Bohusbanan byggs

Bohusbanan byggdes vid förra sekelskiftet. Invigningen med premiärtåget till Strömstad gick i december 1903. OBS att sträckan Göteborg - Uddevalla invigdes långt senare.

I annonsen för invigningståget uppmanades resenärerna att medföra egen belysning.

I det alltid pålitliga Tidningsarkivet gör jag en sökning på Bohusbanan och får följande träff:

Datum         Innehåll

1902-02-22 Bohusbanan genom Kålgårdsberget? Järnväg.

1902-07-05 39 hus rivs eller flyttas för Bohusbanans framdragande. Järnväg.

1903-09-26 Husflyttningarna för Bohusbanan genomförda. Järnväg.

1903-12-17 Bohusbanans invigning. Järnväg.

1903-12-17 Bohusbanan-UVHJ, lokalt järnvägsspår mellan de båda stationerna.

1904-06-21 Bohusbanan. Tunnelarbeten i Skeppsvikentunneln. Järnväg.

1904-12-01 Bohusbanan- och Kasenabbens hamn.

1904-12-15 Bohusbanan-Järnvägen. Kålgårdsbergstunneln beräknas kosta 70000 kr.

1904-12-22 Järnvägen-Bohusbanan. Blockad mot arbetet i Kålgårdsbergstunneln.

1904-12-24 Järnvägen-Bohusbanan. De resande uppmanas medföra egen belysning.

1905-03-02 Järnvägen-Bohusbanan. Arbetsblockaden mot Kålgårdbergstunneln.

1905-08-05 Bohusbanan. Sprängningar i Kålgårdsberget. Järnväg.

1905-11-23 Bohusbanan. Kålgårdsbergstunneln. Järnväg.

1905-12-02 Bohusbanan. Hastighet 50 km i timmman. Järnväg.

1906-01-13 Ny olycka vid Bohusbanan. Ras i Kålgårdsbergstunneln. Tre döda, två svårt skadade. Järnväg.

1906-05-10 Bohusbanan. Kålgårdsbergstunneln genomsprängd. Järnväg.

1906-08-23 Bohusbanans framdragande över Solbacken. Slaktaren C.H. Ohlsson, innehavare av Solbacken.

1906-09-15 Bohusbanan. Första tåget genom Kålgårdsbergstunneln. Järnväg.

1906-10-02 Bohusbanan. Järnvägsbron över Bäveån har nu påbörjats.

1908-05-26 Ett missöde på Bohusbanan vid Lustig kulle. Järnväg.

1908-06-23 Ny anhalt på Bohusbanan, vid Lustig kulle strax nedanför Höjentorp. Järnväg.

1909-09-20 Rasen utmed Bohusbanan. Järnväg.

1909-10-19 Ras på Bohusbanan strax söder om Uddevalla. Järnväg.

1911-08-12 Ras vid Bohusbanan. Järnväg. Bild.

1911-08-24 Stort ras vid Smedberg utmed Bohusbanan. Olycka. Järnväg.

1911-08-25 Svårt ras på Bohusbanan. Banvallen upprifven vid Smedberg på en sträcka af 400 meter. Järnväg. Olycka.

1911-08-26 Raset vid Bohusbanan. Olycka. Järnväg.

1911-08-29 Senaste raset vid Smedberg på Bohusbanan. Olycka. Järnväg.

1911-08-30 Raset vid Bohusbanan. Järnväg. Bild.

1914-11-25 Riskabla punkter på Bohusbanan. Järnväg.

1920-05-31 En dödsolycka å Bohusbanan vid Höjentorp. Olycka. Järnväg.

1921-09-28 Ett 25-årsjubileum. Landstingsbeslutet om Bohusbanan. Jubileum. Järnväg.

1921-10-26 Snöstormens verkningar. Reparationen af ledningarna utmed Bohusbanan tar en månad. Energi.

1922-01-05 Angående Bohusbanans fortsättning till Norge kan omöjliggöras av krav på 70 meters höjd. Järnväg.

1922-01-09 Bohusbanan stabiliseras. Järnväg.

1922-02-07 Bohusbanans utdragning till Norge. 55 m. höjd tillräcklig för en bro öfver Svinesund. Bro.

1923-02-21 1 mars i Uddevalla samlas den svenska kommissionens medlemmar. Bohusbanans utdragande till Norge. Järnväg.

1924-03-27 Tågurspåring å Bohusbanan på onsdagen. Järnväg.

1924-06-04 Nya returbiljetter på Bohusbanan. Efter framställning av Uddevalla stads trafiknämnd.

1925-01-05 Jordras å Bohusbanan vid Höjentorp. 80-100 kbm lera störtar ned och blockerar järnvägsspåret.

1925-01-15 Nya affärshus och andra byggnader i Dingle, Svarteborg m. fl. Bohusbanans tillkomst har ryckt upp bygden.

1925-11-09 Värdepost för 2.000 kr bortkommen på Bohusbanan mellan Ytterby och Harestad. Polis.

1926-12-02 Från allmänheten. Nya tidtabellen och Bohusbanan. Järnväg.

1928-12-14 Bohusbanans invigning; Ett 25 årsminne. Järnväg. Bild.

1928-12-18 Bättre förbindelser på Bohusbanan. Till sommaren nästa år insättes flera snabbgående tåg. Järnväg.

1932-04-19 Snälltåg på Bohusbanan fr. 22 maj. Sommartidstabell är nu klar. Järnväg.

1932-10-14 Sämviadukten i Tanum närmar sig sin fullbordan. Skenfri korsning över Bohusbanan. Vägarbeten. Bild.

1933-05-17 Dressiner kolliderade på Bohusbanan. Två skadade. Olycka. Järnväg.

1933-10-30 Bohusbanan elektrifieras till Uddevalla om medlen räcka till. Järnväg.

1933-12-15 Bohusbanans norra del kan fira sitt 30-årsjubileum. Invigningen skedde den 15 december 1903. Järnväg. Bild.

1935-08-14 Ny viadukt över Bohusbanan. Ett tiotal skenfria korsningar mellan Uddevalla och Strömstad. Vägarbeten.

1936-01-17 Bohusmotion om Bohusbanans elektrifiering. Järnväg

1936-01-29 Hela Bohusbanan elektrifieras. Järnväg.

1936-01-30 Varför Bohusbanan i hela dess längd bör elektrifieras. Energi.

1936-03-05 Bohusbanan bör bli elektritierad till Strömstad. Järnväg. Foss.

1936-04-06 Bohusbanans elektrifiering anses motiverad. Järnväg.

1936-05-08 Beslut har fattats rörande omfattningen av årets rälsutbyte å Bohusbanan. Järnväg.

1936-05-18 Bohusbanan är nu närmast till för elektrifieringen. Trafik.

1936-05-25 Stadsutskottet anser att Svinesundsbro bör byggas för järnvägen. Men inga åtgärder för att draga fram Bohusbanan. Vägarbeten.

1936-10-08 Bohusbanan nästa etapp i järnvägselektrifieringen. Järnväg.

1936-11-30 UVHJ bör övertagas av staten. Bohusbanan som reservat för ångloken. Trafik.

1937-05-13 Kylvagnar nödvändiga för fisktransporter på Bohusbanan. Mat.

1937-07-20 Elektrifieringen av Bohusbanan har nu börjat. Ledningar.

1937-09-10 Rallarveteraner skala tunnelgolv på Bohusbanan. Arbetena för elektrifieringen av Bohusbanan ha börjats. Järnväg. Bild.

1937-12-11 Rallarbasen berättar… När Bohusbanan byggdes och rallarlivet florerade. Berättelse. Julbilaga.

1938-02-12 Elektrifiering av Bohusbanan, Göteborg-Uddevalla.

1938-02-25 Stolpresning å Bohusbanan nästa månad. Elektrifieringen fortskrider raskt. Järnväg.

1938-05-16 Stenungsundsbilder. Bohusbanan elektrifieras, bild på logementvagnar.

1938-05-19 Bohusbanans elektrifiering mellan Göteborg och Uddevalla. Järnväg.

1938-05-24 Elektrifieringen av Bohusbanan fortskrider i rask takt. Kabeltåget närmar sig Uddevalla. Järnväg.

1938-05-28 Bohusbanans transformator placeras väster om Lelångenbanan vid Gröngatan. Järnväg.

1938-06-02 Kablar för elektrifieringen av Bohusbanan läggs nu på bandelen kring Uddevalla. Järnväg. Energi.

1938-08-24 Bohusbanans elektrifiering: Stolpresningen färdig innan septembers slut. Järnväg.

1938-11-12 SJ:s generaldirektör Dahlbeck har inspekterat Bohusbanan. Järnväg.

1938-11-17 Bohusbanan får ny tidtabell för eltågen. Rälsbuss på linjen Uddevalla-Strömstad. Järnväg.

1938-12-17 Elektrifieringen av Bohusbanan: Många man i arbete vid omformarstationen utanför Gröngatan. Järnväg.

1939-01-20 Slutspurt i el-arbetet å Bohusbanan. Järnväg. Bild.

1939-01-21 Elektrifieringen av Bohusbanan pågår för fullt, vid Gröngatan arbetas med transformatorstationen. Järnväg.

1939-03-01 Lelångenbanans bro över SJ utbytt i natt. Åter en etapp fullbordad för elektrifieringen av Bohusbanan. Järnväg. Bild.

1939-03-01 Lelången bytte bro i natt vid SJ stationen. Betingat av Bohusbanans elektrifiering. Järnväg.

1939-03-11 Elektrifieringsarbetena å Bohusbanan beräknas vara klara till påsk. Järnväg.

1939-03-18 Ett 100-tal man arbetar nu med starkströmskabeln till Bohusbanan. Järnväg. Energi.

1939-04-01 Elektro-mekaniska blixttåg på Bohusbanan. Aprilskämt.

1939-04-05 Två olyckor på Bohusbanan i går. Dödsolycka i Svarteborg. Tågurspårning i Grohed. Järnväg. Olycka.

1939-04-05 Dödsolycka på Bohusbanan. Banvakt överkörd mellan Hällevadsholm och Dingle. Olycka. Järnväg.

1939-05-05 Idag kommer eltåget på Bohusbanan från Göteborg till Uddevalla. Järnväg.

1939-05-06 Strålande sol över vajande flaggor vid Bohusbanans eltågspremiär. Högtidlig invigning i går. Järnväg. Bild.

1939-05-06 Elektrifierade bohusbanan högtidligt invigd. Invigning. Järnväg.

1939-07-20 Södra delen av Bohusbanan elektrifierad, norra delen har fått motoriserade rälsbussar. Järnväg.

1940-05-18 Dödsolycka å Bohusbanan. Åldrig man från Ödsmål dödad. Järnväg. Olycka.

1942-01-07 Dödsolycka å Bohusbanan i Ljungskile. 46 årige konduktören Henrik Johannes Jacobsson omkom. Olycka.

1942-01-08 Elektrifiering av hela Bohusbanan önskemål i norra Bohuslän. Energi.

1942-09-30 Konduktörerna på Bohusbanan få polisbricka. SJ-personal har ej alltid förmått att skapa respekt. Järnväg.

1943-12-06 Bohusbanan mellan Uddevalla och Strömstad firar 40-årsjubileum. Järnväg.

1944-05-24 Uddevallabor vid luftskyddsövningen i morgon som omfattar kvarteren mellan Bäveån och Bohusbanan.

1944-12-11 El-drift på UVHJ och Bohusbanan. Till Strömstad och Lysekil. Många arbeten i SJ:s investeringsplan. Trafik.

1946-11-14 "Tunnlarna på Bohusbanan norr om Uddevalla skall ""sänkas"" stationerna måste byggas om."

1947-11-06 Tågolycka på Bohusbanan vid Gbgs-Tingstads station, oljetåg påkördes.

1948-07-26 Bohusbanan elektrifieras. Historia. Järnväg.

1953-06-29 Rallaren på Bohusbanan Kalle Redin berättar minnen från järnvägsbygget. Berättelse.

1953-10-16 Järnvägar. Bohusbanan. Histora. Bl a en bild från Kålgårdsbergets västra sida.

1953-10-16 Invigningståget på Bohusbanan. Järnväg. Jubileiumsnummret. Bild.

1956-12-14 SJ räknar med rekord-julrush. Många extratåg på Bohusbanan. Järnväg.

1957-09-04 Ny bro över Bohusbanan möjliggör skolhusbygge på Sommarhemsområdet. Bro. Bild.

1958-08-20 Järnvägsövergången vid Brattås får bommar. Bohusbanan.

1958-09-04 Ny bro över Bohusbanan, möjliggör skolhusbygge. Sommarhemsskolan.

1963-04-19 Snabbare resor på Bohusbanan ger tidsvinst Uddevalla-Göteborg. Järnväg.

1963-12-16 Norra Bohusbanan 60 år, flaggorna i topp i dag. Jubileum. Järnväg. Bild.

1965-01-15 Lelångenbron över bohusbanan togs bort. Järnväg. Bild.

1966-01-17 Gångtunnel under Bohusbanan för trafik till Hönseberget. Vägarbeten. Bild.

1968-07-25 Det Uddevalla som gått. Bohusbanans historia. Järnväg. Kommunikationer. Bild.

1968-09-26 Viadukten för Bohusbanan över Fjällvägen,ersätts helt i samband med omläggningen. Järnväg.

1968-10-07 Järnvägsminnen från rallare på Bohusbanan. Kommunikationer. Berättelse.

1968-12-21 Bohusbanan får 5 nådaår. Positiv utveckling väntas. Järnväg.

1969-11-14 "Stormigt kring Bohusbanan  SJ:s trafikpolitik kritiseras ""snabbare resa via Norge""."

1972-04-18 Varvet vill flytta Bohusbanan från Sörvik till Brattås. Genomfartsetapp kan försenas. Vägarbeten.

1973-04-10 70-årsjubileium för norra delen av Bohusbanan. Ångbåt-Ångtåg skall mötas i Lysekil. Bild.

1973-11-28 Bohusbanans roll i ny belysning. Järnväg. Kommunikationer.

1974-01-03 Bohusbanan måttligt pigg jubilar. Svinesundslinje påtänkt från 1868. Järnväg. Jubileum.

1974-10-15 Bohuslänets trafikplanering: Bohusbanan bör bibehållas och hamnen i Sund byggas.

1975-06-27 Premiärtåget till Strömstad via Bohusbanans nya tunnel. Järnväg. Kommunikationer. Bild.

1976-11-24 Bohusbanan är olönsam, men SJ lägger ej ner, säger högste chefen. Järnväg.

1977-03-18 Pensionärer evakuerade i Skee. Trafik på Bohusbanan inställd. Väder. Bild.

1978-01-24 Kommunikationsminister Bo Turesson debatterar om Bohusbanan och trafikproblem. Järnväg. Bild.

1978-01-28 Hur stor del av SJ:s pengar kommer Bohusbanan till del? Järnväg. Kommunikationer. Bild.

1978-02-08 Debatt om Bohusbanan: Turesson lovade inget om framtiden. Järnväg. Kommunikationer. Bild.

1978-09-09 Unionskrisen stoppade förlängningen av Bohusbanan in i Norge. Järnväg. Bild.

1979-03-08 Bohusbanan ska bevaras men Lysekilsbanan överges. Järnväg. Kommunikationer.

1980-12-09 Bohusbanan krävde hårt arbete. Järnväg. Kommunikationer. Bild på söder.

1982-05-10 Bygg ut Bohusbanan, men utan bro över Idefjorden. Järnväg. Kommunikationer. Bild.

1982-05-25 Vykort av Bohusbanan vid 75-årsjubileum. Järnväg. Kommunikationer.

1982-06-01 Bohusbanan 75-årsjubilerar med minnesskrift och ångtåg. Jubileum. Järnväg.

1982-06-03 Åk ångtåg på söndag. Bohusbanans 75-årsjubileum. Järnväg. Kommunikationer. Annons.

1982-06-05 Bohusbanans södra del inför 75-årsjubiléet. Järnväg. ,Jubileum.

1982-06-05 Bohusbanans tillkomst - moderna tidens intåg. Inför 75-årsjubileet. Järnväg. Kommunikationer. Bild.

1982-06-07 Bohusbanans södra del fyllde 75 år. Järnväg. Jubileum.

1982-06-07 Bohusbanans södra del firade 75 årsjubileum. Järnväg. Kommunikationer. Bild.

1982-06-10 Bohusbanans södra del firar 75 år med ånglok. Järnväg.

1982-07-28 Snabba åtgärder behövs mot Bohusbanans förfall. Järnväg. Bild.

1983-08-15 Bohusbanans norra del firar 80 år med ånglok. Järnväg.

1985-04-06 Trafik är inte detsamma som biltrafik: satsa på Bohusbanan, inte på motorväg. Vägarbeten.

1986-07-02 SJ och regeringen skyller ifrån sig förfallet på Bohusbanan. Järnväg. Bild.

1986-07-12 Ansvarig vill inte rusta upp Bohusbanan. Järnväg. Bild.

1987-02-06 SJ vill lägga ned Bohusbanan i norr men norskarna vill bygga ut. Järnväg. Kommunikationer.

1987-02-10 Bohusbanan fall för BOSAM. Angående järnväg Göteborg-Halden. Kommunikationer. Bild.

1987-08-07 Ny järnvägspolitik kan bana väg för Bohusbanan. Kommunikationer.

1987-10-10 Vem vinner kampen om utbyggd järnväg, Bohusbanan eller Norge-Vänerlänken?  Bild.

1988-02-03 Dråpslag om Bohusbanan läggs ned. Järnväg.

1988-04-21 Bohusbanan blir länsjärnväg. Kommunikationer.

1989-02-21 Första privattåget? Linjebuss vill köpa Bohusbanan. Järnväg. Kommunikationer.

1989-04-19 Finns fortfarnde hopp för Bohusbanan efter miljöprojekt. Kommunikationer. Järnväg.

1989-07-22 Bohusbanan går vidare som modell i järnvägsmuseum. Turist.

1989-12-05 Lokaltrafiken tar över Bohusbanan. Järnväg. Kommunikationer.

1989-12-05 Statens järnvägar fortsätter att köra 30-åriga tågseten på bohusbanans 40-åriga spår.

1989-12-07 Miljövänner puffar för bohusbanan. Järnväg.

1990-06-20 Om Bohusbanan får vara kvar kan ny station byggas på viadukten vid Västerlånggatan. Järnväg.

1990-11-05 Landshövding Kjell A. Mattsson positiv till upprustning av bohusbanan. Järnväg.

1990-11-07 Satsa på pendeltåg på bohusbanan föreslår en utredning. Järnväg.

1990-12-18 Järnvägsfrämjandet planerar snabbtåg under en dag i Bohuslän, kampanj för bohusbanan.

1990-12-19 Banverkets tioårsplan, västkustbanan fär mest, men inget på bohusbanan. Järnväg.

1991-05-04 Tågen blir kvar på Bohusbanan till 1995 enligt förslag från länstrafikbolaget. Järnväg.

1991-11-28 Om Bohusbanan rustas upp för snabbtåg vill kommunen ha järnvägen i långa tunnlar öster om stan.

1991-12-20 Thomas Görlings tågintresse blev bok om Bohusbanan. Böcker. Järnväg. Bild.

1991-12-23 Ny bok berättar om Bohusbanans historia. Böcker. Järnväg. Bild.

1992-01-27 Upprustning av Bohusbanan med förlängning till Norge. Järnväg.

1992-02-28 Bohusbanan testar nya tåg i sommar. Järnväg.

1992-09-25 Utbyggnad av Bohusbanan och E6:an skapar 1800 jobb. Järnväg. Vägarbeten.

1992-10-15 Fortsatt kamp för Bohusbanan. Järnväg.

1992-11-14 Järnvägsfrämjandet: Öka statsanslaget till trafiken på Bohusbanan. Pengar.

1993-03-09 Ett steg framåt för Bohusbanan. Regeringen vill satsa mer på tågpendling. Järnväg.

1993-03-09 Rädda tåget. Charmoffensiv ska bevara Bohusbanan. Järnväg.

1993-03-25 Bohusbanan måste behållas mellan Uddevalla-Strömstad. Järnväg.

1993-03-26 Halmstrå för Bohusbanan, satsning på länsjärnväg kan ge extra statspengar. Bild.

1993-03-30 Bohusbanans öde avgörs snart. Järnväg.

1993-04-05 Bohusbanans öde avgörs redan i april. Järnväg.

1993-05-21 Nytt hot mot Bohusbanan. Järnväg.

1993-06-24 Tågen räddas på Bohusbanan. Järnväg.

1993-08-24 Bohusbanan efter 90 år. Unionsbana blev knappt ett lokalspår. Järnväg.

1994-08-09 Bohusbanan skall rustas upp för 400 miljoner. Järnväg.

1995-06-14 Tåg på Bohusbanan klöv buss vid olycka vid Höjentorp. Ingen skadades. Järnväg.

1996-08-28 Färre tåg på Bohusbanan. Järnväg.

1997-01-28 SJ säljer stationshus vid Bohusbanan. Järnväg.

1997-04-17 Gångtunneln under Bohusbanan vid Hönseberget stängd pga översvämning. Järnväg.

1997-06-23 Risk för ras stoppade trafik på Bohusbanan. Järnväg. Olycka.

1998-09-10 Förslag till nya tidtabeller på norra delen av Bohusbanan hotar pendlande skolelever. Järnväg. Skola.

1998-11-07 Spårbytet på Bohusbanan går som på räls. Järnväg.

1999-04-07 Banverket förbättrar Bohusbanans järnvägsövergångar.

2000-01-08 Bohusbanan saknar automatiskt säkerhetssytem. Säkerheten hänger på tågklarerarna. Järnväg.

2000-02-02 Persontrafiken på Bohusbanan får inte stoppas i Uddevalla. Järnväg. Bild.

2000-03-25 """Ledare & debatt"".  Slå vakt om Bohusbanan."

2000-07-11 Bohusbanans framtid, beslut tages i höst. Järnväg.

2000-08-01 Aktionsgrupp har bildats i Uddevalla, med syfte att rädda den nedläggningshotade norra Bohusbanan. Järnväg.

2000-12-19 Socialdemokrater stödjer Bohusbanan. Järnväg. Bild.

2001-05-04 Så skrev B-n  991-05-04; Tågtrafiken på Bohusbanan blir kvar till mitten av 1995 enligt förslag.

2002-03-13 "Bohusläns politiker måste agera för fortsatt trafik. ""Rädda bohusbanan"". Järnväg."

2002-03-13 Nu skall SJ sälja ut sina järvägstationer längs Bohusbanan, Tanum, Dingle, Uddevalla, Ljungskile m.m.

2002-03-19 Det mesta talar för en ökad järnvägstrafik på Bohusbanan. Bild.

2002-06-15 Dyrt att rusta upp Bohusbanan. Investeringsbehovet ligger på en miljard kronor. Järnväg. Bild.

2002-09-24 Uddevallas politiker (s) och (v) vill bygga ut Bohusbanan för 250 miljoner. Järnväg.

2002-11-15 Bohusbanans öde avgörs. Krisdemokraterna är redo att ta strid för tågtrafiken. Järnväg. Bild.

2002-11-22 Lägg inte ner Bohusbanan! Järnväg. Bild.

2002-12-17 Tågen på Bohusbanan får vara kvar till 2007. Järnväg.

2003-08-25 Bohusbanan 100-årsfirade med fanfar och ångtåg. Järnväg. Bild.

2003-09-12 SJ får fortsätta sköta tågtrafiken på Bohusbanan.Trafik.

2003-09-26 Inga pengar till underhåll av slitna järnvägsspår på Bohusbanan. Politik. Pengar.

2004-03-24 Dödsdömd tågtrafik. Chefer i Vägverket och Banverket är eniga om norra Bohusbanan. Järnväg. Bild.

2004-06-12 Inga pengar till Bohusbanan. Järnväg. Bild.

2004-06-16 Hopp för Bohusbanan. Kraven att riva upp spåren får inte gehör i regeringen. Järnväg. Bild.

2004-12-08 Hopp för Bohusbanan. 70 miljoner till upprustning finns med driftspengar saknas. Trafik. Järnväg. Bild.

2005-01-11 "Folkpartiet vill rädda Bohusbanan. ""Tåget är ett sätt att bibehålla en vettig infrastruktur."" Järnväg. Politik. Bild."

2005-02-17 Bohusbanans öde närmar sig. Banverket nyckelfigur vid tågmötet i Uddevalla. Järnväg. Bild.

2005-02-18 Bohusbanans framtid mörk redan 1972. Idag avgörs kanske Bohusbanans öde. Järnväg. Bild.

2005-02-19 Pengarna räcker inte. Bohusbanan satt på 15 års svältkur. Järnväg.

2005-03-19 """Två viktiga länkar i Bohusläns infrastruktur"". Claes Roxberg (mp) besökte Bohusbanan och länsväg 161. Trafik. Järnväg. Bild."

2005-04-06 Minister utan besked. Ulrika Messing lovar inget om E6 i norr och Bohusbanan. Vägarbeten. Politik. Bild.   ///

Furir Allan Hederèn och hans mannar

Insänt av Lars Barkman.

Furir Allan Hederén var Lars Barkmans morfar. Här låter han sina mannar vila vid en övning på Samneröd. Han blev sergeant 1934 så bilden är tagen före det.

Han blev volontär 1924. Underofficer 1934.

Hederén blev fanjunkare 1942. Förvaltare 1947. Avsked och inträde i regementets reserv 1966.   ///

Bohusläningens chefredaktör Sten Björkman 1919 - 1946

Delvis AI-genererad artikel. Bild ur Porträttgalleri Göteborgs och Bohus län 1935.

Sten Björkman (1891–1946) var en central gestalt i Bohusläningens historia, främst känd för att ha varit tidningens chefredaktör under en lång och avgörande period från 1919 fram till sin död 1946.

Sten Björkman tog över rodret direkt efter tidningens legendariske grundare, Ture Malmgren. Att efterträda en så färgstark profil som Malmgren (känd för sin radikalism och lokalpatriotism) var en stor uppgift. Björkman förvaltade arvet men utvecklade tidningen i en mer modern riktning. Under hans ledning befästes tidningens liberala hållning.

Björkmans mest konkreta insats var utvecklingen av utgivningstakten.

* Från varannan dag till daglig: När han tillträdde kom tidningen ut fyra dagar i veckan, men under hans ledning (1926) blev Bohusläningen en sexdagarstidning. Detta var ett avgörande steg för att göra den till den dominerande nyhetskällan i regionen.

* Nytt tidningshus: Han var drivande i arbetet med att bygga ett nytt tidningshus för att möta de moderna kraven. Tragiskt nog gick han bort i juli 1946, precis innan det nya huset stod helt färdigt.

Sten Björkman var ansvarig utgivare och chefredaktör under hela andra världskriget. Det innebar att han styrde tidningen under en period av pressetiska utmaningar, censurhot och svår balansgång för svensk media. Till skillnad från den stridbare Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (som låg nära geografiskt), är Björkman inte känd för samma typ av högljudda antinazistiska kampanjer, utan han höll en mer traditionell liberal nyhetslinje som lotsade tidningen genom beredskapsåren.

Utöver journalistiken var han engagerad i dokumentationen av landskapet. Han stod bland annat som medredaktör för verket "Svenska gods och gårdar" (delen om Bohuslän), vilket visar på hans intresse för lokalhistoria och bygden.

Sten Björkman kan beskrivas som den "stabila byggaren" i tidningens historia. Medan Ture Malmgren var den visionära grundaren, var Björkman den som professionaliserade verksamheten, gjorde den till en daglig tidning och säkrade dess position som Bohusläns ledande mediekanal innan han lämnade över till efterträdaren Fritiof Blomberg.

Det finns mycket intressant att säga om hur Bohusläningen under Sten Björkmans ledning speglade både världsdramatiken och vardagen i Uddevalla. Hans tid som chefredaktör (1919–1946) sammanföll med enorma kontraster – från folkhemsbygge och lokal optimism till världskrigets mörker.

Här är några konkreta exempel på rapporteringen under hans tid:

Rapporteringen kring andra världskrigets utbrott visar en nästan overklig kontrast mellan det globala och det lokala. Just de dagar då kriget bröt ut hände nämligen stora saker i Uddevalla.

* 1 september 1939: Samma dag som Tyskland invaderade Polen toppades nyhetsflödet inte bara av krigshotet utan också av en lokal milstolpe: Invigningen av den nya bron över Bäveån och järnvägsspåret till Junohus.

* Tidningen rapporterade stolt om "första tåget" och stadsfullmäktiges ordförande som klippte bandet. Det var en symbol för framtidstro mitt i krisen.

* Samtidigt fylldes spalterna av allvarliga rubriker om inkallelser och "förstärkt försvarsberedskap".

* 2–4 september 1939: När kriget var ett faktum var rubrikerna tydliga och olycksbådande:

* "Tyskland anfaller Polen. Stora strider."

* "England och Frankrike förklarar Tyskland krig – upptakten till ett nytt världskrig."

* Rapporteringen var saklig men präglad av allvaret. Björkmans linje var att snabbt få ut information om hur kriget påverkade vardagen: privatbilism förbjöds nästan omedelbart (2 september), och det informerades om mörkläggning och skyddsrum.

2. Uddevallautställningen 1928

Ett av de ljusare ögonblicken under Björkmans tid var den stora Uddevallautställningen 1928, som markerade stadens och bygdens hantverkskunnande. Här tog tidningen en mycket aktiv roll:

* Massiv bevakning: Bohusläningen var inte bara observatör utan en del av jippot. Man hade en egen kiosk på utställningsområdet (mellan Skansberget och järnvägsstationen).

* Rikskändisar: Tidningen skrev spaltmeter om när statsminister C.G. Ekman kom för att inviga utställningen, vilket var en enorm händelse för staden.

* Framtidstro: Artiklarna fokuserade på modernitet – från nya bilar till industriprodukter – vilket speglade Björkmans ambition att Bohusläningen skulle vara en röst för utveckling och framsteg i länet.

3. Vardagen och det moderna tidningshuset

Under Björkmans sista år, mitt under kriget, drev han projektet att bygga ett nytt, modernt tidningshus vid Norra Drottninggatan.

* Detta rapporterades ingående som en symbol för att tidningen "trots tiderna" satsade framåt.

* Bygget påbörjades 1939/1940 och var en följetong i tidningen – från schaktning till de första spadtagen. Det var Björkmans skötebarn, men tragiskt nog avled han sommaren 1946, strax innan han hann se det helt färdigt.

Sten Björkmans Bohusläningen var en tidning som lyckades balansera det lilla och det stora. Ena dagen kunde man läsa djuplodande analyser om Europas sönderfall, nästa dag om "Bohusläningens tävling om bästa bohushistorier" eller om skidresor till Bullaren. Det var denna blandning av tung nyhetsförmedling och lokal förankring som gjorde tidningen till en oumbärlig del av vardagen för bohusläningarna under en orolig tid.

Under Sten Björkmans tid som chefredaktör var Uddevalla Tändsticksfabrik ("Stickan" i folkmun) en av stadens viktigaste, men också mest omdiskuterade industrier. Bevakningen pendlade mellan stolthet över en världsexportör och djup oro för de återkommande nedläggningshoten som slutligen blev verklighet 1938.

Här är hur Bohusläningen rapporterade om fabrikens öde under denna era:

Stoltheten: Industribilagan 1923

Ett av de tydligaste exemplen på Björkmans ambition att lyfta det lokala näringslivet var den stora industribilagan den 6 oktober 1923. Här fick tändsticksfabriken en framträdande plats.

* Världsryktet: Tidningen beskrev stolt hur fabriken (som då firade 50 år) hade gjort "det svenska tändsticksfabrikatet uppskattat och erkänt på världsmarknaden". Varumärken som Svalan och Myran lyftes fram som lokala ambassadörer ute i världen.

* Moderniseringen: Under 1920-talet bevakade tidningen bygget av den nya, helautomatiserade fabriksdelen som kallades "Kompletten" (i kvarteret Sinclair). Det beskrevs som teknisk framkant, där Uddevalla låg i täten för industrialiseringen.

Krisen och Kreugerkraschen

Sten Björkmans tidning tvingades dock snart rapportera om baksidan av att vara del av en global koncern (Svenska Tändsticks AB, STAB). Efter Ivar Kreugers död 1932 och den efterföljande kraschen, blev tonläget i Bohusläningen alltmer oroligt.

* Tidningen rapporterade återkommande om inskränkningar i driften (redan 1918 hade man skrivit om tredagarsveckor, och detta hot återkom under 30-talet).

* Björkmans liberala linje var ofta att värna arbetstillfällena men samtidigt förstå de ekonomiska realiteterna, vilket ledde till en saklig men dyster rapportering när "varslen" (som vi skulle kalla dem idag) kom.

Det stora slaget: Nedläggningen 1938

Det mest dramatiska skedet i bevakningen kom 1938. Här fungerade Bohusläningen som den centrala informationskanalen för de hundratals familjer som berördes. Rubrikerna från det året berättar en tydlig historia:

* Chockbeskedet (1 juni 1938): "Uddevalla tändsticksfabrik nedlägges den 1 september i år." Tidningen konstaterade krasst att 170 man skulle bli arbetslösa.

* Hopp och förtvivlan: Under sommaren följde tidningen förhandlingarna intensivt. Den 29 juni kunde man meddela en tidsfrist: "Tändsticksfabrikens nedläggande skall uppskjutas 1 månad".

* Definitivt slut: I oktober 1938 tystnade maskinerna för gott. För Björkman och redaktionen handlade bevakningen nu inte längre om industriell stolthet, utan om sociala konsekvenser för staden.

Efterspelet: Omsorg om "de våra"

Något som utmärkte rapporteringen under Björkmans ledning var fokuset på det lokala ansvaret. Efter nedläggningen bevakade tidningen noga vad som hände med de avskedade arbetarna:

* Donationen 1939: I februari 1939 kunde tidningen rapportera en positiv nyhet mitt i eländet: "Tändsticksfabrikens bidrag på 40 000 kr skall utdelas till de arbetslösa före detta arbetarna."

* Nya hyresgäster: Tidningen skrev hoppfullt om att ett sidenväveri skulle flytta in i de tomma lokalerna (december 1938), vilket var typiskt för Björkmans vilja att ingjuta framtidstro i läsarna.

Björkman var även en betydande fastighetsägare i Uddevalla.

Jag söker på Sten Björkman i tidningsarkivet och får följande träfflista:

Datum           Innehåll

1923-04-21   Redaktör S. Björkman har sålt fastigheten Strömhagen 19. Fastighetsaffär.

1923-09-03   Fastigheterna Port Arthur inropades vid exekutiv auktion i Uddevalla av red. S. Björkman.

1923-09-25   Lagfart av redaktör Sten Björkman å hela tomten Vindingsborg och  tomten 104. Fastighetsaffär.

1924-10-04   Redaktör Sten Björkman har sålt sina fastigheter i kvarteret Höken till Kapten Österberg. Fastighetsaffär.

1931-04-04   50 år fyller redaktör Sten Björkman Uddevalla. Bild.

1931-04-07   50 år fyller Redaktör Sten Björkman den 4 april.

1953-10-16   Sten Björkman och tidningen Bohusläningen.   ///

Styrelsearbete är viktigt

Uddevalla Hembygdsförenings första styrelsemöte på det nya året. Det innebär alltid att göra klart med utskick av årets program. Så ni som är medlemmar kommer att få brev med programmen de närmaste dagarna. Och är du medlem och vi inte har din e-postadress så är vi glada att få den. Föreningens nya e-postadress är uddevallahembygdsforening@gmail.com . Medlemmar där vi har e-postadressen kommer att få programmet inom kort.

Nästa programpunkt är den 28:e januari och det är årets första berättarafton. Nytt för i år är att vi nödgas ta entré. 100 kr för icke medlemmar och 50 kr för medlemmar. Vi hoppas få förståelse för det.   ///

Stort GRATTIS till BMK Uddevalla 100 år!

Håkan Andersson blev världsmästare i motocrossens 250-klass 1973. Det var också Yamahas första seger.

Idag firar BMK Uddevalla sitt hundraårsjubileum på Carlia. Det är en aktningsvärd ålder för en motorklubb.

Jag sammanfattade i någon mån klubbens historia med mitt invigningstal vid VM-motocrossen i somras. Här kommer talet igen:

Uddevallas resa till att bli ett världskänt namn inom motocross är en berättelse om passion, anpassning och ett brinnande engagemang som sträcker sig nästan ett sekel tillbaka i tiden. Allt startade med Bohusläns Motorklubb, eller BMK Uddevalla, som bildades redan 1926.

I början handlade det inte bara om motocross. Klubben ägnade sig åt allt som hade med motorer att göra, och på 30-talet var det isracing på Byfjorden som drog storpublik. Men det var efter andra världskriget som motocrossen på allvar slog rot. Den allra första banan anlades på Kasen, ett område ovanför det växande Uddevallavarvet. Här, under 40- och 50-talen, fostrades de första generationerna av lokala crossförare.

När varvet expanderade tvingades klubben flytta. Den nya platsen blev Kuröd, och det var här som Uddevalla skulle ta sitt första kliv ut på den internationella scenen. Banan vid Kuröd blev legendarisk för sitt unika underlag – de berömda "snäckskalsbankarna". Detta speciella underlag gjorde banan både utmanande och omtalad i hela Europa. Redan 1961 arrangerade klubben sin första VM-deltävling här, och Uddevallas rykte som en arrangör av världsklass började ta form.

Men den verkliga guldåldern inleddes 1991 med invigningen av Glimminge Motorstadion. Detta är den anläggning vi känner till idag – en modern, komplett och krävande arena som har blivit synonym med svensk motocross. Glimmingenbanan är känd för sin hårda, steniga terräng och sina dramatiska höjdskillnader, en bana som skiljer agnarna från vetet.

Sedan flytten till Glimmingen har BMK Uddevalla arrangerat över 20 VM-deltävlingar, det vi idag känner som MXGP of Sweden. Varje år i augusti vallfärdar världseliten och tiotusentals fans till Uddevalla för att uppleva motorsport i absolut världsklass. Evenemanget har blivit en institution och en av sommarens stora höjdpunkter i regionen.

Men historien rymmer mer än bara VM. Klubben har också arrangerat den unika backtävlingen Dynamitloppet och är en ständig värd för deltävlingar i det Svenska Mästerskapet, MXSM.

Ingen historia är komplett utan sina hjältar. Den största av dem alla i Uddevalla är utan tvekan Håkan Andersson. År 1973 nådde han toppen av sin karriär när han blev världsmästare i 250-kubiksklassen. Hans framgångar gav klubben en enorm skjuts framåt och har inspirerat generationer av unga förare att satsa på sporten.

Idag drivs verksamheten vidare av en stark organisation, ledd av eldsjälar och hundratals ideella funktionärer som varje år gör det stora VM-arrangemanget möjligt.

Så, från de tidiga åren på Kasen, via de legendariska snäckskalsbankarna på Kuröd, till dagens världskända Glimmingebana, har Uddevalla cementerat sin plats som hjärtat av svensk motocross. Det är en historia om en liten klubbs stora visioner och en stads obändiga kärlek till sporten.

Tävling på Kurödsbanan.

En tid i Tidningsarkivet ger följande träfflista vid sökning på motocross:

Datum Innehåll

1951-04-23 "Ivar ""Pepparroten"" Nilsson, mannen som räddade Ljungkiles motocrosstävling. Idrott."

1952-09-08 Söndagens dominerade idrott, SM i motocross på Kasen. Motorsport.

1953-09-02 Ritning på motocrossbanan, som körs på snäckskal. Motorsport.

1953-09-07 Facinerade motocross-SM på kuverödsbanan. Motorsport.

1954-09-20 Final vid Internationella motocrosstävlingar på Kuröd. Segrare Henry Rietman, Holland. Bild.

1955-04-12 Sörping vann motocrosstävling. Motorsport. Bild.

1955-09-12 "10.000 såg Kuröds-motocross. Skarp duell ""Storken""- Archer. Motorsport. Bild."

1956-03-28 "SM-segraren ""Storken"" i motocross på Kuröd 29 april. Idrott."

1956-09-19 "Kurödbanan i Uddevalla i ""prima form"" om motocross-mästerskap. Motorsport. Bild."

1956-09-19 Nytt publikrekord väntas på Kuröd i Uddevalla när SM-motocross drar igång. Motorsport. Bild.

1956-09-24 Rekordpublik på Kuröd. Gunnar Johanssen svensk mästare i motocross. Motorsport. Idrott.

1958-08-16 Motocrosstävlingar på Kuröd. Idrott.

1961-08-19 12 nationer representerade i VM-motocrossen på Kuröd. Motorsport. Bild.

1963-09-03 Motocross-SM avgörs på Kuröd. Rolf Tibblin favorit. Motorsport. Bild.

1968-04-25 Håkan startar i Belgiens GP i motocross VM. Idrott. Bild.

1968-04-29 BMK-Håkan Andersson VM-trea i motocross 250 cc deltävling. Idrott.

1968-07-04 Svenska landslagets motocrossäss Håkan Andersson hemma efter vurpan den 19 maj i Holland. Idrott.

1969-10-27 40 miljoner amerikanska TV-tittare såg Håkan Andersson göra come back i motocrossammanhang i USA.

1972-08-14 VM-seger i motocross för Håkan Andersson i Husqvarna. Motorsport. Bild.

1973-02-10 Uddevalla har en sällsynt förmåga att få fram bra motocrossförare. Idrott.

1974-04-08 Håkan Andersson från Uddevalla blev tvåa i motocross i den första VM-tävlingen. Motorsport. Bild.

1974-08-19 Bengt Marberg trickmästare. Håkan Andersson leder motocross-VM. Idrott. Motorsport. Bild.

1974-09-16 VM-guld till Håkan Andersson i motocross i år också. Motorsport. Bild.

1974-12-23 Håkan Andersson, världsmästaren i motocross, satsar hårt. 1975 ska det hålla! Motorsport. Bild.

1975-10-06 För 5:e året i följd drabbas BMK Uddevalla av dåligt väder vid sina arrangemang. Deltävling i SM-motocross. Idrott.

1976-03-08 Motocrossföraren Per Halvorsen, 20 år, omkom vid träning på Glimmingebanan. Motorsport. Död.

1976-11-19 Kommunal borgen för VM-deltävling i motocross vid Glimmingen. Idrott. Pengar.

1997-05-20 VM-banan för motocross på Glimmingen fick högt betyg. Idrott. Bild

1997-06-30 Motocrossfest på Glimmingen. Idrott.

1998-06-17 Vi vill ha en motocrossbana! Ungdomar i Färgelanda ber kommunen om hjälp. Motorsport.

1999-12-27 Motocrossvärldsmästaren Håkan Andersson på andraplats bland århundradets bästa idrottsmän i Bohuslän.

2000-06-14 Ny VM-tävling på Glimmingen BMK Uddevalla får en ny VM-deltävling i Motocross. Motorsport.

2000-11-30 Bäckravin kan stoppa nästa års motocross-VM på Glimmingen. Länsstyrelse-nej till kulvertering av bäck. Idrott. Natur.

2001-02-06 Andreas Dygd vann i Spanien. Uddevallagrabbensom tävlar för Sotenäs MCK vann Trofé Agost i motocross i Spanien.

2001-05-03 Nordens motocross-centrum. Uddevalla blir permanent VM-ort fram till 2006. Idrott. Bild.

2001-06-30 Motocrossmästare Håkan Andersson vid helgens VM-fest på Glimmingen. Motorsport. Bild.

2001-07-02 Motocross i världsklass på Glimmingen. Motorsport.

2001-07-30 Landskamp mellan Sverige & Danmark på Glimmingen. Seger till BMK Uddevallas Motocrossåkare. motorsport.

2001-09-10 Så skrev B-n 1951-09-10; Söndagens största idrottshändelse. (Motocrossen på Kasen). Motortävling.

2001-09-22 Full fart på Glimmingen när BMK anordnar BMK-pokalen i motocross för ungdomar från 7-15 år. Motorsport.

2002-07-03 Bilder och reportage om nästa generationers motocrossare. Motorsport.

2002-07-05 Massor av arbetstimmar- men för banvattnare Kjellman är motocross-VM rena semestern. Motorsport. Bild.

2002-07-06 Andreas Toresson är Uddevallas enda hopp i motocross-VM. Motorsport. Bild.

2002-07-08 Det blev inga svenska framgångar vid VM-deltävlingen i motocross, Uddevalla. Segern gick till Belgien. Motorsport.

2002-11-15 Motocross-VM gav mångmiljoninkomster. 9000 besökare spenderade 17,2 miljoner kronor. Motorsport. Bild.

2003-09-22 VM-festen i motocross i fara. BMK måste ha hjälp av Uddevalla kommun. Motorsport. Bild.

2003-12-03 Klartecken för VM-motocross på Glimmingen. Motorsport. Bild.

De första åren körde man på Kasen - Kurveröd.   ///

Byggstart för Kulturstråket

Det sedan länge omtalade Kulturstråket drar nu igång. Press och berörda kulturföreningar var inbjudna till Frideborg för att närvara vid byggstarten idag.

Kulturstråket är en stor satsning i centrala Uddevalla för att skapa ett nytt, gemensamt nav för kulturlivet.

Projektet går ut på att renovera och binda samman tre kulturhistoriska byggnader längs Kungsgatan för

att fylla dem med scener, verkstäder och mötesplatser.

Här är en sammanfattning av vad som är på gång:

1. Vilka hus ingår?

Satsningen kretsar kring tre specifika fastigheter som ligger på rad längs Kungsgatan (därav namnet

"stråket"):

 * Frideborg (f.d. biografen)

 * Lotcen (huset bredvid)

 * Studio 32 (längst upp i raden)

2. Vad ska hända i husen?

Tanken är att dela upp verksamheten i två huvudteman: "Arrangörshus" och "Skapandehus".

 

* Frideborg (Arrangörshuset): Här skapas en flexibel scen för konserter, teater och föreställningar.

Lokalen ska rymma upp till ca 400 stående eller 100 sittande gäster och ha teleskopläktare.

 

* Studio 32 & Lotcen (Skapandehuset): Dessa byggnader ska fungera som en "verkstad" för kultur.

Här blir det replokaler, ateljéer och produktionsytor för föreningar och skapare. Även Galleri Vitt Brus

(som tidigare legat i Stadsbiblioteket) planeras flytta in här.

 

* Mötesplatser: Det planeras även för en restaurang/café i en tillbyggnad (ett glashus) på innergården

samt en utescen.

3. När är det klart?

Projektet har precis gått in i en aktiv byggfas (startskottet gick officiellt idag).

 

* Byggstart: Renoveringar och ombyggnationer pågår nu under 2026.

* Inflyttning: De invändiga arbetena beräknas vara klara till sommaren 2026, och hela projektet väntas

stå helt färdigt vintern 2026/2027.

Kort sagt: Det är en satsning för att flytta kulturen "mitt i city" och ge Uddevallas föreningsliv och

kulturutövare moderna lokaler att växa i.

Det är företaget T-byggen som står för renoveringsarbetena. Projektledare är Robert Björn och arbetsledare Marko Strandberg.

Frideborg byggdes 1901 för att vara en mötesplats för folket (i nykterhetsrörelsens regi), och nu 2026 renoveras det för 77 miljoner för att återigen bli just det – en mötesplats för folket, men i kommunal regi. Från IOGT till Kulturstråket.

Här är en sammanfattning av husets 125-åriga resa från nykterhetsborg till dagens kulturbygge:

1. Nykterhetsrörelsens palats (1901)

Huset stod klart 1901 och byggdes av Godtemplarlogen (IOGT) som ett ordenshus. På den tiden var nykterhetsrörelsen en enorm folkrörelse, och de ville ha ett eget, ståtligt hus för möten och bildning.

 * Arkitektur: Huset är byggt i jugendstil, vilket syns på de mjuka formerna och den dekorerade fasaden. Det var en "skrytbyggnad" för logen.

 * Namnet: "Frideborg" klingar av den tidens ideal – en borg för frid och trygghet (från alkoholen).

2. Uddevallas biograf-vagga

Det som många kanske inte tänker på är att Frideborg har varit en plats för rörlig bild i över 100 år.

 * Tidig bio: Redan strax efter att huset byggdes började man visa "kinematograf" (film).

 * Namnbyten: Biografverksamheten i huset har haft flera namn som gamla Uddevallabor minns med värme. Mest känd är perioden då biografen hette China (som senare blev Rio).

 * Kuriosa för bloggen: Många minns säkert de hårda träbänkarna på China/Rio. Det sägs i gamla kommentarsfält (bland annat på Uddevallabloggen) att det låg en bowlinghall i anslutning till biografen under en period.

3. Föreningslivets hjärta

Under decennierna har huset fungerat som ett inofficiellt kulturhus långt innan begreppet fanns.

 * Här har hållits allt från S.L.U-riksstämmor (där politiker som Axel Pehrsson-Bramstorp deltog) till konserter, teaterföreställningar och danskvällar.

 * På 2000-talet drevs "Bio Frideborg" vidare av ideella krafter som en motvikt till de kommersiella biograferna, med fokus på kvalitetsfilm och barnmatinéer.

4. Vad händer nu? (Det du inte hörde på träffen)

Det som sker nu är den största förändringen sedan 1901.

 * Från lutning till plant golv: Den klassiska biograf-lutningen (som du säkert minns från Rio-tiden) byggs bort. Golvet blir helt plant för att rummet ska kunna användas till allt.

 * Teleskopläktare: Istället för fasta stolar installeras en modern läktare som kan köras in och ut ur väggen.

 * Bevarande: Trots ombyggnaden är fasaden och husets karaktär skyddad. Det är insidan som nu transformeras från en 1900-talsbiograf till en modern "Black box".

Lotcen (Kungsgatan 30) är en byggnad med en historia som är djupt sammanflätad med Uddevallas

identitet – både den gamla handelsstaden och industristadens uppgång och fall.

Här är storyn om huset:

1. Varför heter det "Lotcen"?

Namnet är en sammanslagning av fackförbunden LO och TCO.

Efter att Uddevallavarvet lades ner i mitten av 80-talet (och även andra industrier som Tiger och Scan

drog ner), skapades ett aktivitetshus här för de arbetslösa. Tanken var att man skulle "lotsa" människor

vidare till nya jobb och utbildningar. Därav namnet som lever kvar än idag.

2. Husets långa historia

Innan det blev Lotcen har byggnaden haft flera tunga roller i staden:

 * Stadens museum: Mellan 1863 och 1984 var detta Uddevalla Museum. Många äldre Uddevallabor

minns säkert fortfarande att de gick hit för att titta på utställningar innan det nya museet byggdes.

Bl a lockade krokodilen särskilt de små besökarna. Jag var själv en av dem.

 * Skola: Innan museitiden, under mitten av 1800-talet (1821–1862), låg stadens "högre skola" här.

 * Återuppbyggnaden: Huset är ett av de äldsta i centrum, uppfört omkring 1808–1812 strax efter den

stora stadsbranden 1806. Det är byggt i det karaktäristiska "holländska teglet" som importerades

tullfritt vid återuppbyggnaden.

3. Nutid och framtid (Kulturstråket)

Idag är cirkeln på väg att slutas då huset återigen blir en plats för kultur och skapande.

 * Skapandehus: I det nya Kulturstråket blir Lotcen (tillsammans med Studio 32) navet för produktion.

Här ska finnas verkstäder, ateljéer och replokaler.

 * Verksamheter: Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening har haft sina lokaler högst upp i

huset (på våning 3 som byggdes till 1913), och de planeras vara en del av den framtida mixen.

Kungsgatan 32 och "Stickans" (Uddevalla Tändsticksfabrik) koppling till huset är att missa själva

ryggraden i byggnadens historia.

Här är den fördjupade bilden av Kungsgatan 32, med fokus på dess glansdagar som maktcentrum för

en av stadens viktigaste industrier.

"Stickans kontor" – Industriepoken

Huset på Kungsgatan 32 byggdes inte för en anonym kommunal förvaltning, utan var huvudkontoret

för Uddevalla Tändsticksfabrik (i folkmun kallad "Stickan").

 * Maktcentrum: Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet var tändsticksfabriken en av

Uddevallas bsolut största arbetsgivare. Hela kvarteret (kvarteret Herrnhut) dominerades av fabriken, och

kontorsbyggnaden ut mot Kungsgatan var dess ansikte utåt. Det var här direktörerna, som grundaren

Adolf P. Zachau och senare hans son Arthur Zachau, styrde verksamheten.

 * En stad i staden: Fabriksområdet sträckte sig bakom huset, och det som idag är en bakgård och

parkeringsytor var då fyllt av fabrikslokaler, lager och sorteringssalar. Att huset kallas "Stickans kontor"

av äldre Uddevallabor är en direkt koppling till denna tid.

Vad hände när "Stickan" försvann?

Tändsticksfabriken lades ner 1938 (efter Kreugerkraschen och rationaliseringar inom STAB). Det var

då byggnadens funktion skiftade:

 * Socialbyrån: Efter fabrikens nedläggning tog Uddevalla stad över lokalerna. År 1939 flyttade

exempelvis Socialbyrån in i det gamla tändstickskontoret.

 * Kommunal förvaltning: Under decennierna som följde fortsatte huset att tjäna som kommunala

kontor (bland annat byggnadskontor, som jag nämnde tidigare) innan kulturlivet tog över.

Arkitektoniska spår

Att det var ett industrikontor märks på byggnadens karaktär. Den är mer påkostad än en enkel fabrikshall,

byggd för att representera företaget mot stadens huvudgata. Det är just denna blandning av

industrihistoria och representativ arkitektur som gör renoveringen (Kulturstråket) så intressant

– man vill bevara känslan av det gamla "Herrnhut-kvarteret" där Stickan verkade.

Så för att sammanfatta tidslinjen korrekt:

 * Stickans kontor: Huvudkontor för Tändsticksfabriken (fram till 1938).

 * Förvaltningshus: Socialbyrå och kommunalkontor (från 1939 och framåt).

 * Kulturhus: Studio 32 (från 1970-talet/80-talet). ///