Narkotikahandel med bäring på Uddevalla

Idag publicerar Drammens Tidende en artikel om en narkotikaaffär som börjar vid IKEA i Uddevalla den 9 mars i fjol. Rättegången inleddes den 3 november.

Då reste en ukrainsk kvinna, som var flykting från kriget till IKEA i Uddevalla. Medan hon tog en fika i kaféet lastade okända män in amfetamin i hennes bil.

Hon körde därifrån med 20 kg amfetamin enligt norsk polis. Hon körde via Svinesund till Oslo där hon förvarade narkotikan hemma os sig.

Polisen hade haft spaning och kunde slå till mot henne efter ett par dagar.

Foto Norsk politi

Polisen säkrade 13,7 kg amfetamin hemma hos kvinnan.

En rättssak startade den 3 november mot fyra personer.

En ukrainsk kvinna fraktade narkotikan från Uddevalla till Oslo.

Polisen beslagtog nästan 14 kg amfetamin, värt miljoner.

Två huvudmän, kvinnan och hennes exkäresta är åtalade.

Dette er de tiltalte

«Kvinnen»: 47 år gammel mor med ukrainsk statsborgerskap. Kom sammen med sine barn til Norge som flyktning i 2022. Bosatt i Oslo. Ekskjæresten til tjetjeneren. Politiet mener hun Lørdag 9. mars 2024 lot en eller flere personer plassere 20 kilo amfetamin i bilen hennes på en parkeringsplass utenfor Ikea i Uddevalla I Sverige, og at hun via Svinesund kjørte narkotikaen hjem til seg i Oslo, hvor hun oppbevarte narkotikaen i fire dager før politiet ransaket og beslagla ca. 13,7 kg. av stoffet. Erkjenner straffskyld. Sitter i dag i varetekt.

«Tsjetsjeneren»: 46 år gammel trebarnsfar som kom til Norge i 2008. Ble i 2011 dømt for bankran. Er kvinnens ekskjæreste. Folkeregistrert på Hønefoss. Politiet mener tsjetsjeneren på forespørsel fra drammenseren ordnet ekskjæresten som sjåfør. Erkjenner straffskyld. Er i dag løslatt.

«Drammenseren»: 41 år gammel irakisk statsborger. Kom til Norge på begynnelsen av 90-tallet. Barnefar. Tidligere dømt for bedrageri og narkotikakriminalitet. Politiet mener han sammen med pensjonisten var hovedmenn, at han fulgte narkotikatransporten fra Sverige og at han hentet to kilo av amfetaminet før politiets tilslag i Oslo. Nekter straffskyld for det nevnte. Politiet mener også at han tidligere mottok åtte kilo hasj fra en navngitt litauer samt solgte 400 gram amfetamin til en navngitt eikværing. Nekter straffskyld for dette. Politiet mener han også kjøpt fem knallpistoler som var ombygd til funksjonelle halvautomatiske pistoler. Erkjenner straffskyld for våpenkjøpet. Er i dag løslatt.

«Pensjonisten»: 72 år gammel norsk statsborger. Kjent for smugling av både heroin, hasj og amfetamin siden 80-tallet. Har vært knyttet til flere store narkotikasaker i her til lands. Til tross for at han har sittet fengslet i store deler av sitt liv, skal han likevel ha klart å styre store deler av amfetamininnførselen til Norge. Ble i 2011 ble dømt til 14 års fengsel. Politiet anser han som hovedmann i saken, og mener han har fasilitert narkotikakriminaliteten saken omhandler. Erkjenner ikke straffskyld. Er i dag løslatt.  ///

Gustaf B. Thordén och Petsamotrafiken – Uddevallas länk till Ishavet

När Norge ockuperades av Tyskland i april 1940 stängdes den svenska vägen till Atlanten. Västkusten var blockerad, Narvik och Trondheim låg under tysk kontroll, och Finland hade just avslutat Vinterkriget mot Sovjetunionen. Men längst upp i norr, vid Ishavet, fanns en liten hamn som fortfarande var fri: Liinahamari (svenska: Linhammar), i Petsamo — Finlands då enda isfria hamn.

Liinahamari - Petsamos hamn

Under drygt ett år, från våren 1940 till sommaren 1941, blev Liinahamari porten mot världen för både Finland och Sverige. Denna dramatiska och delvis hemliga verksamhet gick till historien som Petsamotrafiken.

En livlina genom kriget

Trafiken organiserades som ett samarbete mellan svenska, finska och norska transportörer. Fartygen gick runt Nordkap och in i den trånga fjorden till Liinahamari. Där lossades lasten – livsmedel, mediciner, maskiner och ibland även militär utrustning – som sedan fördes med lastbil på den krokiga och besvärliga ”Ishavsvägen” söderut mot Rovaniemi och vidare till Haparanda.

På vägen körde hundratals svenska lastbilar, många från västkusten. Vägen var smal, isbelagd och gick genom öde, minerad terräng. Ändå hölls trafiken igång nästan oavbrutet i över ett år.

Thordén-rederiets roll

Mathilda Thordén har här anlänt till Liinahamari med sin superviktiga last. Lasten bestod av amerikanska jaktflygplan isärtagna och nerpackade i stora lådor som skulle till Sverige och Malmslätt.

En av de svenska redare som snabbt såg möjligheterna var Gustaf B. Thordén – mannen som senare skulle grunda Uddevallavarvet. Thordén hade sedan 1920-talet byggt upp en betydande rederiverksamhet i Finland, med kontor på Brändö utanför Helsingfors och fartyg registrerade under finsk flagg. Genom sitt finska engagemang fick han tidigt kontakt med de kretsar som organiserade sjötransporterna till Petsamo.

Hans rederier deltog i trafiken till Liinahamari med tiotalet fartyg, som användes för att föra in nödvändiga varor till Finland – och i vissa fall även för svenska intressen.  Fartygen seglade under svåra och riskfyllda förhållanden: vädret var hårt, farvattnen minerade och tyska och sovjetiska ubåtar rörde sig i närheten. Men trafiken gav också inkomster. Det berättas i efterhand att en del av Thordéns kapital – det som senare möjliggjorde byggandet av Uddevallavarvet – hade sitt ursprung i Petsamotrafiken.

Så här skriver Gustaf B Thordén själv i sin bok ALLA MINA SKEPP:

Det var dock huvudsakligen vårt rederis fartyg som upprätthöll trafiken över Petsamo detta hektiska år. Ett tiotal båtar som plöjde ishavet fram och åter Finland, Nordamerika. Sommaren detta år reste tusentals människor västerut via Petsamo. Människotrafiken skedde många gånger under förhållanden som inte var bättre än när emigranterna drog västerut under förra seklet. Det var finländare, svenskar, norrmän som ville ut till Amerika.

Mellaneuropéer, ofta judar, kom denna väg under flykten undan det nazistiska våldet. Det fartyg vi förfogade över hade utrymmen för tio till tolv passagerare, vilket inte förslog långt. I detta läge var alla bestämmelser satta på undantag. Ett fartyg med hyttplatser för tolv passagerare lämnade Petsamo med etthundrasextiotre passagerare. I alla upptänkliga utrymmen riggades hängmattor till sängar för att kunna utspisa besättning och passagerare.

Inte långt ifrån tvåhundra människor i en lastbåt och anskaffades ett i kriget använt fält kök. Allt gods som kom från Petsamo eller skulle dit lastades om i Rovaniemi, 600 kilometer söder om Petsamo. Mellan Petsamo och Rovaniemi kördes allt på bilar landvägen. Norrut för utskeppning av styckegods, pappersmassa, cellulosa. Söderut livsmedel, krigsmateriel. Till att börja med var vägen hygglig, men den var inte ämnad för den trafik som uppstår i och med att Petsamo blev Finlands kontakt med världen.

Vårt företag disponerade ett femtontal egna större lastbilar för transporterna. Man beräknar att totalt 1 500 lastfordon trafikerade Petsamo och Rovaniemi. Att vi kunde köra med egna bilar kan du tacka för och Volvochefen Assar Gabrielsson för. Eller ska jag säga att vi hjälpte varandra? I Finland kunde vi omöjligt få tag i lastbilar. I Sverige behövde Assar Gabrielsson delar från Amerika till sina bilar.

Han vände sig till oss med förfrågan om fraktmöjligheter över Petsamo. Jag kastade fram förslaget: Om du får dina bildelar, får vi då köpa bilar i Sverige? Assar Gabrielsson fick hem sina bildelar och från Sverige kom ett dussin stora lastbilar från Volvo. Krigsmaterielet som kom in över Petsamo varierade från ammunition till kanoner. En finländsk artillerist hade efter vinterkriget farit över till Amerika för att köpa vapen.

Det mötte inga hinder. Finland fick amerikanska kanoner från 1917 i långa rader. Man kan beteckna det som anmärkningsvärt att vi under detta år förlorade endast två fartyg. Visst var det beklagligt nog, men en liten tribut med tanke på att fartygens väg var ett hav i vilket kriget fördes våldsamt och drabbade allt för många som stod utanför.

Josefina Thordén bombades och torpederades utanför Färöarna på väg till Petsamo med bensin för det finska flygvapnets räkning.

Carolina Thordén bombades i brand, även hon utanför Färöarna. Josefina Thordén tvingades av engelsmännen in till Färöarna för kontroll av lasten. Även Carolina Thordén måste genomgå denna onödiga kontroll. På så sätt och av den anledningen vågar jag säga, mötte fartygen sina öden.

Petsamotrafiken började tunnas ut på våren 1941. Den sjönk successivt för att vara nästan helt slut i juni.

Men vid den tiden förlorade Petsamo trafiken ändå sin betydelse. Ty tyskarna hade mera marscherat in i Norge och blivit synliga även i vår nordliga värld.

Mellan två världar

Thordén var en pragmatisk affärsman, men hans verksamhet i Finland gjorde också att han hamnade i en känslig position när världsläget hårdnade. Finland kom under fortsättningskriget att stå på Tysklands sida, och många affärsmän med koppling dit betraktades med misstänksamhet av de allierade. Efter kriget tvingades Thordén lämna sina tillgångar i Finland, men han lyckades rädda delar av sitt kapital till Sverige. Det blev grunden till hans nya imperium i Uddevalla – Thordén Lines och Uddevallavarvet.

Ett stycke glömd historia

Petsamotrafiken upphörde sommaren 1941 när Tyskland anföll Sovjetunionen och fronten drogs genom Lappland. Liinahamari hamnade i krigszon, och Finlands korta öppning mot Ishavet stängdes för alltid. Men under den korta tiden hade trafiken hållit liv i ett isolerat land – och gett några få svenska redare, bland dem Gustaf B. Thordén, erfarenheter och resurser som senare fick betydelse för svensk sjöfart.

Lastbilstrafiken utgick från Haparanda via Rovaniemi och vidare på urdåliga (nästan obefintliga) vägar till Petsamo. Petsamo ligger idag i Ryssland och heter Pechenga (ryska: Печенга).

Källor och lästips

• Eric Björklund: 'Petsamotrafiken' del I–II, 1978.

• Svenska Sjöfartstidningen, artiklar 1940–1941.

• Transportarbetaren, reportage om lastbilskonvojerna till Petsamo.

• Gustaf B. Thordéns stiftelse: jubileumsskrift 1984.

• Wikipedia: 'Petsamotrafiken', 'Gustaf B. Thordén'.

* Gustaf B Thordén Alla mina skepp 1962. Nyutgiven 2018.   ///

Så byggdes Uddevalla

Tipstack till Kristian Johansson och Elisabeth Söderlund.

En välgjord och med förvånansvärt lite faktafel om Uddevalla finns nu att se på SVT Play. Med hjälp av AI är den också i färg vilket gör det behagligare att titta på.

Det är del 5 i serien Så byggdes din stad som är aktuell just nu på SVT. 29 minuter. Mycket sevärd! Kan ses i hela världen.

Se den genom att klicka HÄR !  ///

Fler och fler och fler läser Uddevallabloggen

 

Det var inte så länge sedan antalet läsare på Uddevallabloggen nådde 10 miljoner sedan 2007. Och nu rusar besöksräknaren som alla kan se här på bloggen.

Under oktober månad hade bloggen osannolika 259 081 läsare. Det gör i snitt 8 357 per dygn. Högsta antalet för ett enda dygn var drygt 16 000. Jag minns inte vilket inlägg som lästes av så många, men jag tappade hakan när jag såg det.

Och jag förstår inte heller varför ökningen har skett? Någon av er läsare som begriper?

Jag fortsätter på samma sätt som jag gjort hela tiden. Mitt mål har alltid varit att publicera minst ett inlägg per dygn. Fler och fler tycks i vart fall ha upptäckt bloggen och det är förstås bara roligt.

Och det sporrar mig ännu mer att fortsätta med bloggen. En del inlägg tar lång tid att göra och andra går fortare. Men jag vill ju att det skall vara läsvärt och att läsarna skall lära sig någonting om vår stad.   ///

Idag lättade isbrytaren ALE ankar och lämnade Uddevalla

Tipstack Lennart Gustafsson

Nyligen lämnade isbrytaren YMER Uddevalla och idag var det dags för kollegan ALE. Destination Oxelösund.

Isbrytaren Ale är en av Sjöfartsverkets isbrytare och har en mycket specifik och viktig roll

i det svenska isbrytningssystemet.

Den skiljer sig från de större, Östersjöbaserade isbrytarna (som Atle-klassen) på flera viktiga punkter.

Huvuduppdrag: Vänern och Göta älv

Ales främsta operationsområde är Vänern och Göta älv. Dess uppgift är att se till att den kommersiella

sjöfarten kan fortsätta under vintern till och från de viktiga hamnarna i Vänern, som Karlstad,

Kristinehamn och Vänersborg.

Specialdesignad för slussarna

Det som gör Ale unik är dess design. För att kunna utföra sitt uppdrag måste den kunna passera

genom slussarna i Trollhätte kanal.

 * Smalare design: Ale är betydligt smalare än de stora isbrytarna. Den är byggd med dimensioner

som precis klarar av slussportarna.

 * Mindre storlek: Den är generellt mindre, kortare och har ett grundare djupgående än

sina "syskon" som opererar i Östersjön.

Byggår och historia

 * Byggd: 1973

 * Varv: Wärtsilä-varvet i Helsingfors, Finland (samma varv som byggde de större och

mer kända isbrytarna i Atle-klassen: Atle, Frej och Ymer).

 * Namn: Namnet "Ale" följer traditionen att döpa Sjöfartsverkets isbrytare efter mytologiska

eller fornnordiska teman.

Sammanfattningsvis är Ale en specialbyggd isbrytare som är helt avgörande för att hålla

Sveriges största insjö, Vänern, öppen för handelssjöfart under kalla vintrar. ///

 

Kasenabben med tegelbruket

En plats med mycket historia. Här föddes Uddevalla med den gamla handelsplatsen som blev stad 1498. Handelsplatsen hade rötter ända tillbaka till i vart fall 1200-talet. År 1501 brändes den unga staden ner av svensk trupp. Efter den branden beslutades staden att byggas upp på platsen för den nuvarande stadskärnan.

Det var också här vid Kasenabben som staden fick sitt namn. Oddeval, Oddevalla eller Oddevold så som det kunde stavas på den norska tiden före 1658. När staden blivit svensk ändrades det till Uddevalla - vallen vid udden.

Kasens tegelbruk moderniserades och förvaltades länge av den Thorburnska släkten. Den unge skotten William Thorburn från Leith köpte egendomar i området på 1820‑talet och byggde familjens residens på Kasen; tegelbruket ingick i köpet och kom att drivas under hans familjs ägande.

På bilden ser vi också de första stora magasinen där Thorburns havreexport började.

Produktion och teknik

Kasens tegelbruk hade ångmaskindrift och producerade stora volymer tegel — omkring 1,7–2 miljoner tegel per år vid mättillfällen i början av 1900‑talet. Bruket var utrustat med en 60 hkr ångmaskin och hörde till de mer produktiva tegelbruken i regionen vid sin höjdpunkt.

Nedläggning och rivning

Tegelbrukets verksamhet gick mot sitt slut under 1900‑talets första hälft. I juni 1936 sprängdes den 30 meter höga skorstenen, en uppmärksammad händelse i pressen, och bruket avvecklades vilket banade väg för varvets expansion på samma plats.

Själva tegelbruket är sedan länge rivet och området ingår idag i f.d. Uddevallavarvets och hamnens anläggningar.   ///

Idrottshistoria på kvällens berättarafton

Det var en mycket välfylld hörsal på Bohusläns museum vid kvällens berättarafton som i allt väsentligt kom att handla om idrottshistoria.

Och en av idrottslegendarerna var själv närvarande ikväll. Det var femfaldige svenske mästaren på 3000 meter hinder Jan Hagelbrand.

Jan Hagelbrand, född 8 juli 1954, är en av Sveriges mest framstående friidrottare, framför allt känd som en dominant hinderlöpare (3000 meter hinder) under sent 1970-tal och 1980-tal. Han var också en mycket framgångsrik terräng- och långdistanslöpare.

Hans karriär kännetecknades av en imponerande dominans på den nationella scenen och flera starka internationella insatser. Huvudgren: 3000 meter Hinder.

Det var inom 3000 meter hinder som Jan Hagelbrand firade sina största triumfer. Han ansågs under sin storhetstid vara landets obestridde kung på distansen.

 * Fem SM-guld: Han vann SM-guld på 3000 meter hinder hela fem gånger under sin karriär: 1978, 1981, 1982, 1984 och 1985.

 

* Personligt rekord: Hans personliga rekord på distansen är 8.26,51, en tid som stod sig mycket väl i internationell konkurrens.

Hagelbrand var inte bara specialist på hinderlöpning, utan visade även stor kapacitet inom andra löpgrenar, vilket bevisades av hans framgångar i terränglöpning.

 * Svensk mästare i terränglöpning: Han vann SM-guld i terränglöpning (12 km) två gånger, 1977 och 1979.

 * Internationell framgång: En av hans mest noterbara internationella meriter var en andraplats i de amerikanska terrängmästerskapen 1981.

Utöver sina totalt sju SM-guld hade Hagelbrand en lång och stabil karriär i landslaget, där han deltog i 25 landskamper.

Hans personliga rekord visar på hans imponerande register som löpare:

 * 1500 m: 3.45,77

 * 3000 m: 7.59,22

 * 5000 m: 13.40,76

 * 10 000 m: 28.47,98

 * 3000 m hinder: 8.26,51

Under sin karriär representerade Jan Hagelbrand flera klubbar, däribland Melleruds IF, Kils AIK och Enhörna IF.

För sina insatser inom svensk friidrott har han tilldelats utmärkelsen "Stor Grabb" (eller "Friidrottens Stora") av Svenska Friidrottsförbundet, där han har nummer 324. Än idag är han aktiv inom löpningen på motions- och veterannivå och betraktas som en legend inom svensk löpning. ///

Vart tog Anders Carlsson vägen?

Anders Carlsson från Uddevalla deltog i försöksheatet på 3000 meter hinder vid OS i Moskva 1980 och slutade på tionde plats i sitt heat med tiden 9.01,8. Han gick därmed inte vidare till finalen. Finalen vanns av Bronislaw Malinowski från Polen på tiden 8:09:70.

Men vad hände med Anders sedan? Han lär även ha tävlat för Heleneholms IF.

Jag vill också minnas att han sprang en av sträckorna i gatustafetten iförd kostym. Han sprang för IK Stym passande nog.   ///

Stadens brygga

Stadens brygga var Uddevallas centrala kaj längs den södra hamnstranden där stadens handel och fiske samlades, särskilt känd som platsen för den årliga fiskmarknaden och för lossning av varor till försäljning.

Bryggan sträckte sig från Stenbron (senare Järnbron från 1884) längs södra kajen och gick en bit förbi nuvarande Gamla Badhuset, med träuppbyggda kajmiljöer och staplade varusändningar vid kajkanten.

Vid Stadens brygga fick fartyg och fiskebåtar lägga till fritt om de hade varor till salu, vilket gjorde platsen till hamnens naturliga handelsplats för både lokal fiskförsäljning och export av trävaror, bland annat så kallade “pitprops” som exporterades till England. En särskild höjdpunkt var den livliga fiskmarknaden i början av september då många fiskarjakter låg sida vid sida i hamnen.

Stadens brygga speglar Uddevallas roll som handels- och sjöfartsstad i Bohuslän, en roll som förstärktes under 1700- och 1800-talen genom trä- och järnexport men som också påverkades av händelser som handelsförändringar och stadens stora brand 1806, vilka formade hamnens och kajernas användning över tid.   ///

Berättarafton onsdag 29 oktober kl 18.30 på Bohusläns museum

Arkivbild

Dags för nästa berättarafton i Hörsalen på Bohusläns museum. Det blir traditionella Uddevallabilder och den här gången även idrottshistoriska bilder. Vi får nämligen besök av Bohuslän-Dals Idrottshistoriska förening.

ALLA VÄLKOMNA!!!   ///
 

Johnsonsamlingen på Bohusläns museum

 

John Johnson 1861 - 1951

I december 1943 kom ett brev till det lilla museet på Kungsgatan i Uddevalla. Grosshandlare John Johnson i Ulricehamn tänkte testamentera sin konstsamling till Uddevalla stad. Ville man komma hem till honom och titta på målningarna?

Strax före jul reste därför tre herrar i väg. En av dem var museets intendent, Sten Kristiansson och han skrev senare: "Redan vid inträdet frapperades jag av samlingens omfattning och konstnärliga värde. Först såg jag en ståtlig duk av Marcus Larson och därefter passerade jag med stigande häpnad verk av Jordaens, Ruisdael, Wertmüller, Breda och sedan ända fram till Hill, Josephson, Liljefors och Zorn." 

Det var en av Sveriges förnämsta privatsamlingar man stod inför. John Johnson var särskilt förtjust i 1600-talets holländska och flamländska måleri och i 1800-talets Düsseldorf.

John Johnson hade sina rötter i Bohuslän. Han var född 1861 i Naverstad och gick i skola i Uddevalla.

Efter studentexamen blev han affärsman. Att importera vin visade sig vara oerhört lönsamt. Som grosshandlare, först i Göteborg och sedan i Stockholm, skapade sig Johnson en förmögenhet. Delar av den omsatte han i konst som var hans stora intresse. Han besökte konsthandlare och auktionsfirmor och hade råd att välja bland det yppersta som konstnärerna hade presterat.

På äldre dagar flyttade han och hustrun Ingeborg till Ulricehamn. Ingeborg dog 1932 och sina sista 19 år levde Johnson ett mycket tillbakadraget liv som änkeman.

År 1933 blev det känt att John Johnson testamenterat sin konstsamling till Ulricehamns stad. En generös gåva. Men Johnson krävde specialbehandling därefter. Han kom i tvist med taxeringsnämnden, blev rasande och rev testamentet.

Ny förmånstagare blev Uddevalla stad, där ju Johnson gått i skola och säkert också besökt museet på Kungsgatan. Turerna kring testamentet pågick i många år.

Efter Johnsons död 1951 överklagades det av hans båda söner. Resultatet blev att Uddevalla löste ut sönerna med halva taxeringsvärdet och då ingick två av målningarna.

Under poliseskort transporterades de övriga sextiosju målningarna till Uddevalla 1953. Det berättas att flaggorna i Ulricehamn vajade på halv stång då transporten gick iväg.

Efter en tids arbete kunde museet öppna utställningen John Johnsons gåva var en stor kulturhändelse i Bohuslän. Samlingen placerade Uddevalla på kartan i både nationella och internationella konstsammanhang.

När den nya stiftelsen Länsmuseet i Göteborgs och Bohuslän bildades 1977 kom Johnsonsamlingen att bli Uddevallas bidrag. Konstsamlingen ägs av Uddevalla kommun men i och med att Bohusläns museum invigdes 1984 kunde samlingen för första gången visas i sin helhet.

Den var också en i högsta grad bidragande orsak till att Uddevalla blev en av stiftarna i det nya länsmuseet. De andra stiftarna är Västra Götalandsregionen (tidigare Bohuslandstinget) och Bohusläns Hembygdsförbund. 

Läs mer om samlingen genom att klicka HÄR   ///

Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Rödon stängs av fr o m onsdag

Strandpromenaden, sträckan mellan Ångbåtsbryggan och Rödön, kommer att vara avstängd under perioden 29 oktober till 20 november för reparation och underhåll. Gångvägen ska iordningställas, staket ska lagas och nya staket monteras. För boende längs sträckan blir det begränsade möjligheter till transporter till/från fastigheten.

Det var den dåvarande förvaltande direktören för Gustafsbergs barnhus (nuvarande Gustafsbergsstiftelsen) John Peterson som för egna medel byggde strandpromenaden 1894. Han var direktör åren 1894 - 1905. 

Gustafsbergsstiftelsen har ett avtal med Uddevalla kommun, som åtagit sig att svara för underhållet av sträckan.   ///

Bron över Brattåsbäcken

Detta är nedre delen av Brattåsbäcken och bron över densamma. Strax intill Kasenabben. Bron är sedan länge kulverterad.  Brattåsbäcken har bytt namn flera gånger på sin väg mot havet. När den går genom Bulid heter den förstås Bulidsbäcken. Men vad hette den före det, längre norrut?   ///
 

Statsisbrytaren YMER lättade ankar idg

Arkivbild 2008-07-26

Strax efter kl 15 idag lättade statsisbrytaren YMER ankar och lämnade Sörviksdockan.

I skrivande stund (kl 19.30) har YMER kommit ut i Skagerack på sin färd mot Bottenhavet (tror jag).

YMER har legat i Sörviksdockan sedan i våras för översyn och underhåll. Ymer byggdes vid det finska varvet Wärtsilä 1977 och har normalt ca 20 man i besättningen. Längden inkl. bogserklykan är 110 meter, bredden 24 meter och djupgåendet 7,3 - 8,3 meter.

Kvar i Sörviksdockan ligger ALE som är en betydligt mindre isbrytare.   ///

Södertullsgatan

Foto Lennart Odinger / digitaltmuseum.se

Här börjar eller slutar Södertullsgatan. Huset till vänster har numera ersatts av Södertullskyrkan som har adress Södertullsgatan 18. Kvarteret heter Krabbe. Detta var en gång utfarten mot Göteborg. Längre fram tar Södra vägen vid. Till höger har vi idag det relativt nybyggda kvarteret Rud och Kagg.

1970 hade baptistförsamlingen sålt Betelkapellet och byggt en ny kyrka vid Södertullsgatan – Asplundsgatan (Södertullskyrkan)

1985 gick baptist- och missionsförsamlingarna samman och bildar Uddevalla frikyrkoförsamling som sedan byter namn till Södertullskyrkan i Uddevalla.

Södertullsgatan har förstås fått sitt namn efter att här låg den södra tullen. ///

Ännu en svåridentifierad bild

Ja, vet du var bilden är tagen?   ///
 

Var är denna bilden tagen?

 Jag har grunnat och grunnat men kan inte komma på var den här bilden är tagen. Kan du?   ///

Regementets 300-årsjubileum 1961 på Samneröd

Insänt av Sune Hay

Den lille gossen som står intill min bror var kaptens Elfs son, Peter.

Det tror jag stämmer. Och jag har sett bilden tidigare. Och jag var själv där.   ///

Han blir ny VD för Uddevalla Hamnterminal

Henrik Vuorinen

PRESSMEDDELANDE

Erfaren ledare tar över rodret från 1 januari.

Vi är glada att kunna meddela att Henrik Vuorinen utsetts till ny verkställande direktör för Uddevalla Hamnterminal AB. Henrik efterträder Ulf Stenberg, som går i pension i mars nästa år. Henrik tillträder sin nya roll den 1 januari.

Henrik Vuorinen har en gedigen bakgrund inom industri- och hamnverksamhet. Han är civilingenjör i grunden med mångårig erfarenhet inom ledande befattningar hos SSAB och som VD för Luleå Hamn. Under sin tid hos Luleå Hamn verkade Henrik även som vice ordförande i Sveriges Hamnar inom Transportföretagen. De senaste åren har han drivit eget företag med fokus på affärsutveckling och hållbar omställning.

- Det känns spännande att få vara med i Uddevalla Hamnterminals framtida utveckling. Här finns en stabil organisation med engagerade och lojala medarbetare, vilket känns mycket inspirerande. Jag ser fram emot att lära känna alla medarbetare, kunder och samarbetspartners. Jag vill bidra till att bygga starka relationer, främja en kreativ och öppen arbetsmiljö som är grunden för fortsatt utveckling. Tillsammans kan vi fortsätta att utveckla företaget och ta oss an framtidens möjligheter och utmaningar, säger Henrik Vuorinen.

Ingvar Lindsta, styrelseordförande för Uddevalla Hamnterminal, kommenterar rekryteringen:

- Vi är oerhört glada över att få välkomna Henrik som ny VD för Uddevalla Hamnterminal. Henrik är en stabil och trygg ledare som präglas av ett starkt kundfokus och ett genuint engagemang för verksamhetens utveckling. Med sin gedigna erfarenhet av affärsutveckling, långsiktiga investeringar och hållbar omställning, är vi övertygade om att han besitter de rätta egenskaperna för att ta sig an framtidens utmaningar hos oss.   ///

Skeppsviken och muddringsarbeten

Här ser vi ett mudderverk som säkerligen muddrar för den blivande småbåtshamnen. Hitom vägen ser vi en nyanlagd väg som leder ut till Svenskholmarna. Simanläggningen där stod klar 1936.

Det har muddrats oändligt många gånger i Uddevalla. Första gången var då staden fick statsbidrag för att muddra en ränna i Sunningesund. Det var 1772.

Jag söker på muddring i Tidningsarkivet och får följande träfflista:

Datum         Innehåll

1861-07-11 Muddring i hamnen i Uddevalla. Hamn.

1865-04-04 Sunningesund skall muddras upp. (igen - en av otaliga gånger)

1887-10-01 Gustafsbergs badhusdirektion beslöt att muddra utmed kajen vid badorten. Hamn.

1887-11-10 Muddringsarbetet vid Gustafsberg avslutat. Bad.

1908-08-08 Muddringen i hamnen återupptages. Hamnkajen har dragits in 4 meter vid Sannes.

1912-05-09 Muddringsarbetet i hamnen börjat.

1925-01-03 Sjön Hällungen skall sänkas en halv meter genom muddring av Bratteforsån. Natur.

1932-11-14 Kanalbygget vid Soten. 350.000 kbm lera. Har redan bortmuddrats.

1936-01-18 Sveriges största mudderverk till Uddevalla, södra kajen muddras till 3 m djup.

1936-02-19 Muddring i Uddevallas hamninlopp beslutad för 132 000 kr. Hamn. Politik.

1936-02-19 Hamnens inlopp bör uppmuddras för 132 000 kr. Hamn.

1936-02-19 Beslut om att muddra i hamnen för 132,000 och krav på ändå mera. Krav på stora fyllnadsanslag till folkskolan. Politik.

1936-05-29 Ute vid Svenskholmarna pågår muddringsarbete. Piren för småbåtshamn.

1936-07-25 Muddringen börjar på måndag vid Malö. Farleder.

1937-01-09 Två storskrällar i Malö sund till hösten. Muddringarnas år i fjol, fångdammarnas i år. Farled.

1937-10-18 Hamninloppet till Uddevalla muddras upp. Hamn.

1937-11-22 Gammalt vrak i Björnsundet har anträffats under muddringsarbetet i Malösundsleden. Båtar.

1937-11-26 Båtintressen i Örekilsälven. Munkedals motorklubb planerar muddring i älven och båthamn vid Kvistrum.

1938-05-18 Stora arbeten igångsättes i Uddevalla. Klart för Göteborgsvägen, vattenverket och muddringen.

1938-07-08 Hamnmuddringen i Uddevalla klar i nästa vecka. Hamn. Bild.

1938-07-09 Muddringen i Uddevalla hamn är snart färdig.

1938-07-14 Muddringen i Uddevalla hamn avsynad i går. Medelvattendjup på 8.3 meter i hela hamninloppet.

1939-10-25 I anslutning till arbetena vid Badökajen föreslås uppmuddring av ränna.

1939-11-01 Nu skall det åter muddras i hamnen- och ett stort mudderverk har anlänt till Uddevalla.

1939-11-21 Betydande arbeten i beredskap i Bohuslän. Bl.a. kajer och muddring  i Uddevalla hamn. Arbetsmarknad.

1946-10-17 Muddring till 7 meters djup  från den blivande kajen vid varvet till Brattås. Hamn.

1947-10-28 Muddring i Uddevalla hamn, inseglingsrännan och vid Badökajen.

1953-03-25 Muddring utanför Lövåsberget.

1954-05-12 Sjöfartsmonument i Uddevalla, ankare placeras vid Västerbron, hittades vid muddring. Hamn.

1974-04-26 Byfjordens vatten renare sedan muddring började! Miljö. Bild.

1975-02-20 Varvsmuddret vill Uddevalla lägga på Sund. Hamn.

1982-02-26 Uddevallaföretaget, Lundqvists Muddrings AB, fick jobbet att fördjupa Hirtshals hamn. Farleder. Hamn. Bild.

1988-09-28 Bratteforsåns utlopp behöver muddras. Natur.

1995-09-28 Uddevalla hamn vill muddra vid Sunningesund och inne vid kaj.

1997-01-24 Muddring pågår nu i Sunningesund.

1997-04-11 Göteborgare riskerar fängelse för muddring på Orust.

2000-04-11 Muddring ger nya båtplatser utanför bostadsrättsföreningen Hamnskär på Smögen.   ///

Var är korvkiosken?

Då och då får jag frågan. Vad hände med korviosken vid Folkets Park? Det sista jag vet var att den kördes iväg i riktning Östrabogymnasiet. Det sades att elever på byggprogrammet skulle renovera den och man sedan skulle leta upp en lämplig plats att ställa den på.

Men ingen tycks veta vad som hänt med kiosken. Vet du???   ////
 

Sista dagarna med vänstertrafik?

Västerlånggatan före den 3 september 1967. Är det de sista skälvande dagarna med vänstertrafik? Intressant att se registreringsnumren och bilmodellerna. En del annat känner vi igen. Är det inte Fribergs korvkiosk där borta till vänster? Och NYNÄS-tappen. Och husen till höger! Vilka är de?   ///