Det kommunala självstyrets utveckling från 1863 - till idag

 

Så här såg Uddevalla ut då staden fick sitt självstyre, dvs Stadsfullmäktigeinstitutionen infördes.

Ett foto från ungefär samma tid. Kampenhofs bomullsspinneri och väveri startade produktionen 1858.

Järnvägen till Vänersborg var klar 1864 och till Herrljunga 1867.

Tack vare stora muddringsarbeten kunde stora handelsfartyg nu komma långt in i hamnen.

MAGISTRATEN 1863 - 1952

I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen  1862 beteckningen för de hösta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen.

Som statlig myndighet fick magistraterna 1863 bl a ta hand om följande områden:

• Polisen och åklagarväsendet
• Tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten
• Överförmyndarärenden
• Upprättande av budgetförslag tillsammans med Drätselkammaren
• Rätt att tillsätta tjänstemän i Stadens förvaltning.
• Tillsättande av notarii publici
• 
  

STADSFULLMÄKTIGE

var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande organet i en stad i Sverige. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med nuvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.

Stadsfullmäktiges förste ordförande Paul Berg, Södra Hamngatan 15. Han var även riksdagsman.

DRÄTSELKAMMAREN

Drätselkammaren var namnet på styrelsen i en stad i Sverige. Egentligen var Drätselkammaren ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi. På grund av denna viktiga syssla, blev den också stadens styrelse i egentlige mening.

VALDA OCH VÄLJARE

Det första stadsfullmäktige valdes av 91 personer. Efter röstkassering återstod 60. Det var inte långt ifrån a de röstberättigade valde sig själva.

Röstberättigandet gick efter skatteförmåga. Även kvinnor kunde komma i fråga även om det var ovanligt i Sverige.

Ledamöterna hade inget arvode men fick däremot böter om man uteblev. Kvartalsvis i efterskott redovisade dessa böter till stadskassan som således fick större förstärkning ju slarvigare ledamöterna var.

Man kunde få laga förfall från fullmäktigemöte bl a genom att anföra sin vistelse på sommarnöje på

Gustafsberg.

 

Handlanden A W Rydholm fick betala böter för att på sammanträdesdagen varit ute och seglat med sin lustjakt Nörve.

I sin privata dagbok antecknade han med grämelse "Uddevalla stad stulit fyra riksdaler av mig".

1910 tillämpades den 40-gradiga skalan i samband med de proportionella valen. Nu röstade 1090 personer och därmed var man inne i en ny tid. Bohusläningen påpekar att "omflyttningen till vänsterns favör blivit högst väsentlig, tack vare den av högers införda proportionella valmetoden".

De två första socialdemokraterna Lindstam och Carlberg valdes in i stadsfullmäktige.

Det så kallade Demokrativalet 1919 innebar att

• Den graderade röstskalan till landstings- och fullmäktigeval avskaffades.
• Bolagens kommunala rösträtt försvann.
• Varje röstberättigad fick en röst oberoende av inkomst.

Den allmänna och lika kommunala rösrätten var därför genomförd för personer över 23 år.

DE TRE CHEFREDAKTÖRENA

Sten Björkman, Bohusläningen (ober liberal)

Emil Sahlgren, Kuriren (socialdemokraterna)

Hugo Uddgren, Bohus-Posten (högerpartiet)

Dessa tre redaktörer kom att under ett par decennier utgöra en bemärkt trio som med obestridlig talang hade lätt att formulera sina synpunkter. Debatten fortsatte ofta på tidningarnas ledarsidor.

VIKTIGA BESLUT

• 19 juli 1862 (obs innan stadsfullmäktige tillträtt!) beslutades på allmän rådstuga att anslå inte mindre än 300 000 rdr till en järnväg mellan staden och Vänersborg.
• Juni 1863 beslutade det nya stadsfullmäktige att teckna aktier för 200 000 rdr i det blivande järnvägsbolaget. Uddevalla blev därmed den största aktieägaren i UWHJ.
• 10 juni 1938 beslutade stadsfullmäktige efter livlig diskussion att till AB Juno-Hus gratis och med full äganderätt överlämna mark för att bygga en trähusfabrik.
• Den 14 augusti 1945 fattade stadsfullmäktige det beslut som slutgiltigt band den nya varvsrörelsen till Uddevalla. Staden avträdde då Brattås Strand 1:1 samt förband sig att genom en rad åtgärder stödja det nya varvet. Staden fick genom avtalet en skuld på 2 444 000 kronor (61,5milj SEK idag). Den avträdda marken omfattade mer än 85 000 kvm.

ANTALET LEDAMÖTER I STADSFULLMÄKTIGE

• 1863 25 ledamöter
• 1866 30 ledamöter
• 1902 ledamöter (staden har passerat 10 000 invånare)
• 1947 40 ledamöter
• 1971 61 ledamöter + suppleanter (kommunfullmäktige)

KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1971

En kommun med 40000-60000 invånare skulle egentligen ha 51 ledamöter. Med hänsyn till betydande minskning av antalet förtroendeuppdrag som sammanslagningen skulle innebära fastställdes i stället att fullmäktige skulle ha 61 ledamöter. Suppleantsystemet infördes.

RÅDHUSSALEN

SKIENSALEN I RÅDHUSET
(SAKNAR BILD FRÅN RAMNERÖDSSKOLAN)

FOLKETS HUS

BOHUSLÄNS MUSEUM

ORDFÖRANDE CHRISTINA NILSSON   ///

Schwartzman & Nordström – Tiger i Uddevalla

 

Inledning

Schwartzman & Nordström är ett av Uddevallas mest betydelsefulla industriföretag genom tiderna. Från en blygsam start år 1903 växte företaget till att bli en av Skandinaviens största producenterav herrkonfektion. Under större delen av 1900-talet kom namnet ”Tiger” att bli synonymt med hög svensk kvalitet inom kostymtillverkning.

Grundandet och de tidiga åren (1903–1920)

Företaget grundades 1903 av Marcus Fredrik Schwartzman och Hjalmar Nordström. De började i liten skala i ett gårdshus på Kungsgatan 19 i Uddevalla, där de sålde importerad och egenproducerad konfektion. Vid denna tid var färdiga kostymer ännu ett relativt nytt fenomen i Sverige, där skräddarsytt dominerade. Affärsidén – att erbjuda färdigsydda kostymer i standardiserade storlekar – visade sig snabbt vara framgångsrik. Redan 1906 flyttade verksamheten till större lokaler vid Lagerbergsgatan/Norra Drottninggatan, vilket möjliggjorde en betydande expansion. De anställda ökade och maskiner för modern konfektion införskaffades. 

Lanseringen av Tiger (1920–1930)

Under 1920-talet lanserades den kostymserie som snart skulle få enorm betydelse: ”Tiger”. Namnet valdes för att signalera styrka, stil och kvalitet, och serien blev snabbt företagets stora succé. Kostymerna delades in i kvalitetsnivåer – exempelvis Tiger 1, Tiger 2, Tiger 3 – och marknadsfördes kraftfullt. 

Populariteten blev så stor att namnet ”Tiger” snart kom att användas synonymt med hela företaget.

Den stora fabriken i Kvarteret Dagson (1929–1949)

1922 förvärvade Schwartzman & Nordström det gamla bryggeriområdet i kvarteret Dagson. Där lät man uppföra en toppmodern konfektionsfabrik, som stod klar och invigdes 1929. 

Under följande decennier expanderade företaget kraftigt: 

- Fabriken i Uddevalla hade som mest omkring **1 000 anställda**.

- Företaget öppnade ytterligare fabriker, bl.a. i Bengtsfors.

- Tiger blev en av **Skandinaviens största konfektionsaktörer**. 

Företagets betydelse för Uddevalla kan knappast överskattas. Under perioder hade Tiger fler anställda

än några andra enskilda arbetsplatser i staden, och generationer av Uddevallabor arbetade i fabriken. 

En tidig skiss på fabriken i kvarteret Sinclair

Textilkrisen och nedläggningen (1960–1991)

Från 1960-talet och framåt förändrades konkurrensen inom textil- och konfektionsindustrin radikalt. Billig import från Asien och Sydeuropa slog hårt mot svensk produktion. Schwartzman & Nordström, liksom många andra svenska textilföretag, kämpade med sjunkande lönsamhet. 

Trots moderniseringar och försök till omstrukturering gick utvecklingen inte att stoppa. Den **13 december 1991** stängde den stora Uddevallafabriken efter nästan 90 års verksamhet. 

Tiger of Sweden i modern tid

Även om fabriken stängdes levde varumärket vidare. Tiger of Sweden utvecklades från ett klassisktkonfektionsföretag till ett modernt modehus med bas i Stockholm. Det erbjuder idag: 

- herr- och damkollektioner

- jeans, ytterplagg och accessoarer

- internationell distribution 

Sedan 2003 ingår Tiger of Sweden i den danska koncernen **IC Group**. 

Produktionen sker idag utanför Uddevalla, men arvet efter Schwartzman & Nordström är fortfarande en levande del av stadens industrihistoria.

Betydelsen för Uddevalla

Tiger var i decennier en motor i Uddevallas ekonomi. Företaget: 

- gav arbete åt tusentals människor

- formade stadens arbetsliv och sociala struktur

- bidrog starkt till att Uddevalla blev en betydande industristad under 1900-talet 

Minnen, fotografier och berättelser från fabriken fortsätter att vara viktiga inslag i lokalhistoriska sammanhang och utgör en viktig del av Uddevallas identitet.

 Källhänvisningar

– Uddevallabloggen: artiklar om Schwartzman & Nordström och Tiger 

– DigitaltMuseum: företags- och fabriksbilder 

– Tiger of Sweden: varumärkets officiella historik 

– Tidningen Västsverige: reportage om Uddevallas konfektionsindustri 

– Lokala intervjuer och museimaterial om Tiger-fabrikens historia

Tunnfabriken

 Uddevalla Tunnfabrik var en av de mindre men viktiga träindustriella verksamheterna i Uddevalla under tiden då fiskerinäringen, sjöfarten och handelshusen ställde stora krav på tillverkning av tunnor och träemballage. Fabriken utvecklades ur den traditionella tunnbindarverksamhet som funnits i Bohuslän sedan 1700-talet, men industrialiserades under slutet av 1800-talet när behovet av standardiserade förpackningar ökade.

Tunnbanden var från början av pil. Bohusläningen skriver 1897 att tunnfabriken planterade 8000 pilplantor på Skansberget. En del av dessa bestånd finns kvar idag.

Disponentvillan uppe till vänster finns kvar. Och så klart Villa Skanskullen uppe till höger.

Fabriken låg i hamnnära miljö, vilket gav fördelar för både råvarutillförsel och export. Här tillverkades främst fisketunnor, tjärtunnor och smörtunnor, men även specialbeställningar för industrin. Trots att maskiner hjälpte till i momenten klyvning, torkning och formning krävdes fortfarande skickliga tunnbindare för att slutföra arbetet.

Under tidigt 1900-tal hade Uddevalla Tunnfabrik en god marknad, särskilt tack vare sillfisket och exporten till Norge, Danmark och Storbritannien. Fabriken var också en viktig arbetsplats för unga lärlingar.

När islandsfiskarna skulle iväg på sitt sillfiske hämtade de först silltunnorna i Uddevalla.

Efter andra världskriget förändrades marknaden snabbt. Metall- och plastförpackningar slog igenom och många sillfabriker minskade sin produktion. Detta ledde till gradvis minskad efterfrågan på träfat. Uddevalla Tunnfabrik fortsatte med specialiserade beställningar, men verksamheten blev allt svårare att upprätthålla. Under 1960- och 70-talen avvecklades produktionen helt.

I dag finns bara disponentvillan kvar, men tunnfabriken lever vidare som ett stycke industrihistoria i Uddevalla. Spår av verksamheten finns i fotografier, museisamlingar och i berättelserna om stadens tidiga träindustrier.   ///

Officersklubbens Lillejul 2025

 

Igår var det så dags för årets Lillejul på Officersmässen. Det måste vara fullständigt unikt att Officersklubben samlas en gång om året 33 år efter regementets nedläggning. I år var vi 54 kamrater, sex fler än förra året.

Vi samlades först till årsmöte i Taktiksalen och det inleddes med parentation över bortgångna kamrater. Dessa var: Bertil Olofsson, Said Kristian Bernstone, Bo Sandell, Berndt Schagerlind, Dick Stode, Rune Hasslöf, Per Beckard, Gunvor Jacobsson och Uno Olsson. De två sistnämnda civilanställda.

Tommy Åhsman, sekreterare, och Mats Ringström Olsson, ordförande.

Alf Joelsson överlämnade en gåva i form av en varningssymbol för Höga flöden inför julbordet på mässen.

Kamratföreningens ordförande Per Norberg redogjorde för föreningens och Bohusläns Försvarsmuseums verksamhet under det gångna året.

Traditionsenligt skickade Håkan Lindgren en hälsning till kusinen Jan-Gunnar.

Lennart Ekberg, Lars Andreasson, Leif Westbring och Mats Ringström Olsson.

Sture Agnholm och Jesper Knöös.

Robert Trickman och Håkan Johansson

Anders Gadd och Anders Palmqvist

Anders Gadd, Anders Palmqvist, Paul Flingmark, Stefan Sävland och Johan Gadd

Jan Swedberg, Boo Isacsson och Håkan Lindgren.

Niklas Hermansson och Percy Romberg

Lars Pålsson, Jonny Mattsson och Tommy Sandberg.

Alf Joelsson, Stig-Arne Östlund och Bengt-Göran Bergstrand

Fredrik Sörensen-Ringi (närmast), Lars Hansson och Said Carlsson.

Nästa Lillejul planeras genomföras 2026-12-04 och börjar med årsmöte kl 17.00   ///

Varför heter kvarteret Wägge?

På Söder i Uddevalla ligger kvarteret Wägge. Det är alltså kvarteret som ligger mellan Asplundsgatan - Stora Hellevigsgatan - Södergatan - S:t Mikaelsgatan. Men varifrån har kvarteret fått sitt namn?

Det är inte lätt att hitta uppgifter om det men boken "Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän. XII. Ortnamnen i Lane härad. 1 Bäve och Lane Ryrs socknar samt Uddevalla stad" ger i alla fall en del av svaret.

 

Namnet nämns första gången i slutet av 1600-talet (alltså sedan Uddevalla blivit Svenskt) som ett av stadens urhemman. Det stavas på olika sätt: Vägge, Wegge och Wägge som det stavas på kartan från 1940 här ovan.

Själva namnet lär ha betydelsen vägg, som i betydelsen bergvägg, här säkert med syftning på Håljutebergets branta västsida. Därintill låg väl då husen på det forna hemmanet Vägge.  ///

Journalistutbildningen vid Ljungskile Folkhögskola

Milton Fjordevik och Hanna Johansson rattade programmet idag.

Idag hade jag nöjet att få besöka journalistlinjen vid Ljungskile Folkhögskola. Journalistlinjen där är en av Sveriges mest väletablerade folkhögskoleutbildningar inom media. Den är känd för att vara praktisk och yrkesinriktad – målet är att deltagarna ska kunna kliva rakt ut på en redaktion och börja jobba direkt efter examen.

Här är en sammanställning av vad utbildningen innebär, hur den är upplagd och vad du bör tänka på om du vill söka.

1. Inriktning och upplägg

Utbildningen är en yrkesutbildning med starkt fokus på "learning by doing". Istället för tunga akademiska teorier jobbar ni redaktionellt från start.

* Digitalt & Multimedialt: Du får lära dig att behärska alla moderna format: text, ljud (radio/podd), rörlig bild och webbpublicering.

* Radiofokus: Skolan har en stark radioprofil och samarbetar ofta med Sveriges Radio (särskilt P4 Väst). De har en egen välutrustad radiostudio där du lär dig sända och redigera.

* Samhällsbevakning: En viktig del av utbildningen är det demokratiska uppdraget – att granska makten, förstå offentlighetsprincipen och berätta historier som engagerar.

2. Utbildningens längd

Programmet är vanligtvis 1,5 år (3 terminer), men beskrivs ibland som 1–2 år beroende på hur du lägger upp din praktik.

* Basår (Termin 1 & 2): Fokus på journalistiska grunder, research, intervjuteknik, pressetik och produktion i olika medieformer.

* Fördjupning & Praktik (Termin 3): Här ligger ofta en längre praktikperiod som är avgörande för att knyta kontakter i branschen.

3. Alternativ: Distanskurser

Om du inte kan eller vill studera på plats på heltid, eller om du vill tjuvstarta, har skolan populära distanskurser.

* Journalistiskt skrivande (Distans): En kurs på halvfart (50 %) som ofta startar både vår och höst. Perfekt för att testa på yrket.

* Berätta med ljud: Fokus på podcast och radioproduktion.

4. Ansökan och antagning

Det är viktigt att hålla koll på datumen då yrkesutbildningen ofta har specifika ansökningsperioder.

* Status för start hösten 2025: Enligt senaste uppgifterna kan ansökan för höststarten 2025 vara stängd (eller stänga tidigt). Det är vanligt att ansökan öppnar i januari för start i augusti.

* Nästa stora intag: Siktar du på den långa yrkesutbildningen är det sannolikt augusti 2026 som gäller om platserna för 2025 är fyllda, men det är värt att kontakta skolan för att se om restplatser finns.

* Antagningskrav: Du behöver ha gymnasiekompetens (eller motsvarande från folkhögskola). Urvalet sker ofta genom arbetsprover och intervjuer där din motivation och fallenhet väger tungt.

Elisabeth Cederblad och Lars-Gunnar Övermyr är handledare vid utbildningen.

5. Boende och Studentliv

Ljungskile folkhögskola ligger vackert med utsikt över havet, en bit söder om Uddevalla.

* Internat: Många väljer att bo på skolan, vilket skapar en stark gemenskap. Det är ofta under kvällsfikat och fritiden som de kreativa idéerna föds.

* Miljö: Skolan är känd för sin "anda" – en tillåtande miljö där man får göra fel och lära sig av det.

Sammanfattning

Detta är utbildningen för dig som vill bli en "hantverkare" inom journalistik snarare än en medieforskare. Många tidigare studenter jobbar idag på Sveriges Radio, SVT och större dagstidningar.   Det var mycket intressant att få en inblick i utbildningen.   ///

Skansenstugan

Javisst var det Skansenstugan jag frågade om i föregående inlägg.

Skansenstugan öppnade för allmänheten 1950 men blev inte så gammal.

I Tidningsarkivet läser vi:

Datum         Innehåll

1950-07-20 Skansenstugan på Skansberget i Uddevalla öppnar i morgon för allmänheten. Kafé.

1963-02-02 Skansenstugan lagd i aska. Danskväll slutade i eldsvåda. Brand. Bild.

1966-07-08 Skansenstugan byggs upp igen. Byggnad.

1993-06-23 80 år fyller konditor Erik Hemberg, grundare till Skansenstugan, Centralens konditori och Rådhusets konditori.

1998-03-07 Skansenstugan väcker minnen. Eric Hemberg minns åren med Skansenstugan. Kultur.

Onsdagen den 31 januari 1962 lades Skansenstugan i aska. Det var efter en danskaväll och det var Douglas Holmstedts orkester som hade spelat upp till dansen. Orkesterns samtliga instrument försvann i branden. Och som vi alla vet så byggdes stugan aldrig upp igen.   ///

Bildfråga

Vad är detta för ett hus?   ///

Karl XII:s dödsdag?

(Gustafs Cederströms originaltavla Karl X:s likfärd målades i Paris 1878 och hänger nu på Göteborgs konstmuseum.)

Idag den 30 november är det kung Karl XII:s dödsdag. Eller inte? När jag för många år sedan deltog i en guidning med en norsk guide på Fredrikstens fästning i Halden fick jag veta att för norrmännen dog kungen den 11 december.

Förklaringen till denna otydlighet är att Sverige och Norge inte hade samma tideräkning. Sverige hade den Julianska kalendern och Norge den Gregorianska.

Jag bad Googles AI-verktyg Gemini reda ut saken:

Det är en intressant historia, eftersom Sverige valde en ganska unik och utdragen process för kalenderbytet.

Sverige (inklusive Finland, som då var en del av riket) genomförde bytet i två huvudsakliga steg under 1700-talet, och det var inte utan problem:

1. Det "Svenska Systemet" (1700–1712)

År 1700 beslutade Karl XII att Sverige skulle övergå till den Gregorianska kalendern genom att gradvis eliminera skillnaden.

* Planen: Istället för att hoppa över 11 dagar på en gång, som de flesta andra länder gjort, skulle man stryka alla skottdagar under en 40-årsperiod, med start år 1700.

* År 1700: Sverige strök skottdagen i februari 1700. Detta innebar att Sverige nu låg 1 dag före den Julianska kalendern och 10 dagar efter den Gregorianska kalendern.

* Misslyckandet: Efter 1700 glömde man bort eller underlät att stryka skottdagarna 1704 och 1708.

* Resultatet: År 1712 låg Sverige därmed i ett unikt tillstånd och använde en kalender som varken var Juliansk eller Gregoriansk. Den kallades ibland för den Svenska kalendern och var mycket förvirrande i internationella sammanhang.

2. Återgång och Slutgiltigt Byte (1712 och 1753)

* Återgång till Juliansk kalender (1712): På grund av förvirringen beslutade Karl XII att man tillfälligt skulle återgå till den Julianska kalendern. Detta krävde att man lade till två skottdagar i februari det året, vilket gjorde att året 1712 fick en särskild dag som kallades "trettondagen" eller "dubbel skottdag" (den 30 februari).

* Det Officiella Bytet (1753): Den slutliga och permanenta övergången till den Gregorianska kalendern skedde under kung Adolf Fredriks tid.

* Metod: Man hoppade över de nödvändiga dagarna i ett enda steg.

* Genomförande: Efter den 17 februari 1753 följde 1 mars 1753. Sverige strök därmed de sista 11 dagarna för att komma i fas med den Gregorianska kalendern.

Så, det officiella och lyckade datumet för övergången till den Gregorianska kalendern i Sverige var 1753.   ///

Var är bilden tagen?

Ja, frågan är var bilden är tagen? Inte så lätt kanske. Fotograf är som vi ser Arne Andersson   ///

Interneringsläger Backamo - 80 år sedan

Per Norberg höll ett intressant föredrag om interneringsläger Backamo inför en stor publik på Bohusläns museum ikväll. 

Det är nästan på dagen 80 år sedan händelserna på Backamo ägde rum. De internerade tyska soldaterna som hade trott att de skulle få stanna i Sverige blev istället utvisade i månadsskiftet november-december 1945.

 För att slippa utvisning stympade sig många så att de transporterades till sjukhus runt omkring i Västsverige. Två tog livet av sig. Det är ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Den här bilden är tagen i augusti 1989. Jag hade lyckats få tag i en av soldaterna som utvisades från Backamo. Han hette Erich Kuhn och han bodde i Lerum då jag fick tag i honom. Hans historia var speciell. Han hade turen att hamna i Tyskland efter deportationen från Backamo.

Han rymde från det lägret och tar sig tillbaka till Sverige och här söker han upp den sjuksköterska som hade vårdat honom på Sahlgrenska dit han förts för brännskador våren 1945. Efter en tid fördes han till Backamo.

1950 gifte de sig, inte utan komplikationer då hennes släkt så klart inte ville att dottern skulle gifta sig med en tysk soldat. 

Vi fick även höra historien om soldaten Häfele som lyckades rymma från Backamo, ta sig till Norge och vidare till sitt hem i Tyskland. Det finns en bok om Häfele som finna att köpa på Backamo museum.   ///

Är Bohusläningen först i världen?

I Tidningsrummet på Uddevalla stadsbibiotek kan den som gillar papperstidningar söka tröst. Man konstaterar att fortfarande är det många dagstidningar som trycks på papper. Men Bohusläningen saknas som vi vet.

När Bohusläningen var ny skrev Dagens Nyheter 1878-10-23 följande: Bohusläningen kallar sig en ny, frisinnad och folkvänlig tidning, som börjat utgivas i Uddevalla af Bohusläns boktryckeriaktiebolag, med hr Thure Malmgren till redaktör. Tidningen hvars första nummer så väl med hänsyn till text som yttre utstyrsel gör ett mycket godt intryck, ämnar blifva organ för för staden Uddevalla och landskapet Bohuslän samt sydvestra delen af Dalsland. Bohusläningen utkommer 2 gånger i veckan och kostar till årets slut 75 öre, för år 5 kr.

Mycket har hänt sedan dess. Sydvästra delen av Dalsland har man sedan länge övergett. Jag minns när tidningen hade lokalredaktioner i Dalsland och på många platser i Bohuslän.

1954 hade tidningen en nettoupplaga på 23 390. 1 juni i år övergick tidningen att bli helt digital och hade då ca 13 000 prenumeranter, varav 2 017 betalade för papperstidningen. Man skall komma ihåg att vi som bor utanför stadskärnan aldrig erbjöds att fortsätta prenumerera på papperstidningen. Allt var naturligtvis planlagt.

Den 1 juni skriver skribenten och journalisten Anders Malmsten i Svenska Dagbladet: Vem trodde att dagspressens framtid skulle skapas i Uddevalla? 

Genom denna omställning har tidningen varit lönsam – och det kommer den att fortsätta vara, försäkrar Johan Hansson, chef för tidningskoncernen Stampen där Bohusläningen ingår, när jag når honom på hans semesterresa i USA.

För Bohusläningens chefredaktör, Sandra Bygdén Shameh, är det nu det roliga börjar. Med papperstidningen i graven kan hon börja göra om tidningen utan de begränsningar som en tryckpress innebär. E-tidningen kommer att finnas kvar och sidorna ser i dag precis likadana ut som de gjorde när de trycktes. Under hösten påbörjar Bohusläningen ett utvecklingsprojekt som innebär att layouten på sidorna görs om för att bättre passa läsning på skärm. Även webbversionen av Bohusläningen vill hon sätta tänderna i.

Häromdagen skrev Lars Bäckström följande på Facebook: 

Bohusläningens chefredaktör Sandra Bygden Shameh, var hos Rotary och talade om tidningen. Hon berättade att många saknar den gamla papperstidningen. Men det var för få som betalade för att få den.
Till slut var det bara några tusen. Dock den digitala upplagan har enligt undersökning från Orvesto en räckvidd på 58 000 personer per dag. Fast prenumererad upplaga anges till 12 500.

"Men det var för få som betalade för att få den". Dumheter, Bygdén Shameh har medvetet strypt möjligheterna för oss intresserade att betala för papperstidningen! 

Stora internationella tidningar ges fortfarande ut på papper.

Tillbaka till Anders Malmsten, SvD: Hon (Bygdén Shameh) leder nu den dagstidning som hela branschen kommer att följa med extremt stort intresse under kommande år.

Vem trodde att dagspressens framtid skulle skapas i Uddevalla?   ///

Berättarafton onsdag 26 november på Bohusläns museum

På onsdag den 26 november kl 18,30 är det berättarafton på Bohusläns museum.

Temat för kvällen är Interneringsläger Backamo. Per Norberg kommer att berätta om interneringslägret, som tog sin början efter andra världskrigets slut. I lägret internerades tyska soldater från våren 1945. Då kriget var slut trodde soldaterna att de skulle få en fristad i Sverige, men i slutet av november (nästan på dagen för 80 år sedan) evakuerades lägret och internerna utlämnades till Sovjetunionen och allierades läger i Tyskland.

Det hela var mycket dramatiskt och några tog till och med sina liv för att slippa utlämnas Andra stympade varandra och hamnade på sjukhus, men utlämnades sedan.

Jag lovar en intressant kväll!   ///

Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Lindesnäs som ny

 Nu är Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Lindesnäs öppen. Det har grusats och framförallt satts upp nya höga staket, vilket saknats tidigare. Det är en fröjd att se!

På platser där det är vanligt att badande vill ta sig ner till vattnet har man lämnat öppningar i staketet.

Det är Uddevalla kommuns som har renoverat Strandpromenaden. Det är enligt en gammal överenskommelse mellan markägaren Gustafsbergsstiftelsen och Uddevalla kommun där kommunen åtagit sig att underhålla promenaden.

Den här delen av Strandpromenaden byggdes 1894 av den då förvaltande direktören John Peterson.   ///