platserna för 2025 är fyllda, men det är värt att kontakta skolan för att se om restplatser finns.

* Antagningskrav: Du behöver ha gymnasiekompetens (eller motsvarande från folkhögskola). Urvalet sker ofta genom arbetsprover och intervjuer där din motivation och fallenhet väger tungt.

Elisabeth Cederblad och Lars-Gunnar Övermyr är handledare vid utbildningen.

5. Boende och Studentliv

Ljungskile folkhögskola ligger vackert med utsikt över havet, en bit söder om Uddevalla.

* Internat: Många väljer att bo på skolan, vilket skapar en stark gemenskap. Det är ofta under kvällsfikat och fritiden som de kreativa idéerna föds.

* Miljö: Skolan är känd för sin "anda" – en tillåtande miljö där man får göra fel och lära sig av det.

Sammanfattning

Detta är utbildningen för dig som vill bli en "hantverkare" inom journalistik snarare än en medieforskare. Många tidigare studenter jobbar idag på Sveriges Radio, SVT och större dagstidningar.   Det var mycket intressant att få en inblick i utbildningen.   ///

Skansenstugan

Javisst var det Skansenstugan jag frågade om i föregående inlägg.

Skansenstugan öppnade för allmänheten 1950 men blev inte så gammal.

I Tidningsarkivet läser vi:

Datum         Innehåll

1950-07-20 Skansenstugan på Skansberget i Uddevalla öppnar i morgon för allmänheten. Kafé.

1963-02-02 Skansenstugan lagd i aska. Danskväll slutade i eldsvåda. Brand. Bild.

1966-07-08 Skansenstugan byggs upp igen. Byggnad.

1993-06-23 80 år fyller konditor Erik Hemberg, grundare till Skansenstugan, Centralens konditori och Rådhusets konditori.

1998-03-07 Skansenstugan väcker minnen. Eric Hemberg minns åren med Skansenstugan. Kultur.

Onsdagen den 31 januari 1962 lades Skansenstugan i aska. Det var efter en danskaväll och det var Douglas Holmstedts orkester som hade spelat upp till dansen. Orkesterns samtliga instrument försvann i branden. Och som vi alla vet så byggdes stugan aldrig upp igen.   ///

Bildfråga

Vad är detta för ett hus?   ///

Karl XII:s dödsdag?

(Gustafs Cederströms originaltavla Karl X:s likfärd målades i Paris 1878 och hänger nu på Göteborgs konstmuseum.)

Idag den 30 november är det kung Karl XII:s dödsdag. Eller inte? När jag för många år sedan deltog i en guidning med en norsk guide på Fredrikstens fästning i Halden fick jag veta att för norrmännen dog kungen den 11 december.

Förklaringen till denna otydlighet är att Sverige och Norge inte hade samma tideräkning. Sverige hade den Julianska kalendern och Norge den Gregorianska.

Jag bad Googles AI-verktyg Gemini reda ut saken:

Det är en intressant historia, eftersom Sverige valde en ganska unik och utdragen process för kalenderbytet.

Sverige (inklusive Finland, som då var en del av riket) genomförde bytet i två huvudsakliga steg under 1700-talet, och det var inte utan problem:

1. Det "Svenska Systemet" (1700–1712)

År 1700 beslutade Karl XII att Sverige skulle övergå till den Gregorianska kalendern genom att gradvis eliminera skillnaden.

* Planen: Istället för att hoppa över 11 dagar på en gång, som de flesta andra länder gjort, skulle man stryka alla skottdagar under en 40-årsperiod, med start år 1700.

* År 1700: Sverige strök skottdagen i februari 1700. Detta innebar att Sverige nu låg 1 dag före den Julianska kalendern och 10 dagar efter den Gregorianska kalendern.

* Misslyckandet: Efter 1700 glömde man bort eller underlät att stryka skottdagarna 1704 och 1708.

* Resultatet: År 1712 låg Sverige därmed i ett unikt tillstånd och använde en kalender som varken var Juliansk eller Gregoriansk. Den kallades ibland för den Svenska kalendern och var mycket förvirrande i internationella sammanhang.

2. Återgång och Slutgiltigt Byte (1712 och 1753)

* Återgång till Juliansk kalender (1712): På grund av förvirringen beslutade Karl XII att man tillfälligt skulle återgå till den Julianska kalendern. Detta krävde att man lade till två skottdagar i februari det året, vilket gjorde att året 1712 fick en särskild dag som kallades "trettondagen" eller "dubbel skottdag" (den 30 februari).

* Det Officiella Bytet (1753): Den slutliga och permanenta övergången till den Gregorianska kalendern skedde under kung Adolf Fredriks tid.

* Metod: Man hoppade över de nödvändiga dagarna i ett enda steg.

* Genomförande: Efter den 17 februari 1753 följde 1 mars 1753. Sverige strök därmed de sista 11 dagarna för att komma i fas med den Gregorianska kalendern.

Så, det officiella och lyckade datumet för övergången till den Gregorianska kalendern i Sverige var 1753.   ///

Var är bilden tagen?

Ja, frågan är var bilden är tagen? Inte så lätt kanske. Fotograf är som vi ser Arne Andersson   ///

Interneringsläger Backamo - 80 år sedan

Per Norberg höll ett intressant föredrag om interneringsläger Backamo inför en stor publik på Bohusläns museum ikväll. 

Det är nästan på dagen 80 år sedan händelserna på Backamo ägde rum. De internerade tyska soldaterna som hade trott att de skulle få stanna i Sverige blev istället utvisade i månadsskiftet november-december 1945.

 För att slippa utvisning stympade sig många så att de transporterades till sjukhus runt omkring i Västsverige. Två tog livet av sig. Det är ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Den här bilden är tagen i augusti 1989. Jag hade lyckats få tag i en av soldaterna som utvisades från Backamo. Han hette Erich Kuhn och han bodde i Lerum då jag fick tag i honom. Hans historia var speciell. Han hade turen att hamna i Tyskland efter deportationen från Backamo.

Han rymde från det lägret och tar sig tillbaka till Sverige och här söker han upp den sjuksköterska som hade vårdat honom på Sahlgrenska dit han förts för brännskador våren 1945. Efter en tid fördes han till Backamo.

1950 gifte de sig, inte utan komplikationer då hennes släkt så klart inte ville att dottern skulle gifta sig med en tysk soldat. 

Vi fick även höra historien om soldaten Häfele som lyckades rymma från Backamo, ta sig till Norge och vidare till sitt hem i Tyskland. Det finns en bok om Häfele som finna att köpa på Backamo museum.   ///

Är Bohusläningen först i världen?

I Tidningsrummet på Uddevalla stadsbibiotek kan den som gillar papperstidningar söka tröst. Man konstaterar att fortfarande är det många dagstidningar som trycks på papper. Men Bohusläningen saknas som vi vet.

När Bohusläningen var ny skrev Dagens Nyheter 1878-10-23 följande: Bohusläningen kallar sig en ny, frisinnad och folkvänlig tidning, som börjat utgivas i Uddevalla af Bohusläns boktryckeriaktiebolag, med hr Thure Malmgren till redaktör. Tidningen hvars första nummer så väl med hänsyn till text som yttre utstyrsel gör ett mycket godt intryck, ämnar blifva organ för för staden Uddevalla och landskapet Bohuslän samt sydvestra delen af Dalsland. Bohusläningen utkommer 2 gånger i veckan och kostar till årets slut 75 öre, för år 5 kr.

Mycket har hänt sedan dess. Sydvästra delen av Dalsland har man sedan länge övergett. Jag minns när tidningen hade lokalredaktioner i Dalsland och på många platser i Bohuslän.

1954 hade tidningen en nettoupplaga på 23 390. 1 juni i år övergick tidningen att bli helt digital och hade då ca 13 000 prenumeranter, varav 2 017 betalade för papperstidningen. Man skall komma ihåg att vi som bor utanför stadskärnan aldrig erbjöds att fortsätta prenumerera på papperstidningen. Allt var naturligtvis planlagt.

Den 1 juni skriver skribenten och journalisten Anders Malmsten i Svenska Dagbladet: Vem trodde att dagspressens framtid skulle skapas i Uddevalla? 

Genom denna omställning har tidningen varit lönsam – och det kommer den att fortsätta vara, försäkrar Johan Hansson, chef för tidningskoncernen Stampen där Bohusläningen ingår, när jag når honom på hans semesterresa i USA.

För Bohusläningens chefredaktör, Sandra Bygdén Shameh, är det nu det roliga börjar. Med papperstidningen i graven kan hon börja göra om tidningen utan de begränsningar som en tryckpress innebär. E-tidningen kommer att finnas kvar och sidorna ser i dag precis likadana ut som de gjorde när de trycktes. Under hösten påbörjar Bohusläningen ett utvecklingsprojekt som innebär att layouten på sidorna görs om för att bättre passa läsning på skärm. Även webbversionen av Bohusläningen vill hon sätta tänderna i.

Häromdagen skrev Lars Bäckström följande på Facebook: 

Bohusläningens chefredaktör Sandra Bygden Shameh, var hos Rotary och talade om tidningen. Hon berättade att många saknar den gamla papperstidningen. Men det var för få som betalade för att få den.
Till slut var det bara några tusen. Dock den digitala upplagan har enligt undersökning från Orvesto en räckvidd på 58 000 personer per dag. Fast prenumererad upplaga anges till 12 500.

"Men det var för få som betalade för att få den". Dumheter, Bygdén Shameh har medvetet strypt möjligheterna för oss intresserade att betala för papperstidningen! 

Stora internationella tidningar ges fortfarande ut på papper.

Tillbaka till Anders Malmsten, SvD: Hon (Bygdén Shameh) leder nu den dagstidning som hela branschen kommer att följa med extremt stort intresse under kommande år.

Vem trodde att dagspressens framtid skulle skapas i Uddevalla?   ///

Berättarafton onsdag 26 november på Bohusläns museum

På onsdag den 26 november kl 18,30 är det berättarafton på Bohusläns museum.

Temat för kvällen är Interneringsläger Backamo. Per Norberg kommer att berätta om interneringslägret, som tog sin början efter andra världskrigets slut. I lägret internerades tyska soldater från våren 1945. Då kriget var slut trodde soldaterna att de skulle få en fristad i Sverige, men i slutet av november (nästan på dagen för 80 år sedan) evakuerades lägret och internerna utlämnades till Sovjetunionen och allierades läger i Tyskland.

Det hela var mycket dramatiskt och några tog till och med sina liv för att slippa utlämnas Andra stympade varandra och hamnade på sjukhus, men utlämnades sedan.

Jag lovar en intressant kväll!   ///

Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Lindesnäs som ny

 Nu är Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Lindesnäs öppen. Det har grusats och framförallt satts upp nya höga staket, vilket saknats tidigare. Det är en fröjd att se!

På platser där det är vanligt att badande vill ta sig ner till vattnet har man lämnat öppningar i staketet.

Det är Uddevalla kommuns som har renoverat Strandpromenaden. Det är enligt en gammal överenskommelse mellan markägaren Gustafsbergsstiftelsen och Uddevalla kommun där kommunen åtagit sig att underhålla promenaden.

Den här delen av Strandpromenaden byggdes 1894 av den då förvaltande direktören John Peterson.   ///

Ljusingivning med historiskt Uddevallabildspel

 

Ikväll var det Uddevalla kommuns ljusinvigning. Det var invigning på Kungstorget med tal av kommunfullmäktiges ordförande i Uddevalla Christina Nilsson, körsång av Kulturskolans ungdomskör Ragazzi och ljuständning av julbelysningen och granen på torget. Och den efterlängtade isbanan invigdes.

Jag var inblandad i videoprojiceringen på Rådhusets fasad på det sättet att jag hjälpte till med den historiska delen.

I tre och en halv minut får vi ta del av Uddevallas historia på Rådhusets fasad. Och det blev mycket bättre än jag vågat hoppats på. Och det bästa av allt. Du kan se den både lördag och söndag kväll. Den går på repeat. 

Gå och se den!   ///

Lustigkulle vid Höjentorp

Järnvägsövergången på Höjentorp med huset Lustigkulle. När järnvägen kom förbi här 1907 så förmådde badgästerna på Gustafsberg SJ att ordna en hållplats här (till höger utanför bild). Jag antar att den var i bruk bara på somrarna.

Själva järnvägsövergången har alltid varit problematisk. När jag var liten åkte min familj med min morbror i hans Wolseley förbi här. Det visade sig att bilen hade en väldigt låg frigång med följd att det blev tvärstopp mitt på spåret.

Min morbror fann sig snabbt och beordrade oss att hoppa ur bilen. När bilen på det sättet blev lättare gick det att backa av spåret. Knappt hade bilen lämnat spåret förrän det kom en rälsbuss söderifrån. Gissa om vi blev knäsvaga.

Många år senare körde en buss den här vägen och blev påkörd av tåget. Föraren hade lämnat av en skolklass vid Emaus och var ensam i bussen. Han klarade sig men bussen blev totalförstörd.   ///

Skördearbete på Lindesnäs

Höskörd på Lindesnäs ängar. Huset däruppe ägs av Gustafsbergsstiftelsen som hyr ut det på årsbasis. 

Bakom ryggen på den okände fotografen ligger idag småbåtshamnen vid Rödön.  ///

Uddevallahusen som reste Bornholm ur ruinerna 1945

 

Foto Per Rönn

Efter att ryska bombplan ödelagt städerna Rønne och Nexø på Bornholm i maj 1945 svarade Sverige med en unik solidaritetshandling. Från HSB:s trähusfabrik i Uddevalla skeppades 250 färdiga trähus över Östersjön – hus som ännu i dag står kvar som ett levande minne av efterkrigstidens hjälparbete.

Bombningarna som förödde Bornholm

När andra världskriget gick mot sitt slut i maj 1945 hade Tyskland redan kapitulerat i Danmark. Men de tyska styrkorna på Bornholm vägrade att ge upp till de sovjetiska trupper som närmade sig från öster. Den 7 och 8 maj 1945 bombade därför sovjetiskt flyg de två bornholmska städerna Rønne och Nexø. Resultatet blev förödande: över 800 hus förstördes, och omkring 3 000 invånare blev hemlösa. De sovjetiska trupperna ockuperade därefter ön och stannade där till 1946, medan resten av Danmark befriades av brittiska styrkor.

Sverige reagerar – Uddevalla får en ny roll

När nyheterna om förödelsen nådde Sverige beslutade regeringen att agera snabbt. Som en gåva från svenska staten och svenska folket erbjöds Bornholm 250 prefabricerade småhus, tillverkade vid HSB:s moderna trähusfabrik i Uddevalla. Fabriken på Anegrund vid hamnen i Uddevalla hade startat sin verksamhet 1942 och var då landets mest avancerade för sin typ. Här byggdes de färdiga husen i sektioner – väggar, tak, fönster och golv – som packades för transport sjövägen till Bornholm.

De svenska trähusen

Husen ritades av HSB:s arkitekter och var typiska för sin tid: två rum och kök, cirka 60–70 kvadratmeter stora, med källare och veranda. De målades i varma svenska färger – falurött, ockra och ljust gult – och levererades komplett med snickerier och fönster. De monterades sedan på plats i Rønne och Nexø under hösten 1945 och våren 1946, ofta av danska byggnadsarbetare med svensk handledning. Totalt uppfördes 225 hus i Rønne och 75 i Nexø, på mark som upplåtits av de danska myndigheterna.

Foto Per Rönn

Svenskbyen – en gåva som står kvar

Områdena där husen byggdes kom snart att kallas 'Svenskbyen' – Svenskebyen – och de finns fortfarande kvar i båda städerna. De små välvårdade villorna står ännu i dag som en påminnelse om den svenska hjälpen efter kriget. Vid invigningen 1946 deltog representanter för både Sverige och Danmark. Ett minnesmärke restes i Rønne för att hedra den svenska insatsen, och det bär inskriptionen: 'Til minde om Sveriges hjælp til Bornholm 1945–46.'

Uddevalla i internationell solidaritet

För Uddevalla och HSB:s trähusfabrik blev projektet en symbol för svensk solidaritet och teknisk skicklighet. Fabriken kom därefter att leverera fler hus till Norge, Finland och andra europeiska länder som behövde byggas upp efter kriget. Den bornholmska hjälpaktionen är i dag ett av de mest kända exemplen på svensk efterkrigshjälp – och ett stycke Uddevallahistoria som förtjänar att minnas.

Källor

- Bornholms Museum: Svenskebyen i Rønne og Nexø

- HSB:s arkiv, Stockholm – dokumentation om trähusfabriken i Uddevalla

- Rønne Kommunes arkiv: De svenske husene 1945–46

- Uddevallaposten (1945–46): artiklar om HSB-fabriken och Bornholmsleveranserna

- Gunnar Källstrand: Svenskhusen på Bornholm (Bornholmske Samlinger, 1995)

- Uddevallabloggen   ///

Uddevalla Fotoklubbs almanacka 2026 ute nu

Nu är almanackan för 2006. Observera nu att det tidigare varit ABF Fotoklubbs almanacka, men fotoklubben har bytt namn till UDDEVALLA FOTOKLUBB. Annars är allt som vanligt.

Årets utgåva är den 39:e i ordningen och innehåller som vanligt många intressanta gamla foton från staden tillsammans med nytagna bilder från samma platser.

Almanackan finns att köpa bland annat hos: Maggans Foto, Hallmans Bokhandel, Bohusläns museum, Coop och Böcker & Blad på Torp. Den går också att köpa genom fotoklubben och dess medlemmar.   ///

Nygamla gatlyktor på Stora Hellevigsgatan

Nu har Uddevalla Energi äntligen bytt ut den trasiga lyktstolpen mitt för det nedbrunna Syrénska huset på Stora Hellevigsgatan. Och se så fint det blev! För säkerhets skull har man även bytt alla fyra gatlyktorna på gatstumpen. Förmodligen är det nu ledbelysning.

Dessa stolpar började användas i Uddevalla 1859. Då hade Kampenhofs AB tillsammans med Uddevalla stad byggt gasverket strax intill den norra änden av Kampenhoffabriken. Kampenhof fick gas till belysning och drift av maskineriet och Uddevalla fick 104 gaslyktor, eller gatlyktor om man så vill.

Dessa lyktor tändes individuellt av särskilda lykttändare. Dessa ställde sin stege mot en där lilla "pinnen" strax under lanterninen. På pinnen står det för övrigt Uddevalla.   ///

När HSB:s trähusfabrik kom till Uddevalla

 

Trähusfabriken på Anegrund. Fartyget NOSSAN vid Junokajen

När Uddevalla tändsticksfabrik lades ned 1938 uppstod en allvarlig sysselsättningskris i staden. Fabriken hade varit en av stadens största arbetsplatser, med omkring 150 anställda, huvudsakligen kvinnor. När verksamheten upphörde beslöt de kommunala myndigheterna att omedelbart söka statens hjälp för att skapa nya arbetstillfällen.

Kommunens uppvaktning i Stockholm

Uddevallas stadsfullmäktige tillsatte en särskild delegation som fick i uppdrag att uppvakta regeringen och de statliga myndigheterna. Delegationen reste till Stockholm i början av 1938. Vid Handelsdepartementet framförde man att Uddevalla hade välutbildad arbetskraft, befintlig infrastruktur och ett gynnsamt läge vid kusten. Man betonade att staten borde stödja etableringen av en ny industri i staden som kompensation för de förlorade arbetstillfällena.

HSB:s idé om prefabricerade trähus

Vid samma tid hade HSB (Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening) börjat experimentera med prefabricerade trähus. HSB:s ledare, arkitekten Sven Wallander, såg möjligheten att bygga en fabrik som kunde tillverka monteringsfärdiga småhus för HSB:s egna bostadsprojekt runt om i landet. När Handelsdepartementet informerades om Uddevallas situation uppstod idén att förena stadens behov med HSB:s planerade satsning. Efter förhandlingar mellan HSB, Handelsdepartementet och Uddevalla stad träffades en överenskommelse i slutet av 1938 om att anlägga en trähusfabrik i Uddevalla.

Anegrund – en ny industriplats

Den nya fabriken skulle inte byggas på den tidigare tändsticksfabrikens tomt, som ibland har uppgivits, utan på Anegrundsområdet. Anegrund var vid denna tid en nyligen utfylld havsvik väster om stadens centrum. Området planerades som en del av Uddevallas framtida hamn- och industriområde. Här kunde man bygga en modern fabrik med gott om utrymme och tillgång till kaj för sjötransporter av färdiga husdelar. Kommunen upplät marken till förmånliga villkor och bistod med vägar, el och vattenanslutning.

Beslut och byggstart

I början av 1939 fattades det formella beslutet om att bilda HSB:s Trähusfabrik AB med säte i Uddevalla. Byggnadsarbetena inleddes redan under våren, och anläggningen stod färdig samma sommar. Produktionen inriktades på småhus och monteringsfärdiga byggnader i trä. Flera av HSB:s bostadsområden runt om i Sverige under 1940-talet byggdes med stommar och element från Uddevallafabriken.

Invigningen 31 augusti 1939

Den 31 augusti 1939 invigdes fabriken högtidligt – dagen före andra världskrigets utbrott. Vid invigningen deltog representanter från HSB:s ledning, Uddevalla stad och lokala organisationer. 

Fabriken symboliserade framtidstro och socialt ansvar, men redan dagen därpå förändrades världsläget dramatiskt. Trots krigsåren fortsatte produktionen, och trähusfabriken kom att spela en viktig roll i HSB:s bostadsbyggande under flera decennier framöver.

Personalen vid JUNO-hus tidigt 40-tal. Bildarkiv Arne Kardbom

Källor

• Uddevalla stads historia del II: 1860–1950 (Uddevalla stad, 1960)
• HSB:s jubileumsskrift HSB 1923–1973 (Stockholm, 1973)
• Bohusläns museum: Intervjuarkiv, Nils Hård af Segerstad (inspelning 1958)
• Bohusläningen, december 1938 – september 1939
* Uddevallabloggen   ///

Två popidoler med Uddevallaanknytning

Ja, Yvonne Norrman var ju en artist från Uddevalla. Tyvärr så dog hon alldeles för tidigt. Här med Gunnar Wiklund, vars föräldrar bodde och drev affär i Uddevalla.   ///

Dalabergs gamla förskola rivs

 

Foto Frank Berghänel

​Hej Gunnar.

​Nu rivs Dalabergs gamla förskola.

​Har du koll på när den byggdes,

​Möjligen under miljonprogrammet under 70-talet när Hovhult och Dalberg byggdes.

Ev. byggdes den tidigare när barackerna på Dalaberg fanns.

​

​Hälsningar Frank

Jag sökte i Tidningsarkivet och fick dessa tre träff:

Datum Innehåll

1997-02-12 Många nationaliteter på Dalabergs förskola. 30 av 70 är invandrarbarn.

1998-04-04 Öppna förskolan på Dalaberg stängs. Projekt familjeförskolan permanentas. Social.

2000-03-25 Lätt att få kontakt på förskolan Tumlaren, Dalaberg. Berättelse. Bild.   ///

Hallmans bokhandel – Uddevallas anrika bokhandel

Bokhandeln Hallmans har varit en viktig del av centrala Uddevalla i över 180 år. Startad år 1838, lokaliserad till hörnet Norra Drottninggatan–Kungsgatan från 1860 och känd under namnet ”Hallmans hörn” – en naturlig träffpunkt för stadens invånare.

År 1838 etablerade Johan Fredrik Hallman i Uddevalla en bokhandel under eget namn, efter att ha flyttat från Göteborg. Affären låg ursprungligen på Kålgårdsbergsgatan 15. Hallman drev även lånebibliotek och bidrog till bildningslivet i staden.

Efter den stora branden i april 1859 som drabbade flera kvarter i centrala Uddevalla, köpte Hallman två eldhärjade tomter i hörnet Norra Drottninggatan–Kungsgatan och uppförde där ett tvåvånings stenhus som affär och bostad. Från hösten 1860 är bokhandeln etablerad i dessa lokaler och platsen blev känd som ”Hallmans hörn”.

Joakim Ekbrand

Affären har haft flera ägare men alltid behållit sitt namn och sin centrala plats:

• 1878: Erica Grönlund övertog bokhandeln.
• Hjalmar Gustafsson och Ruth Worm‑Gustafsson drev den i början av 1900‑talet.
• 1949: Viktor Wallgren köpte affären; senare drev hans son Bengt‑Göran Wallgren den till ca 2001.
• 2000‑talet: Kaj Jönsson ägare.
• 2017: Joakim Ekbrand övertog efter konkursen 2016 och återstartade verksamheten.
Roll i stadsbilden och kulturvärde

Hörnhuset har varit en del av Uddevallas identitet i över 150 år. Det byggdes om 1908 i jugendstil och kompletterades med en tredje våning. Platsen ”Hallmans hörn” blev stadens mest kända mötesplats – många sa helt enkelt ”vi ses vid Hallmans hörn”.

2000‑talets konkurrens från nätbokhandlar och förändrade köpbeteenden gjorde det svårt för Hallmans. Efter konkursen 2016 togs butiken över av Joakim Ekbrand som återupplivade verksamheten med fokus på lokalt engagemang, författarbesök och ett brett sortiment. På senare tid även sådant man inte förväntar sig hitta i en bokhandel, till exempel glödlampor och batterier.

Hallmans bokhandel är mer än en butik – det är en institution. Från grundandet 1838 till nutid har verksamheten överlevt bränder, ägarbyten och digitalisering. Platsen vid Hallmans hörn är en symbol för stadens centrum och för mötet mellan bokhandelstradition och modern tid.

Källor

• Uddevalla Industrihistoriska: 'Hallmans bokhandel i Uddevalla'
• Boktugg (26 juni 2017): 'Hallmans bokhandel i Uddevalla repar sig efter ägarbyte'
• P4 Väst / Sveriges Radio: 'Tre generationer bokhandlare har öppnat i Uddevalla'
• Bohusläningen: 'Hörnet som varit en träffpunkt i 150 år'
• Bohusläns museum / DigitaltMuseum: fotografier och arkivmaterial   ///

Berättarkafé i Wessmanska huset måndag 10 november kl 14

Arkivbild

På måndag den 10 november kl 14 är det berättarkafé i Wessmanska huset, Södra vägen 7. Vi berättar för varandra utifrån historiska ämnen och ibland även aktuella sådana.

Fika blir det förstås.

ALLA VÄLKOMNA!!!!   ///

Årets Gustafsbergsstipendiater utsedda

Idag var det högtidlig och traditionsenlig stipendieutdelning på Gustafsberg.

Årets stipendiater från vänster är Vera Hallberg, Systemteknik och samhälle, Uppsala Universitet. Linnea Sjögren, Socionomprogrammet, Örebro Universitet. Elias Robertsson, Maskinteknik, Civilingenjör Linköpings Universitet. Gustav Åberg, Civilingenjör industriell ekonomi, Lunds tekniska högskola.

För att kunna söka Gustagsbergsstiftelsens stipendier kan man läsa på stiftelsens hemsida https://www.gustafsberg.se/om-gustafsberg/stipendier/

 För att vara berättigad till stipendier från Gustafsbergsstiftelsen ska du uppfylla en del kriterier:

• Ungdom under 25 år.
• Född och uppväxt i landskapet Bohuslän.
• Utbildning inom teoretiskt eller praktiskt område.
• Visa stor begåvning och fallenhet för kommande yrke.
• Av olika skäl – främst ekonomiska – har svårt att genomföra utbildningen.
• Utbildningen ska företrädesvis vara eftergymnasial.

När du skickar in din ansökan måste ett personbevis bifogas där det tydligt framgår att du är född i landskapet Bohuslän. Det finns många olika typer av personbevis och du måste vara noga med att din födelseort framgår av det.  Skickar du inte med personbevis eller sänder in din ansökan för sent, lämnas den utan åtgärd.

Bra att veta kan vara att församlingarna på Hisingen, Öckerö, Torslanda, Björlanda, Säve, Backa, Brunnsbo, Bäckebol och Rödbo ligger i landskapet Bohuslän. Övriga Göteborg tillhör Västergötland.

Du ska skicka med slutbetyg från gymnasiet eller intyg från högskoleprov.

OBS! Ofullständigt frankerat brev med ansökan når inte fram till Gustafsbergsstiftelsen. Vi betalar inte för att lösa ut ett sådant brev. Vi tar inte emot ansökan via e-post.

Frågor om stipendier besvaras av förvaltande direktör Claes Burman Barkebo claes.burman.barkebo@gustafsberg.se eller 070-735 64 88.

För nästa tillfälle måste vi ha din ansökan senast 2026-09-01. Skicka din ansökan till Gustafsbergsstiftelsen Gustafsberg 413, 451 91 Uddevalla. Vi tar beslut om nya stipendiater vid ordinarie direktionsmöte i september 2026.   ///

Bertil Olofsson död

Överstelöjtnant Bertil Olofsson har avlidit i en ålder av nästan 90 år. 

Han föddes i Göteborg (Örgryte) den 13 november 1935. 

Han blev officersaspirant vid Bohusläns regemente 1957. Studentexamen vid Försvarets läroverk 1959. Officersexamen 1960. GIS.

Fänrik vid Bohusläns regemente 1960. Löjtnant 1962. Kapten 1968, vid AUS 1968. Major 1972, vid Bohusläns regemente 1974. Överstelöjtnant 1980, vid fo 34 1981, vid Bohusläns regemente1987, vid Älvsborgs regemente 1992. Avsked 1993.

Tillhörig Bohusläns regemente 1960-1992.

Efter regementets nedläggning engagerade han sig särskilt i bevarandet av officersmässen och han var ordförande i officersklubben i många år.

Utan Bertil, som höll ihop kamratgänget i officersklubben, så kanske vi inte varje år kunnat träffas på mässen och fira Lillejul. Nästa gång är den 5 december.

För min egen del minns jag honom redan innan jag själv blev militär. Uppvuxen på Hallavägen mitt emot kasernvakten såg jag honom rida ute på Samneröd tillsammans med de andra officerarna.

När jag gick till AUS (Arméns underofficersskola i Uppsala) hade jag honom som lärare där. 1968-69.

Han var en duktig orienterare och han sjöng vackert i de körer han var med i tillsammans med hustrun Marie-Louise.

Han sörjs närmast Marie-Louise och barnen med familjer.   ///