GOD JUL!

Jag önskar Uddevallabloggens läsare en riktigt GOD JUL!! 

Bilden är från 2012 då vi bodde i det röda huset, men faktiskt har det under natten till idag kommit lite snö så det är vitt när man tittar ut.   ///

Jordbruket på Gustafsberg

Foto Thure Nihlén. Mjölkkossorna på Gustafsberg.

Jordbruket på Gustafsberg hamnar ofta i skymundan av den glansfulla badortshistorien och den strikta internatskolan. Sanningen är att jordbruket var själva motorn i verksamheten. Utan avkastningen från jorden och skogen hade Anders Knape Hanssons stiftelse sannolikt inte haft råd att driva skolan under de tidiga åren.

1. Från "Baggetofta" till storgods

Innan platsen fick namnet Gustafsberg (efter Gustav III) hette gården Baggetofta. Det var ett så kallat landeri.

När Anders Knape Hansson donerade egendomen 1772 var det alltså ett fullt fungerande jordbruk. Stiftelsens markinnehav var inte bara den vackra parken vid vattnet, utan omfattade stora arealer skog och åkermark runt omkring.

2. Självhushållning för Barnhuset

Internatskolan (Barnhuset) skulle vara självförsörjande. Det bodde trettiotals växande pojkar på skolan som behövde mat dagligen, utöver personal och lärare. Jordbruket hade därför en direkt koppling till skolköket:

Mjölk och kött: Gården försåg skolan med färsk mjölk och kött. I testamentet och de tidiga stadgarna var det tydligt reglerat att egendomen skulle "fournera" (förse) barnhuset med dessa basvaror.

Köksträdgården: Det fanns en stor kålgård (köksväxtodling) och potatisodlingar. Det var här eleverna ofta fick hjälpa till. Även om grovjobbet på åkrarna sköttes av drängar och anställda, ingick trädgårdsarbete och vedsågning i pojkarnas "fostran" och fysiska aktivitet.

Ladugården: Den låg inte mitt i finparken utan strax intill, ungefär där det stora gräsområdet vid Landbadet ligger idag. Där betade korna på ängarna som nu är solplatser för badgäster.

Herrgården: Den stora byggnaden är idag hyreslägenheter och var ursprungligen makarna Knapes bostad (1770), men fungerade under en period på 1900-talet som arrendatorsbostad för den som skötte jordbruket.

Logen (Loftet): Det gröna huset som kallas "Loftet" eller "Logen" var ursprungligen en ekonomibyggnad för höförvaring innan det byggdes om för gäster.

Klicka på bilden så blir den större.

I Gustafsbergsarkivet finns bl a provmjölkningsjournaler där man kan se vad korna hette och hur mycket de mjölkade. Det skulle alltid vara en kossa som hette Grevinna.

3. Kurepoken: Mjölken blev medicin

När Gustafsberg växte fram som kurort under 1800-talet fick jordbruket en ny, lönsam kundgrupp: badgästerna.

Vasslekurer: En populär hälsokur på 1800-talet var att dricka vassle (en biprodukt från osttillverkning) eller färsk mjölk. Att ha korna betande inpå knuten var en kvalitetsstämpel. Badgästerna kunde promenera bort till ladugården för att få "spenvarm" mjölk, vilket ansågs mycket hälsobringande.

4. Avvecklingen

Jordbruket drevs i egen regi eller via arrendatorer ända fram till 1950-talet (ca 1955). När staden Uddevalla växte och jordbruket blev mindre lönsamt jämfört med förvaltningen av fastigheterna och kapitalet, avvecklades djurhållningen.

Idag förvaltar Gustafsbergsstiftelsen fortfarande stora markområden, men fokus ligger på skogsbruk och fastighetsförvaltning snarare än aktivt jordbruk med djur.   ///

Frimodigs

Många av oss äldre minns säkert Frimodigs i kvarteret Hvidtfeldt. Västerlånggatan till vänster och Lilla Norrgatan till höger. Kusinen från Tjörn åkte gärna med föräldrarna till Uddevalla för här fanns Frimodigs som var ett eldorado för den hobbyintresserade.

Och längre bort, efter det vita huset, går gamla Bagges gränd in som jag nyligen skrev om.   ///

Hedegärdebron

Första Hedgärdebron 

Hedegärdebron är en viktig trafikbro i Uddevalla som utgör en del av Östra genomfarten. Den spänner över den stadsmotorvägen.

 * Plats: Bron ligger i den östra delen av staden och kopplar samman stadsdelar som Karlsro/Karlsruhe med Hedegärde-området.

 * Funktion: Den fungerar som en viktig in- och utfartsväg för trafik till och från centrum, särskilt för trafik som kommer österifrån (från "gamla" Riksväg 44-hållet in mot stan).

Hedegärdebron har en historia av ombyggnationer för att möta stadens växande trafikbehov:

 * Den gamla bron: Det fanns en äldre bro på platsen som reparerades och höjdes i omgångar under 1930- och 40-talen. Denna blev till slut omodern.

 * Nybygget 1972: Den gamla bron revs 1972 och ersattes av den nuvarande betongkonstruktionen. Den nya bron invigdes i december 1972 för att hantera den ökande biltrafiken.

 * Renoveringen 2009: Bron genomgick en större reparation under våren och sommaren 2009. Då var den avstängd under en längre period, vilket tvingade trafiken att ta omvägar, men den återinvigdes i juli samma år.

Hedegärdebron är "vardagsbron" på öster som många tar för givet. Den är en kritisk länk för lokal infrastruktur och binder ihop Uddevallas östra delar med centrum över stadsmotorvägen.

En sökning på Hedegärdebron i Tidningsarkivet ger nedanstående träfflista:

Datum          Innehåll

1945-10-13 Bagare Harald Peterson bygger hus mittemot nya Hedegärdebron.

1948-05-20 Hedegärdebron höjes, tunnelsten till väg på banvall från Linnebyberget.

1949-04-23 En bild över Hedegärdebron.

1949-04-23 Barn i olika åldrar använder banvallen vid Hedegärdebron som lekplats. Järnväg.

1949-04-23 Farlig lek vid Hedegärdebron.

1949-10-06 Hedegärdebron borta på en dag.

1972-02-23 Fyra broar och tunnel för östra genomfarten och gamla Hedegärdebron i Uddevalla försvinner. Bild.

1972-06-02 Gamla Hedegärdebron raseras. Ny bro klar redan före jul. Kommunikationer. Bild.

1972-12-04 Bild på den nya Hedegärdebron, som är trafikklar före jul.

1972-12-21 I dag kl 11 öppnas den nya Hedegärdebron. Bild.   ///

Stiftelsen Sannes minne

Foto Hans Hansson 1968

Stiftelsen Sannes Minne är en välkänd institution i Uddevalla med en historia som sträcker sig över 100 år. Den har gått från att vara ett fysiskt hem för äldre kvinnor till att idag vara en stiftelse som delar ut ekonomiska bidrag.

Här är en sammanfattning av stiftelsens historia, dess koppling till familjen Sanne och hur den verkar idag.

Stiftelsen grundades år 1920 av änkan och barnen till grosshandlaren Johan Newton Sanne (1836–1919). J.N. Sanne var en mycket framstående affärsman och politiker i Uddevalla, och stiftelsen instiftades för att hedra hans minne och livsgärning.

Ursprungligt syfte: Tanken var att erbjuda kostnadsfria bostäder åt "mindre bemedlade kvinnor" (ofta så kallade pauvres honteux – kvinnor av god börd som hamnat i ekonomiskt trångmål) samt i vissa fall pensionerade par.

Huset Sannes Minne: För detta ändamål lät man uppföra en stor, vacker byggnad vid Västerlånggatan. Huset stod klart 1921 och fungerade som ett privat ålderdomshem där de boende fick husrum.
Huset som försvann

Byggnaden "Sannes Minne" blev ett landmärke i staden, ritat av arkitekten Allan Berglund. Men dess öde beseglades av stadsplaneringen under 1960- och 70-talet.

När den nya genomfartsleden (nuvarande väg 44/Bastionsgatan) skulle dras genom staden låg huset i vägen.

Trots protester revs byggnaden omkring 1971. Idag finns ingen fysisk byggnad kvar som bär namnet, men en busshållplats i närheten har länge hetat "Sannes Minne".

Efter att huset revs omvandlades verksamheten. Eftersom stiftelsen inte längre kunde erbjuda fysiska bostäder, ändrades stadgarna så att avkastningen av stiftelsens kapital istället delas ut som pengar.

Verksamhetens nuvarande fokus:

Målgrupp: Stiftelsen vänder sig till ensamstående kvinnor som är folkbokförda i Uddevalla kommun.

Åldersgräns: Sökande ska vanligtvis ha fyllt 60 år.

Krav: Sökande ska ha en låg fastställd förvärvsinkomst.

Syfte med bidraget: Pengarna är tänkta att ge en "guldkant på tillvaron" för kvinnor som har det ekonomiskt knapert. Det handlar om en årlig penninggåva.
Hur man söker

Stiftelsen delar ut medel en gång per år, vanligtvis i december lagom till jul.

Ansökan: Görs ofta digitalt via deras hemsida eller via blankett.

Ansökningsperiod: Brukar vara under hösten (sista ansökningsdag är ofta 30 september).

Kontakt: Stiftelsen har en egen hemsida (sannesminne.se) där man kan hitta aktuella blanketter och kontaktuppgifter till styrelsen.

Stiftelsen förvaltar ett ansenligt kapital (omkring 45 miljoner kronor enligt senare årsredovisningar) och delar ut miljonbelopp varje år till behövande kvinnor i Uddevalla, vilket gör den till en viktig social aktör i kommunen än idag.   ///

Gamla skalbanksvägen

Skalbankarna medan den gamla vägen gick rakt över skalfyndigheterna. 

Snäckskalsutvinningen hade kommit långt som synes men under landsvägen låg tusentals ton som man ville komma åt. Lösningen blev att man i början av 1930-talet genom AK-arbeten (AK = Arbetlöshetskommissionen) kunde bygga en ny väg förbi skalbankarna. Det är väg 172 som går från Blomsterlandet mot Dalsland.  

I tidningsarkivet söker jag på snäckskalsbankar och får nedanstående träfflista:

Datum         Innehåll

1861-10-24 Sällskapet X begär att några snäckskalsbankar vid Kapelle skall skyddas. Natur.

1894-05-17 Snäckskalsbankarna på Kapelle av sällsynt geologiskt intresse. Kulturminne.

1903-07-09 Stadspromenader, 30. Bräcke, Kuröd. Snäckskalsbankarna.

1910-04-09 Kapellebackens snäckskalsbankar, en kontigent av den internationella geologiska historia.

1923-05-07 Grusgropsägare Norlin lockoutar sina ett 20-tals arbetare i snäckskalsbankarna. Arbetsmarknad.

1923-05-08 Arbetet vid Uddevalla snäckskalsbankar inställes på grund af orderbrist. Nedläggning.

1927-02-26 Snäckskalsbankarna i fara. Natur.

1932-01-22 Stenåldersfynd, grönstensyxa, borr- och flinta funna vid utgrävning i Snäckskalsbankarna. Historia.

1932-01-23 Stenåldersfynd i Bräcke snäckskalsbankar. Spår av stenåldersmänniskor. Utgrävning.

1932-01-25 Göteborgsgeologer studerar Kurödsbanken. Nya fynd har gjorts i Snäckskalsbankarna. Utgrävning.

1937-06-19 Geografer studera  snäckskalsbankarna. Natur. Bild.

1938-05-10 Fröken Jane Sanne donerade på sin 50-årsdag 1.000 kronor till snäckskalsbankarnas bevarande. Natur.

1938-06-11 Snäckskalsbankarna, Skansen, Museét och de natursköna omgivningarna av T. S-g.

1938-11-04 Skall snäckskalsbankarna vid Bräcke bli naturreservat? Natur.

1938-11-14 Lyckad Lotta-dag i Uddevalla med föredrag om luftskydd och snäckskalsbankar. Regemente.

1939-01-23 Staten bör expropriera vid Bräcke. Snäckskalsbankarna inför riksdagen. Natur.

1939-01-23 Snäckskalsbankarna i Bräcke inlöses av staten. Motion i riksdagens båda kamrar. Natur.

1939-01-27 Drätselkammaren har fått förfrågan om kostnaderna för överlåtande av snäckskalsbankarna till naturreservat.

1939-03-08 Vetenskapsakademien tillstyrker fridlysning av Bräcke snäckskalsbankar. Natur.

1939-08-18 Snäckskalsbankarnas fridlysning.

1960-08-29 Snäckskalsbankarna i Bräcke lockade botaniker från Göteborg.

1965-07-21 "Natur värd att vårda. Bilder på ""Landeriet"" Emaus- och Snäckskalsbankarna. Hembygd."

1970-04-17 Vårens första hästhovar har Maria och Anna Larsson hittat ovanför Snäckskalsbankarna. Blommor. Bild.

1972-07-10 Det var inte syndafloden som bildade snäckskalsbankarna. Miljö. Natur. Bild.

1973-07-14 Bild på Snäckskalsbankarna i Uddevalla, världens största, och i sitt slag unikt, men utsätts ständigt för åverkan.

1981-04-09 Snäckskalsbankarna vid Kuröd presenteras i en ny folder. Turist. Natur.

1983-05-11 Snäckskalsbankarna vid Uddevalla har av länstyrelsen förklarats som naturreservat.

1983-08-02 Snäckskalsbankarna unika i världen. Natur. Turist.

1987-07-16 Snäckskalsbankarna är ett av Uddevallas 12 naturreservat. Kulturminne. Bild.

1991-09-05 Snäckskalsbankarna vid Bräcke och Kuröd, turistmål som växer igen. Natur.

1997-05-06 Tekniska nämnden har inget emot öar av konst vid snäckskalsbankarna.

1998-04-06 Byggstart av naturrumet vid Snäckskalsbankarna. Museum.

2001-05-30 Östraboelever nappade på naturliv. En fisketävling anordnades i dammen vid Snäckskalsbankarna. Skola. Bild.   ///

Rävgiljan

Det här lilla huset fanns tidigare på Rävgiljan. I bakgrunden ser vi Rävgiljan 6.

Så här ser det ut idag. Det lilla huset är borta till förmån för hyresfastigheten Rävgiljan 2 - 4.

Rävgiljan är ett ovanligt namn. i Min ortnamnsbok läser jag: Räfwegillgorne 1698, Räfgilljan 1724, Räfgilljebärg 1746 (Carl von Linnés besök vid murgrönan), 1782 Räfgillja, Rävgiljan 1800, Rävgiljan fastställdes som gatunamn 1913. Gilja = trång dal.

En sökning i Tidningsarkivet ger följande träfflista:

Datum         Innehåll

1882-02-13 Rävgiljan vägen till Frankensberg görs iordning. Gatuarbete.

1904-03-10 Beslutades att uppsätta två så kallade lyxlampor på vägen över den så kallade Rävgiljan.

1969-10-18 Krondiamantbröllop firar Axel Johansson- och hans hustru Matilda Charlotta, Rävgiljan 5. Familjenytt.

1977-07-06 Murgrönan vid Rävgiljan som Linné besåg 1746, är grön och frodig än i dag. Natur.

1983-03-17 Många besökare då Kulturarbetarcentrum (KAC) höll öppet hus på Rävgiljan. Hemslöjd. Konst. Bild.

2003-04-05 "Lätt att bli hemmablind. Det finns många ""guldkorn"" i Uddevalla. T. ex. Jacob Trahnsgatan, Jörgens gränd och Rävgiljan. Kultur. Bild."  ///

Bagges gränd idag

Nu har Bagges gränd fått sig en ordentlig upprustning och så här ser det ut i dag. Det har varit en hel del arbeten i gränden i höst och nu tycks det mesta vara klart. Bagges gränd sträcker sig igenom kvarteret mellan Lilla Norrgatan och Norrtullsgatan.

Gatuskylten som skall tala om vad gränden heter saknas dock. Och det gjorde den redan 2011-02-24 då jag skrev om den för allmänheten okända gränden förra gången. Läs det inlägget genom att klicka HÄR

Den gången vände jag mig till Tekniska kontoret och fick det här svaret: "namnet är officiellt och riktigt, men gångvägen går på kvartersmark och tillhör fastigheten Hvidtfeldt 22 och sköts inte av kommunen. Om vi är skyldiga att skylta eftersom det är ett gångstråk enligt stadsplanen får vi besked om från Lantmäterimyndigheten om nån vecka"

Något svar på frågan har ännu inte kommit. Dagens Bagges gränd förtjänar att markeras med skyltar. Kan det vara så svårt?

Den ursprungliga Bagges gränd såg ut så här. Bilden är tagen av den kända fotografen Maria Lundbäck och det lär vara hennes skugga som syns i vänstra kanten. Gränden gick in från Västerlånggatan i samma kvarter som idag.

Bagges gränd var kanske mest känd för huset med skylten "Rum för resande" eller som Uddevallahumorn kallade det "Rum för rasande". 

Bagges gränd idag.   ///

Fältriksdagen i Uddevalla inledde Frihetstiden i Sverige

AI-genererad bild från Gemini
 
Den så kallade Fältriksdagen på Uddevalla torg 14 december 1718 är en mycket betydelsefull händelse i svensk historia, då den markerar en stor vändpunkt – övergången från envälde till frihetstid/demokrati.

Händelserna i Uddevalla följde på Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning i Norge den 30 november 1718.

* Likfärden och balsameringen: Den döde kungen fördes till Uddevalla, där hans lik anlände och balsamerades i vice borgmästaren Börge Nilsson Bagges hus i närheten av torget. Uddevalla blev därmed platsen där enväldet bokstavligen fick sin "likbegängelse".

* De viktiga överläggningarna: I december 1718 samlades krigshärens befälhavare i Uddevalla efter att ha upphävt belägringen och dragit sig tillbaka till Bohuslän. Trots att de inte var formella riksdagsmän, fattades här de avgörande politiska besluten för rikets framtid. Dessa överläggningar har träffande kallats "Uddevalla fältriksdag".

De viktigaste besluten som fattades i Uddevalla var:

* Tronföljden: Man löste frågan om vem som skulle efterträda Karl XII. Kungens syster, Ulrika Eleonora, utropades till ny regent.

* Styrelsesättet: Det viktigaste beslutet var att regenten inte längre skulle styra enväldigt (som Karl XII hade gjort), utan "med råds råde" – det vill säga i samarbete med regeringen (Riksrådet).

* Riksdagens makt: Man beslutade att riksdagen skulle återfå sina maktbefogenheter.

Dessa beslut innebar ett slut på det karolinska enväldet och var ett avgörande steg mot det som kallas Frihetstiden, en period då riksdagen hade en dominerande ställning i svensk politik.

Även om en formell riksdag sammankallades till Stockholm i januari 1719, var de stora och viktiga politiska avgörandena om tronföljd och styrelsesätt alltså redan fattade av krigshärens befälhavare i Uddevalla.

Det var alltså på Uddevalla torg som Sverige symboliskt sett gick från att vara en enväldig stat till att påbörja sin resa mot ett mer demokratiskt styre.

Frihetstiden kom att råda fram till Gustaf III:s statskupp den 19 augusti 1772.   ///

Extra stort fartyg vid Badökajen

Foto Mats Windmark!

Inskickat av Mats Windmark:

Hej!

Just nu ligger det ett extra stort fartyg vid Badökajen. Nästan 180 meter långt. Nästan 38 000 ton. Där brukar de sällan vara över 100 meter vill jag minnas.

Hälsningar Mats Windmark

Enligt Uddevalla Hamnterminals trafiklista anlände fartyget ULTRA TATIO på förmiddagen idag. Hon är registrerad på Marshallöarna och väntas lämna på söndag. Numera får vi av säkerhetsskäl inte veta vilken last det handlar om. Men att döma av att hon ligger vid Badökajen och inte är tungt lastad så är det ingen  avancerad gissning att hon skall lasta spannmål. Destinationen är Baton Rouge i närheten av New Orleans i Louisiana i USA.   ///

Det kommunala självstyrets utveckling från 1863 - till idag

 

Så här såg Uddevalla ut då staden fick sitt självstyre, dvs Stadsfullmäktigeinstitutionen infördes.

Ett foto från ungefär samma tid. Kampenhofs bomullsspinneri och väveri startade produktionen 1858.

Järnvägen till Vänersborg var klar 1864 och till Herrljunga 1867.

Tack vare stora muddringsarbeten kunde stora handelsfartyg nu komma långt in i hamnen.

MAGISTRATEN 1863 - 1952

I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen  1862 beteckningen för de hösta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen.

Som statlig myndighet fick magistraterna 1863 bl a ta hand om följande områden:

• Polisen och åklagarväsendet
• Tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten
• Överförmyndarärenden
• Upprättande av budgetförslag tillsammans med Drätselkammaren
• Rätt att tillsätta tjänstemän i Stadens förvaltning.
• Tillsättande av notarii publici
• 
  

STADSFULLMÄKTIGE

var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande organet i en stad i Sverige. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med nuvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.

Stadsfullmäktiges förste ordförande Paul Berg, Södra Hamngatan 15. Han var även riksdagsman.

DRÄTSELKAMMAREN

Drätselkammaren var namnet på styrelsen i en stad i Sverige. Egentligen var Drätselkammaren ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi. På grund av denna viktiga syssla, blev den också stadens styrelse i egentlige mening.

VALDA OCH VÄLJARE

Det första stadsfullmäktige valdes av 91 personer. Efter röstkassering återstod 60. Det var inte långt ifrån a de röstberättigade valde sig själva.

Röstberättigandet gick efter skatteförmåga. Även kvinnor kunde komma i fråga även om det var ovanligt i Sverige.

Ledamöterna hade inget arvode men fick däremot böter om man uteblev. Kvartalsvis i efterskott redovisade dessa böter till stadskassan som således fick större förstärkning ju slarvigare ledamöterna var.

Man kunde få laga förfall från fullmäktigemöte bl a genom att anföra sin vistelse på sommarnöje på

Gustafsberg.

 

Handlanden A W Rydholm fick betala böter för att på sammanträdesdagen varit ute och seglat med sin lustjakt Nörve.

I sin privata dagbok antecknade han med grämelse "Uddevalla stad stulit fyra riksdaler av mig".

1910 tillämpades den 40-gradiga skalan i samband med de proportionella valen. Nu röstade 1090 personer och därmed var man inne i en ny tid. Bohusläningen påpekar att "omflyttningen till vänsterns favör blivit högst väsentlig, tack vare den av högers införda proportionella valmetoden".

De två första socialdemokraterna Lindstam och Carlberg valdes in i stadsfullmäktige.

Det så kallade Demokrativalet 1919 innebar att

• Den graderade röstskalan till landstings- och fullmäktigeval avskaffades.
• Bolagens kommunala rösträtt försvann.
• Varje röstberättigad fick en röst oberoende av inkomst.

Den allmänna och lika kommunala rösrätten var därför genomförd för personer över 23 år.

DE TRE CHEFREDAKTÖRENA

Sten Björkman, Bohusläningen (ober liberal)

Emil Sahlgren, Kuriren (socialdemokraterna)

Hugo Uddgren, Bohus-Posten (högerpartiet)

Dessa tre redaktörer kom att under ett par decennier utgöra en bemärkt trio som med obestridlig talang hade lätt att formulera sina synpunkter. Debatten fortsatte ofta på tidningarnas ledarsidor.

VIKTIGA BESLUT

• 19 juli 1862 (obs innan stadsfullmäktige tillträtt!) beslutades på allmän rådstuga att anslå inte mindre än 300 000 rdr till en järnväg mellan staden och Vänersborg.
• Juni 1863 beslutade det nya stadsfullmäktige att teckna aktier för 200 000 rdr i det blivande järnvägsbolaget. Uddevalla blev därmed den största aktieägaren i UWHJ.
• 10 juni 1938 beslutade stadsfullmäktige efter livlig diskussion att till AB Juno-Hus gratis och med full äganderätt överlämna mark för att bygga en trähusfabrik.
• Den 14 augusti 1945 fattade stadsfullmäktige det beslut som slutgiltigt band den nya varvsrörelsen till Uddevalla. Staden avträdde då Brattås Strand 1:1 samt förband sig att genom en rad åtgärder stödja det nya varvet. Staden fick genom avtalet en skuld på 2 444 000 kronor (61,5milj SEK idag). Den avträdda marken omfattade mer än 85 000 kvm.

ANTALET LEDAMÖTER I STADSFULLMÄKTIGE

• 1863 25 ledamöter
• 1866 30 ledamöter
• 1902 ledamöter (staden har passerat 10 000 invånare)
• 1947 40 ledamöter
• 1971 61 ledamöter + suppleanter (kommunfullmäktige)

KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1971

En kommun med 40000-60000 invånare skulle egentligen ha 51 ledamöter. Med hänsyn till betydande minskning av antalet förtroendeuppdrag som sammanslagningen skulle innebära fastställdes i stället att fullmäktige skulle ha 61 ledamöter. Suppleantsystemet infördes.

RÅDHUSSALEN

SKIENSALEN I RÅDHUSET
(SAKNAR BILD FRÅN RAMNERÖDSSKOLAN)

FOLKETS HUS

BOHUSLÄNS MUSEUM

ORDFÖRANDE CHRISTINA NILSSON   ///

Schwartzman & Nordström – Tiger i Uddevalla

 

Inledning

Schwartzman & Nordström är ett av Uddevallas mest betydelsefulla industriföretag genom tiderna. Från en blygsam start år 1903 växte företaget till att bli en av Skandinaviens största producenterav herrkonfektion. Under större delen av 1900-talet kom namnet ”Tiger” att bli synonymt med hög svensk kvalitet inom kostymtillverkning.

Grundandet och de tidiga åren (1903–1920)

Företaget grundades 1903 av Marcus Fredrik Schwartzman och Hjalmar Nordström. De började i liten skala i ett gårdshus på Kungsgatan 19 i Uddevalla, där de sålde importerad och egenproducerad konfektion. Vid denna tid var färdiga kostymer ännu ett relativt nytt fenomen i Sverige, där skräddarsytt dominerade. Affärsidén – att erbjuda färdigsydda kostymer i standardiserade storlekar – visade sig snabbt vara framgångsrik. Redan 1906 flyttade verksamheten till större lokaler vid Lagerbergsgatan/Norra Drottninggatan, vilket möjliggjorde en betydande expansion. De anställda ökade och maskiner för modern konfektion införskaffades. 

Lanseringen av Tiger (1920–1930)

Under 1920-talet lanserades den kostymserie som snart skulle få enorm betydelse: ”Tiger”. Namnet valdes för att signalera styrka, stil och kvalitet, och serien blev snabbt företagets stora succé. Kostymerna delades in i kvalitetsnivåer – exempelvis Tiger 1, Tiger 2, Tiger 3 – och marknadsfördes kraftfullt. 

Populariteten blev så stor att namnet ”Tiger” snart kom att användas synonymt med hela företaget.

Den stora fabriken i Kvarteret Dagson (1929–1949)

1922 förvärvade Schwartzman & Nordström det gamla bryggeriområdet i kvarteret Dagson. Där lät man uppföra en toppmodern konfektionsfabrik, som stod klar och invigdes 1929. 

Under följande decennier expanderade företaget kraftigt: 

- Fabriken i Uddevalla hade som mest omkring **1 000 anställda**.

- Företaget öppnade ytterligare fabriker, bl.a. i Bengtsfors.

- Tiger blev en av **Skandinaviens största konfektionsaktörer**. 

Företagets betydelse för Uddevalla kan knappast överskattas. Under perioder hade Tiger fler anställda

än några andra enskilda arbetsplatser i staden, och generationer av Uddevallabor arbetade i fabriken. 

En tidig skiss på fabriken i kvarteret Sinclair

Textilkrisen och nedläggningen (1960–1991)

Från 1960-talet och framåt förändrades konkurrensen inom textil- och konfektionsindustrin radikalt. Billig import från Asien och Sydeuropa slog hårt mot svensk produktion. Schwartzman & Nordström, liksom många andra svenska textilföretag, kämpade med sjunkande lönsamhet. 

Trots moderniseringar och försök till omstrukturering gick utvecklingen inte att stoppa. Den **13 december 1991** stängde den stora Uddevallafabriken efter nästan 90 års verksamhet. 

Tiger of Sweden i modern tid

Även om fabriken stängdes levde varumärket vidare. Tiger of Sweden utvecklades från ett klassisktkonfektionsföretag till ett modernt modehus med bas i Stockholm. Det erbjuder idag: 

- herr- och damkollektioner

- jeans, ytterplagg och accessoarer

- internationell distribution 

Sedan 2003 ingår Tiger of Sweden i den danska koncernen **IC Group**. 

Produktionen sker idag utanför Uddevalla, men arvet efter Schwartzman & Nordström är fortfarande en levande del av stadens industrihistoria.

Betydelsen för Uddevalla

Tiger var i decennier en motor i Uddevallas ekonomi. Företaget: 

- gav arbete åt tusentals människor

- formade stadens arbetsliv och sociala struktur

- bidrog starkt till att Uddevalla blev en betydande industristad under 1900-talet 

Minnen, fotografier och berättelser från fabriken fortsätter att vara viktiga inslag i lokalhistoriska sammanhang och utgör en viktig del av Uddevallas identitet.

 Källhänvisningar

– Uddevallabloggen: artiklar om Schwartzman & Nordström och Tiger 

– DigitaltMuseum: företags- och fabriksbilder 

– Tiger of Sweden: varumärkets officiella historik 

– Tidningen Västsverige: reportage om Uddevallas konfektionsindustri 

– Lokala intervjuer och museimaterial om Tiger-fabrikens historia

Tunnfabriken

 Uddevalla Tunnfabrik var en av de mindre men viktiga träindustriella verksamheterna i Uddevalla under tiden då fiskerinäringen, sjöfarten och handelshusen ställde stora krav på tillverkning av tunnor och träemballage. Fabriken utvecklades ur den traditionella tunnbindarverksamhet som funnits i Bohuslän sedan 1700-talet, men industrialiserades under slutet av 1800-talet när behovet av standardiserade förpackningar ökade.

Tunnbanden var från början av pil. Bohusläningen skriver 1897 att tunnfabriken planterade 8000 pilplantor på Skansberget. En del av dessa bestånd finns kvar idag.

Disponentvillan uppe till vänster finns kvar. Och så klart Villa Skanskullen uppe till höger.

Fabriken låg i hamnnära miljö, vilket gav fördelar för både råvarutillförsel och export. Här tillverkades främst fisketunnor, tjärtunnor och smörtunnor, men även specialbeställningar för industrin. Trots att maskiner hjälpte till i momenten klyvning, torkning och formning krävdes fortfarande skickliga tunnbindare för att slutföra arbetet.

Under tidigt 1900-tal hade Uddevalla Tunnfabrik en god marknad, särskilt tack vare sillfisket och exporten till Norge, Danmark och Storbritannien. Fabriken var också en viktig arbetsplats för unga lärlingar.

När islandsfiskarna skulle iväg på sitt sillfiske hämtade de först silltunnorna i Uddevalla.

Efter andra världskriget förändrades marknaden snabbt. Metall- och plastförpackningar slog igenom och många sillfabriker minskade sin produktion. Detta ledde till gradvis minskad efterfrågan på träfat. Uddevalla Tunnfabrik fortsatte med specialiserade beställningar, men verksamheten blev allt svårare att upprätthålla. Under 1960- och 70-talen avvecklades produktionen helt.

I dag finns bara disponentvillan kvar, men tunnfabriken lever vidare som ett stycke industrihistoria i Uddevalla. Spår av verksamheten finns i fotografier, museisamlingar och i berättelserna om stadens tidiga träindustrier.   ///

Officersklubbens Lillejul 2025

 

Igår var det så dags för årets Lillejul på Officersmässen. Det måste vara fullständigt unikt att Officersklubben samlas en gång om året 33 år efter regementets nedläggning. I år var vi 54 kamrater, sex fler än förra året.

Vi samlades först till årsmöte i Taktiksalen och det inleddes med parentation över bortgångna kamrater. Dessa var: Bertil Olofsson, Said Kristian Bernstone, Bo Sandell, Berndt Schagerlind, Dick Stode, Rune Hasslöf, Per Beckard, Gunvor Jacobsson och Uno Olsson. De två sistnämnda civilanställda.

Tommy Åhsman, sekreterare, och Mats Ringström Olsson, ordförande.

Alf Joelsson överlämnade en gåva i form av en varningssymbol för Höga flöden inför julbordet på mässen.

Kamratföreningens ordförande Per Norberg redogjorde för föreningens och Bohusläns Försvarsmuseums verksamhet under det gångna året.

Traditionsenligt skickade Håkan Lindgren en hälsning till kusinen Jan-Gunnar.

Lennart Ekberg, Lars Andreasson, Leif Westbring och Mats Ringström Olsson.

Sture Agnholm och Jesper Knöös.

Robert Trickman och Håkan Johansson

Anders Gadd och Anders Palmqvist

Anders Gadd, Anders Palmqvist, Paul Flingmark, Stefan Sävland och Johan Gadd

Jan Swedberg, Boo Isacsson och Håkan Lindgren.

Niklas Hermansson och Percy Romberg

Lars Pålsson, Jonny Mattsson och Tommy Sandberg.

Alf Joelsson, Stig-Arne Östlund och Bengt-Göran Bergstrand

Fredrik Sörensen-Ringi (närmast), Lars Hansson och Said Carlsson.

Nästa Lillejul planeras genomföras 2026-12-04 och börjar med årsmöte kl 17.00   ///