Vårt dricksvatten

Jag har i några tidigare inlägg beskrivit Uddevallas dricksvattenhistoria fram till 1942. Redan då hade man tankar om att hämta råvattnet (ytvatten till skillnad mot grundvatten) från Bäveån via en pumpstation vid Köperöd. Och så har det blivit.

Jag hade för en tid sedan förmånen att besöka Mariebergs vattenverk inbjuden av dess chef Håkan Apelryd. Det var mycket intressant. Rent dricksvatten ser ju vi Uddevallabor som en självklarhet, men man skall veta att det är en lång process innan vattnet når oss. Här skall jag försöka beskriva processen.

Uddevalla hämtar sitt dricksvatten från Öresjö via Risån ca 15 km sydost om tätorten. En mindre del kommer från Herrestadsfjällets sjösystem via Bäveån. Via en pumpstation vid Köperöd pumpas vattnet upp till Köperödssjöarna där det lagras innan det med självfall rinner till Mariebergs vattenverk.

(Inblandningssnäckan)

Framme vid vattenverket tillsätts kalk för att höja vattnets pH-värde och tillsammans med kolsyra öka vattnets stabilitet. I inblandningssnäckan doseras ett aluminiumsalt, som i nästa steg bakar samman föroreningarna i råvattnet till större flockar, som blir tyngre än vattnet.
Flockarna kan sjunka och avskiljs i två parallella linjer, två sedimenteringsbassänger med plana bottnar och två med snedställda lameller.

De flockar som inte sedimenterar avskiljs i sju st snabbfilter med aktivt kol. Dessutom reduceras luktämnena i vattnet med hjälp av kolet. För rengöring av filtren backspolas de med jämna mellanrum med renvatten.


Renvattnet desinficeras med klor innan det magasineras i en lågreservoar under vattenverket. Där sker en pH- och hårdhetshöjning av vattnet för att förhindra korrosion i distributionsnätet.
Därefter lämnar dricksvattnet Marieberg och når Uddevallaborna direkt eller lagras först i någon av de 12 vattenreservoarerna.


Lite historik över dricksvattenproduktionen:

Fram till 1905 hämtades vattnet från källor på Samneröd.
1906-1908 Reservoarer byggdes på Marieberg och Kålgårdsberget. En ny grundvattentäkt togs i bruk vid Bräcke.
1913-1918 Ett vattenverk byggdes vid Marieberg. Vattnet pumpades upp från Bäveån för infiltration vid den befintliga grundvattentäkten. Senare pumpades vattnet direkt till verket.
1933-1934 Första delen av nuvarande vattenverket anlades ovanpå den befintliga reservoaren vid Marieberg. Kemisk fällning med aluminiumsulfat infördes.
1952-1953 Sedimenteringen byggdes om till sandfilter och verket kompletterades med nya flocknings- och sedimenteringsbassänger.
1960-1962 Råvattenmagasinet i Köperödssjöarna anlades och togs i bruk.
1977-1983 Kontinuerlig modernisering av verkets maskinutrustning. Övergång från tre- till tvåskift före 1980 och fjärrstyrning av renvattenpumpstationer.
1981-1983 Installation av datorsystem. Övergång till enbart dagskift.
1989 Utbyggnad med lamellsedimentering och inblandningssnäcka.
1990-1991 Byte till kol i befintliga snabbfilter efter renovering av filterbottnar.
2009 Ljungskile kopplas på via överföringsledningen som nu byggs mellan Uddevalla och Ljungskile.

(Håkan Apelryd på toppen av vattenreservoaren på Dalaberg)

Lite siffror om dricksvattenproduktionen i Uddevalla:

• Producerad vattenmängd 2007 = 3,9 milj kbm
• Medelförbrukning = 10 600 kbm/dygn
• Produktionskapacitet = 19000 kbm/dygn
• Pumpkapacitet = 250 l/s
• Trippelbottnade sedimenteringsbassänger = 2 st á 660 kvm
• Lamellsedimentering = 2 st á 330 kvm
• Snabbfilter = 7 st á 20 kvm
• Renvattnets pH-värde = 8,0
• Hårdhet = dH 4
• Färgtal, Pt = <5
• Fluoridhalt, mg/l = <0,1
• Lågreservoar = 1000 kbm
• Högreservoarer = 12 st
• Tryckstegringsstationer = 17 st

Vattenledningsnätets utbredning: Uddevalla tätort, Herrestad, Hogstorp, Sundsandvik, Ammenäs och Utby-Lanesund.

Vatten levereras till ca 38 000 personer jämte industrier och institutioner.

(Vattenreservoaren på Dalaberg)

När Ljungskile ansluts nästa år ökar antalet abonennter med ca 3000 st och förbrukningen med ca 700 kbm/dygn. Vidare tillkommer 2 st reservoarer och 1 st tryckstegringsstation. //

Mer om dricksvatten

I mitt föregående inlägg "Uddevallas dricksvattenhistoria, del I" svarade jag nog inte på hela frågan. Jag tänker då på Uddevallas första vattenledning som gick från Sörkällan längs Södra vägen, Stora Hellevigsgatan och fram till den s k hämtningsbassängen vid Södra hamngatan.

Jag citerar direkt ur Sten Kristianssons Uddevalla stads historia, del III, sid 87:

"I stället tog man upp ett förslag att leda Sörkällans vatten närmare staden till en hämtningsbassäng vid Södra Hamngatan. Detta ansågs "vara av särdeles nytta" och godkändes på nyåret 1852. 10 tolfter 10 alnar långt furutimmer inköptes, varpå borrningen utbjöds på entreprenad. I varje stock skulle borras ett rör, 2½ tum i diameter, rätt igenom medelpunkten utan något som helst snedborr. För att kunna få hål rakt igenom en lång stock använde man ett långt borr med ledad spets. Enligt minsta motståndets lag följde denna spets märgen i kärnan, vilket är förklaringen till att man alltid lyckades anbringa hålet i stockens centrum. Stockarna fogades sedan ihop på så sätt att man efter nödig urholkning och tillspetsning sköt en stockända inn i den andra. Skarvarna läckte emellertid alltid något. Rester av denna rörledning hava flera gånger påträffats.

Borrningen skedde i maj månad på särskilt anvisad plats efter en taxa av 5 skill. 4 runnst. per aln. Den 7 augusti godkändes ritningar till reservoaren. Den skulle bli åttkantig i huggen sten från Kullgrenska bolaget, vara försedd med fyra kranar och så stor att den rymde 8000 kannor ( ca 21 kbm). Dess yttermurar finns kvar ännu (det är alltså fontänen vid Hansonska bron).

Detta blev nu stadsbornas hämtningsställe för mer än tjugo år framåt. En beskrivning lämnades i Bohus Läns Tidning, då den vid jultiden 1853 närmade sig sin fullbordan:

"Den vid Södra Hamngatan inrättade bassinen, som mottager och avlämnar Sörkällans vatten, nalkas nu sin fullbordan, i det man såväl uti mindre kärl som tunna kan tappa vatten därur genom fyra st. kranar, vilka utgöra en fortsättning av utefter bassinens botten uppstigande gjutna galvaniserade jernrör. I midten är anbragt ett cirka fem alnar högt rätt uppstigande jernrör, på öfre ändan försedt med en plattform av en tallriks storlek, utefter bräddarna av vilken överloppsvattnet strömmar och som i klart väder otvivelaktigt kommer att medföra en för ögat ganska angenäm anblick. Detta rör skall framdeles ytterligare komma att omgivas av beklädnad i huggen sten, omkring vilken en orm av metall kommer att slingra sig. Det blir således ganska prydligt och som vi hoppas ändamålsenligt".

I en lång artikel i juli 1854 kritiserar tidningen vattenbassängen på många vis:

"Det gränsar sannerligen till skandal att se ett tjogtal av stadens pigor sitta sysslolösa och skvallrande runt kring kanten av den annars icke vanprydande bassinen.... Som drängar också infinna sig där, hafwa samtliga god tid att uppgöra partier och stifta äktenskap, men den som bli lidande på kuppen är husbondefolket, som måste umbära tjänstehjonet i fulla två - tre timmar, om fem ses kannor vatten skola avhämtas.....

Hämtningsbassängen blev således en träffpunkt för framförallt pigor och drängar i staden. De kunde genom den komma överens med varandra om på vilka tider de skulle hämta vatten åt sitt husfolk.

Slutligen har jag sökt på ordet vatten i Tidningsarkivet och jag nöjer mig med träfflistan fam till och med 1942.
1826-08-23 Använd Bäveåns vatten istället för Sörkällans.
1828-11-20 Uddevalla stad har beställt tvenne vattensugare till brandens bekämpande.
1865-04-07 Problem vid vattenhämtningsbassängen. Bad.
1874-08-28 Vattenledning från Marieberg beslutas av stadsfullmäktige. Ledningar.
1881-09-12 Nya Boston i stadsdelen Elseberg ansöker om stensättning, gas- och vattenledning. Gatuarbete.
1881-09-28 Ny vattenledning från Sörkällan. Ledningar.
1881-10-27 Grosshandlare J. N. Sanne på härwarande Warf, kan ej sjösätta skeppet, för det är lågvatten. Båtar.
1884-07-24 Förslag om avstängda vattenledningar vid torrt väder.
1885-09-22 Vattenledningar drages på Gustafsberg. Ledningar.
1885-11-03 Vattenreservoaren på Klocktornsberget rengöres. Klocktorn.
1886-03-30 Regn och starkt vattenflöde orsakade skador. Väder.
1888-10-20 Vattenreservoaren å Kålgårdsberget tappas och rengöres idag. Ledningar.
1888-11-20 Till stadsingenjör i Uddevalla har antagits löjtnanten vid väg och vattenbyggnadskåren M. Svensson. Yrke.
1889-01-17 Curlingklubbens nya bana i telegrafkommisarie Åbergs trädgård har fyllts med vatten för isbanas bildande. Idrott.
1890-04-24 Vattenledningarna i Uddevalla kom till 1875. Ledningar.
1891-09-03 Samnerödskällans vatten har nyligen blivit satt i förening med vattenledningens källor. Ledningar.
1891-09-05 Samnerödskällans vatten har nyligen blifvit satt i förening med vattenledningens källor. Reservoaren å Klocktornsberget öfverflödar.
1891-09-05 Samnerödskällans vatten är satt i förening med stadens vattenledning. Ledningar.
1891-10-15 Rengöring på vattenledningsbassinen å Klocktornsberget, bassinen rymmer 28 000 kannor. Klocktorn.
1893-03-09 Stadens vattenledning från Marieberg repareras. Ledningar.
1893-10-12 Stora skador och starkt vattenflöde vid oväder.
1895-11-26 Önskas köpa, Vattenfall. Annons.
1899-05-13 Den hälsofarliga torrsopningen å gatorna skall beivras. Man skall först bestänka gatan med vatten. Miljö.
1899-10-24 För 100 år sedan. Bevara hårväxten man kokar Humlestjälkar i vatten.
1900-11-29 Kollekt till förmån för Uddevalla sjukhus upptages i kyrkan nästa söndag. Stora kostnader för inledande af vatten. Pengar.
1905-06-17 Samneröds vattenförsörjning. Ledningar.
1906-07-14 För utsträckning av vattenledning i östra stadsdelen medels ett huvudrör.
1906-07-17 Dränerings- och vattenledningsrör nedlägges från södertull utefter södra landsvägen. Ledningar.
1906-10-23 Karlsbergsbor vädjar till drätselkammaren. Vatten till Karlsberg.
1908-02-25 Sprängning- och betongarbete. Reservoar fär stadens vattenledning. Ledningar.
1908-05-16 Vattenreservoaren på Kålgårdsberget skall uppföras av Skånska cement. Ledningar.
1909-05-08 Det nya vattenverket kommer att sättas igång tisdagen 11 maj 1909 klockan 9 förmiddagen.
1909-09-08 Vattenledning Östergatan, Skomakaregränd, vatten- och gasledning i Elseberg.
1910-10-13 Vattentillgången ökas, undersökningen å Teaterplantagets område har sedan en tid pågått.
1910-11-22 Ny vattenpump vid Herrestadshagen. Ledningar.
1911-04-26 Vadbacken får gas- och vattenledning.
1911-09-13 Vattenledning framdrages till fastigheterna nr 1 i kv Lönner samt n:ris 201.
1911-09-13 Ledningsarbete på Karlsberg, avlopp, vatten- och gasledningar.
1911-09-21 Takstolsarbeten utförs samt arbete med avlopp, vatten- och gasledning.
1913-08-21 Arbetet med vatten-gas- och avloppsledningarna i övra Linnebyområde. Ledningar.
1914-03-07 Bäveån skall regleras för torrläggning av vattenskadade marker.
1914-09-16 Gatuarbete på Elsebergsgatans utläggning, gas-vatten - och avloppsledningar.
1917-01-17 Befarad vattenbrist i Uddevalla.
1921-07-19 Ramnerödsområdet fick i fjol vatten och avloppsledningar.
1921-07-21 Frågan om utvidgning av Uddevalla vattenverk åter aktuellt.
1921-09-08 Vattenledning framdrages till Adlersborg. Regemente.
1921-12-03 Vårt vattenverk: För utökning av Bräcke pumpverk begär DK ett anslag.
1922-03-10 Drätselkammaren tillstyrker framdragning av gas-vatten- och avloppsledning till Jörgens gränd.
1922-06-10 Sparsamt med vatten. Politik.
1922-06-22 Avloppsledning från epidemisjukhuset i riktning mot hamnen. Vatten och avloppsledning.
1922-07-01 Byte av vattenpump i Bräcke, ny förbindelse på vattenledning mellan norr o söder.
1922-09-11 Vattenledning till Gröngatan. Ett antal tomtägare anhållit att drätselkammaren besluta utdraga ledningsnätet.
1922-11-23 Ledningar i Helgonabacken, gas-vatten- och avlopp.
1923-06-16 Vid vattenborrning å Andelssvinslakteriets tomt fann man ett vattenförande snäcklager vid 33 meters djup.
1923-07-21 Drätselkammaren tillstyrker 450 kronor till vattenledning till Brattåshagen.
1923-07-21 Vattenledning till Nyhem, staden betalar rören, ägaren till Nyhem arbetet.
1923-08-25 Frågan om vatten- och avloppsledningar till N Stenbacken.
1923-10-10 Översvämning i Uddevalla. Hela stationsområdet vid hamnen stå under vatten ända upp till Nyholms konditori. Väder.
1924-08-22 Vattenledning till Underås. Stadsfullmäktige beviljade ett anslag av 1.100 kronor.
1924-10-21 Vattenklosettfrågan i Uddevalla. Förslag från drätselkammaren. Ledningar.
1924-11-26 Framställning till länstyrelsen med begäran att Uddevalla stad framdraga vatten- och avloppsledn. till Norra Stenbacken.
1924-12-03 Dricksvatten vid den s.k. Cösters källa i Bäve socken har tagits prov, det förekom ingen kolijäsning.
1925-06-17 Det blir pump vid Valkesborg. Till uppsättande av en vattenpump anslogs 200 kr. Politik.
1926-08-12 Saluvärdering av kyrkans jordar och vattenfallet vid Strömberget.
1926-08-18 Vattenavgifterna. Mätare i alla fastigheter. Pengar.
1926-08-31 Vattenledning till Valhallavägen, kv Freja.
1927-01-17 Stadens hjärta- Vattenverket, hur det arbetar och fungerar. Vattenverkets chef ingenjör O. Cornell. Byggnad.
1928-06-05 Vattenverket i Uddevalla utnyttjas nu efter vinterns omändringsarbeten. Ledningar.
1928-06-06 Bragevägen skall utläggas; vatten-avlopp och gasledningar.
1928-10-23 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beslutat, bilskattemedlen för budgetåret fördelade, Uddevalla stad 20.422 kr, Lysekil 6.027 kr.
1928-11-10 Hälsovårdsnämnden beslöt i går bl.a. bifalla en ansöka om inrättande av 25 vattentoaletter i AB Schwartzman & Nordströms fabr.
1928-12-03 Vatten- och avloppsledningar läggs ned vid Humlehagen och Stenbacken.
1929-02-02 Stadsveterinär A. H. Karlssons årsberättelse: Ca 2 ton livsmedel odugligt, dåligt dricksvatten men bra mjölk och grädde. Mat.
1929-02-23 Utvidgningen av kloaknätet i Uddevalla. 533 vattenklosetter i staden. Miljö.
1930-05-28 Statens järnvägar, uddevallastationen har fått kol- och vattenfyllningsanordning.
1930-07-18 Kapten C G Johnssons uppfinning "flodregulator" för att hindra vatten i avloppsledning.
1930-08-30 Vatten o avlopp till Timanstorpet, ett 20-tal fastigheter och 40 familjer bor där.
1931-03-20 För utläggning av vatten- och avloppsledningar till Femkanten hemställer DK.
1931-07-14 Sörkälleplantaget är nu fullt i ordning med sin vattenspegel. Parker.
1931-07-21 För mycket vatten dämpar intresset för simkurserna. Idrott.
1931-08-19 Staden köper vattenfall-Järnbron breddas-endast ett Apotek. Politik.
1931-09-19 Sörkällans reservoar är nu uppmurad, källan ger ett rikligt vattenflöde.
1932-02-10 Ovanligt låga vattenstånd i Bäveån. Natur.
1932-04-20 Vattenledning till Folkets park, till en kostnad av 1.600 kronor. Gatuarbete.
1932-07-14 Spara på vattnet, säger vattenverket, men drick mycket, säger Doktor Åhrén i sommarvärmen. Väder.
1932-11-26 Gröngatan får vatten- och avloppsledningar.
1932-12-08 Bohusläns regemente för utförande av varmvattenvärmeledning har antagits Calors.
1933-02-04 Den kemiska reningen vid Uddevalla vattenverk. Ledningar. Bild.
1933-02-06 Den kemiska reningen vid vattenverket. Ledningar.
1933-07-17 Gustavbergssommar. Saltvatten, skogsluft, wienermusik. Hotell. Bild.
1933-10-07 Stationshuset vid SJ ombyggnad, värme-vatten- och sanitära anläggningar samt el.
1933-11-07 Diamantborrning i Skeppsvikenberget, båtbyggare Landberg borrar efter vatten.
1933-12-21 Bohusläningens Julblad.Längs Bäveåns brusande vatten. Hembygd. Bild.
1934-08-20 Kom ut på djupt vatten, drunknade. 17årige Rune Dahlin omkom. Död.
1934-10-30 Regnet åstadkommer högvatten. Väder. Bild.
1935-06-27 3 milj. Liter vatten förbrukas i Uddevalla igår, vilket är rekord i sitt slag. Väder.
1935-06-28 Vatten till Bleket. Blyg början på stort förslag. Ledningar.
1935-10-11 Rätten att dämma i Bäveån. Ett viktigt mål inför vattendomstolarna. Juridik. Bild.
1935-11-12 Gåtfullt vattenproblem i Uddevalla. På sina ställen en skarp och obehaglig smak som lukt. Ledningar.
1936-04-29 Uddevalla stadsfullmäktige fastställde igår stadsplan för 9:de roten. Dricksvatten i Skeppsviken. Politik.
1936-05-13 Ytterligare 118,000 kronor för vattenverkets utvidgning. Politik.
1936-06-25 I sol vid salt vatten. Rekordivasion till Skeppsviken i midsommar. Bad. Bild.
1936-07-16 Vi dricker vatten ur Bäveån. Intagning av vattnet vid Bräcke blir förbättrad. Ledningar. Bild.
1936-08-20 Kraftstationen vid S:t Anne äng 110 kbm sten har sprängts ur vattenfalls botten. Bild.
1936-09-09 Ändrad avgift för vattenklosetterna. Priser.
1936-09-09 Uddevalla stad köper vattenfallen Fossumsberg och Kollerö. Energi. Fastighetsaffär.
1936-09-16 Köpet av vattenfallen beslutat: Fossumsberg med tillhörande mark och byggnader.
1936-12-01 Ett trängande sanitärt krav är kulvertering av Bäve- och Ardmorebäckarna, där spillvatten rinner öppet. Ledning.
1936-12-09 Preliminärt förslag att restaurera Uddevalla kyrka för 80 000, ny värmeledning med varmvatten. Ledningar.
1936-12-18 Vattenverkets om- och tillbyggnad påbörjad. Byggnad.
1937-01-15 Gamla vattenreservoaren på Klocktornsberget. Ledningar. Bild.
1937-02-10 Provborrning på Samneröd efter vatten för 4.000 kronor. Ledningar.
1937-02-17 Vattensportens utövare få ett eget klubbhus. Idrott.
1937-04-29 Vattenborrning vid Bräcke intill landsvägsbron.
1937-04-29 Vattenverk. Pumphuset på Söder.
1937-06-16 Uddevalla fortsätter att borra på djupet efter dricksvatten. Idrottshuset gick på remiss. Politik.
1937-09-21 Vägen till Bleket kommer att bli färdig i höst. Även vattenledningen torde då bliva klar. Vägarbeten. Bild.
1937-10-15 Vattenstånder markerat på sockelpelare i materialgården vid södra hamnen. Väder.
1937-10-21 Plantskolan vid Kapelle får fin vattenreservoar. Natur. Bild.
1937-11-13 Slut med vattenbristen. Bäveåns vatten steg en meter på en natt, efter de senaste dagarnas rikliga nederbörd. Väder.
1938-01-19 Gamla vattenreservoaren i Klocktornsberget rives. Byggdes 1875. Rivning.
1938-02-16 Ny bro bygges över Bäveån DK har begärt anslag hos Väg o Vatten, Packhusgatan.
1938-03-07 På Gustafsberg har man borrat och påträffat rikligt med vatten på 70 meters djup. Ledningar.
1938-03-11 Vattencisternen på Klocktornsberget som blev terassmur i Hasselbacken.
1938-03-26 Filterkapaciteten ökas vid vattenberket från 45 till 135 sekundliter. Energi.
1938-04-06 Djupvattensbad och strandpromenad. Bad. Bild.
1938-07-14 Muddringen i Uddevalla hamn avsynad i går. Medelvattendjup på 8.3 meter i hela hamninloppet.
1938-08-10 Den intensiva värmen fortfar, Vattenförbrukningsrekord i Uddevalla. 3.494 kubikmeter på ett dygn. Ledningar. Väder.
1938-08-20 Vattenverket i Uddevalla blir en grönskande äng sett ovanifrån. Byggnad. Bild.
1938-10-13 Uddevalla vattenverk på Marieberg nalkas sin fullbordan. Byggnad. Ledningar.
1938-10-21 Vattenverkets taklagsfest. Högtid. Bild.
1938-10-28 Strandägarna kräva att få betalt av staden för minskad skönhet. Vattendomstolen hade i går session. Ledningar.
1938-10-29 Eriksfors ägare begär ersätting med 35,000 kronor av Uddevalla stad. För ombyggnader på grund av den planerade vattenkraftanläggningen. Ledningar. Bild.
1938-11-02 Vattenskada på rikstelefonkabeln från Uddevalla. Uddevalla utan riksförbindelse.
1938-11-16 Förslag från SS. Viken om "Vattensportens Hus" med båtupplagsplats- och sliper i Skeppsviken. Båtar.
1938-12-07 Nya vattenverket vid Marieberg färdigt. Ledningar. Bild.
1939-02-22 Väg- och vatten tillstyrker upprensning vid Sunningen, kostnad 20 400. Hamn. Farleder.
1939-03-08 HSB får själv installera vatten- och avloppsledningar å trähusfabriksområdet.
1939-06-08 Alla tiders vattenförbrukningsrekord sattes i måndags med 4.327 kubikmeter. Ledningar.
1939-06-20 Nytt rekordoväder över Uddevalla. Grova vattenskader, våldsamt isbits och störtregn. Väder.
1939-07-18 Gårdagens skyfall, rundtur i den vattendränkta staden. Väder.
1939-08-19 I17:s övning med anfall över 250 m brett vatten av stort militärtekniskt och taktiskt intresse. Regemente.
1939-10-18 Den nya transformatorn under lindarna på söder intill den gamla vattenko. Energi.
1939-10-30 Rekordlågt vattenstånd i Hasselbacken.
1939-11-21 Uddevalla får del i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens beredskapsarbeten nästa budgetår. Vägarbeten.
1942-01-27 Köldrekord runt om ! Bygderna i Hede-35 grader, sönderfrusna vatten- och värmeledningar i 100-tal i Uddevalla.Väder.
1942-04-14 Vattenledningarnas längd i Uddevalla uppgår till inte mindre än 38 000 m. och avlopp 40 000 m. Miljö.
1942-04-24 Ångbåtstrafiken Uddevalla-Lysekil öppnad, öppet vatten hela vägen, isen försvunnen på en dag. Båtar. //

Uddevallas dricksvattenhistoria, del I

(Hämtningsbassängen vid Bäveån)

Vi tar det för självklart att kunna dricka rent vatten direkt ur våra kranar i hemmen. Men det ligger mycket arbete, planering och utbyggnad av en infrastruktur för att transportera vattnet - ofta allt längre sträckor.

Håkan Apelryd är chef för Uddevalla kommuns vattenverk och kan mer om Uddevallas dricksvatten än de flesta. För en tid sedan fick jag nedanstående mejl av honom.

"Hej Gunnar!

Jag har fått mig berättas att Uddevallas första "kommunala" vattentäckt var Sörkällan, där nuvarande Sörkälleparken ligger i dag därifrån lades en vattenledning till Södra Hamngatan, dit folk kunde gå och hämta vatten, när gjordes detta och hur fick man fram vattnet till tappstället rann det själv eller pumpade man på den tiden?

Den första vattenreservoaren var väl den som låg på Klocktornsberget, när byggdes den och var fick den sitt vatten ifrån. Den äldsta reservoaren som är i drift i dag ligger insprängd i Kålgårdsberget (bakom polishuset) och byggdes 1907 den fick sitt vatten från källor vid Samnerödsfältet och Bräcke via ett pumpverk som låg granne med dagens vattenverk, stämmer detta?
Det kan nämnas att idag finns det 14 st reservoarer i drift i kommunen och att Kålgårdsbergsreservoaren är den mest välgjorda och funktionsmässigt bäst fungerande, stålslipad betong invändigt, in och utlopp åtskilda, fall mot
bottenavtappning m.m ..... det var väl bättre förr?

Håkan Apelryd

Sektionschef"

Jag hade tillfälle för några veckor sedan att besöka vattenverket och Håkan. Det blev ett mycket spännande besök som jag kommer att berätta om i nästa inlägg om vårt dricksvatten .

Den här gången har jag valt att leta i källorna efter Uddevalla dricksvattenhistoria. Och den bästa beskrivningen hittade jag i boken "Register över stadsfullmäktiges beslut 1913 - 1942". Boken är skriven av major Hugo Uddgren som var en känd lokalhistoriker på sin tid och chefredaktör för tidningen Bohus-Posten.

I denna boken finns förutom registren över de olika besluten som stadsfullmäktige tagit, även kommunalhistoriska anteckningar. Dessa anteckningar är rena guldgruvan. Jag har därför valt att publicera hela Uddgrens text. Vi skall påminna oss om att den alltså är skriven på 1940-talet.

"Försök att lösa vattenfrågan

Då Uddevalla stadsfullmäktige den 17 februari 1875 antogo ett av major J G Richert uppgjort förslag till central vattenledning, togs ett stort steg mot förbättrad stadshygien. Beslutet som sådant var allt annat än ovanligt vid denna tid, då stadssamhällenas snabba tillväxt och de hygieniska krav detta skapade gjorde sig starkt påminda även på andra områden än de vattenledningstekniska.

Anmärkningsvärt är däremot att Uddevalla blev den nionde i ordningen bland landets städer, som gick in för en lösning efter moderna linjer av sin vattenledningsfråga och därvid påpassligt använde sig av den möjligheten att i detta avseende förbättra hygienen, som vid denna tid förefanns tack vare nu utvunna betydelsefulla forskningsresultat på de geologiska, hydrografiska och hydrologiska områdena.

I Uddevalla hade behovet av ett gott drickvatten dessförinnan fyllts av ett antal inom stadsområdet befintliga källor. Bland dessa var Sörkällan belägen vid Kapellebackarnas fot samtidigt den mest givande och den med det bästa vattnet. Från denna, som i gynnsamma lägen kunde lämna 13 kannor (33,8 liter) i minuten, hade troligen långt tillbaka i tiden i distributionssyfte utlagts en rörledning av urborrade trästammar fram till vad man kallade hamnkanalen (Bäveån), där det ännu på 1880-talet fanns en vattensamlingsbassäng (i dag vattenfontän).

Frågan om anläggande av en central vattenledning hade redan 1868 kommit upp i stadsfullmäktige med dess ordförande Paul Berg och sundhetsnämnden som initiativtagare. Den 31 augusti samma år hade tilsatts en s k vattenledningskommitté, i vilken bl a drätselkammarens duktige ordförande C W Collander ingick.

Sitt första utlåtande avgav kommittén 1870, därvid man framhöll önskvärdheten av en ny vattenledning från Sörkällan samt föreslog, att man av U V H J (Uddevalla-Vänersborg. Herrljunga Järnväg), skulle förvärva ägande- eller nyttjanderättan till Mariebergs- även kallade "Järnvägskällorna", vilka med en trärörsledning skulle förbindas med staden. Detta uttalande ledde ej till något beslut, varför kommittén fick fortsätta långt in på 1874 med sitt utredningsarbete och därvid bl a igångsatte en undersökning av Mariebergskällornas vattentillgångar. Detta gav till resultat, att man här kunde räkna med att erhålla 41,4 kannor (107,6 liter) per minut eller 50 610 kannor (131 586 liter) per dygn. Även Samnerödskällan och Byrvattnet (Bjursjön) beläget på Samneröds utmarker var på tal.

Efter att redan tidigare ha sökt samarbete med major J G Richert, erhälls 1874 förbindelse med honom och det var, som sagt, ett av honom utarbetat förslag, som förelades fullmäktige och blev antaget.

Richert var vid denna tid en föregångsman i fråga om vattenlednings- och kloakledningsteknik. Synnerligen kunnig - han fick senare professors namn - gick han in för att i första hand söka utnyttja grundvattnet, när det gällde att förse städerna med deras behov i fråga om dricksvatten. Jämfört med yt- eller som det kallades råvattnet, i vattendrag och sjöar hade grundvattnet den stora fördelen att i regel ej vara infekterat samt att vara färglöst.

Det richertska förslaget av år 1875 för Uddevalla vattenverk baserades helt på att utnyttja tillgången på grundvatten, dvs vatten som passerat underjordiska sand- och gruslager. I och med förslagets antagande blev Uddevalla jämte Uppsala och Gävle banbrytare för denna tids moderna vattenledningsteknik. Senare följde andra städer efter och 1909 hade av då anlagda 81 vattenledningsverk 43 gått in för grundvatten ubder det att 31 voro konstruerade för råvatten.

Anläggningen av 1875 års vattenverk omfattade ombyggnad av Mariebergskällorna, vilkas vatten genom lergodsrör fördes till trenne behållare av vilka den större rymde 180 000 kannor (468 000 liter).

(På den här flygbilden kan man tydligt se resterna av den gamla vattenreservoaren på Klocktornsberget - till vänster och bortom Klocktornet)

Från dessa fördes återigen vattnet genom 6 tums gjutjärnsrör till staden och en på Agneberget byggd behållare rymmande 248 00 kannor (644 800 liter), som i sin ordning lämnade vatten till 34 brandposter och 7 vattenhämtningsplatser samt till ett mindre antal enskilda tomter. Föra att driva upp vattnet till behållare i staden användes ett ångpumpverk ibland öven ett antal handpumpar.

Det nya vattenverket kunde tagas i anspråk redan på hösten 1875, ehuru vattenbehållaren på Agneberget först ett år senare bleve färdig. Därefter utfärdades 1876 års reglemente för stadens vattenledning med taxa och ordningsstadga.

Sörkällan hade som synes ej infogats i vattenledningssystemet dels därför att den ej låg väl till i förhållande till dettas huvudsträckning österifrån, dels lämnade för lite vatten för att motivera de kostnader, som voro förknippade härmed.

Det nya vattenverket visade sig emellertid snart otillräckligt, varför inledandet av vatten i husen måste ransoneras. I syfte att öka vattentillgången anlades 1883 och 1884 sju s k rörbrunnar längs efter järnvägsbanken mellan mellan Marieberg och Samneröd. Sedan reservoaren vid Marieberg ombyggts, sattes dessa brunnar i förbindelse med densamma.

En ny åtgärd i ovannämnda syfte vidtogs 1891 genom att inordna Samnerödskälan i systemet och genom att även vid denna anlägga rörbrunnar samt en samlingsbrunn, som sattes i förbindelse med den närmaste av de gamla rörbrunnarna vid järnvägen. Men den som hade tänkt sig att man nu skulle för någon längre tid slippa bekymren för vattenfrågan, misstog sig. Redan 1896 skrev Drätelkammaren i en rapport till fullmäktige, att stadens vattenverk vad beträffar vattenmängd och tryck var bland de sämre i landet. Vattenområdet var för litet. Trycket i ledningarnaöver högsta punkten av gatorna var endast 13 m, då försäkringsbolagen krävde 30 m. Av 280 hus i staden hade endast 65 fått vattenledning, Av 2 300 rum betalades vattenavgift endast för 850.

Stadsingenjören, löjtnant Mats (Svensson ) Sperling, som länge varit på det klara med att något effetivt måste göras åt saken, kom nu med ett förslag till ny vattenledning. Detta fick professors Richerts varma förord, men blev inte desto mindre bordlagt och kom ej på tal förrän 10 år senare. Det ledde ej ens då till efterföljd, fastän major F V Hansen, som nu hade saken om hand, i sitt förslag tog med en begränsad del av det sperlingska. Det sistnämnda gick ut på att samla avloppen från ett stort nederbördsområde på Samneröds och Bräckes utmarker antingen till en sänka norr om det förstnämndas mangårdsbyggnad eller till "Ingeborgs myr" nära Björkebohagen.

1904, då man för eldsläckningsändamål anlade en vattensamlingsbassäng vid Norra kyrkogården, gjordes en mycket värdefull utvidgning av vattenverket. Då togos nämligen även bräckeområdets vattentillgångar i anspråk. Här anordnades då fem 75 mm:s rörbrunnar 10 m djupa, vilka sammankopplades. I omedelbar närhet byggdes ett pumpverk som tryckte upp vattnet i brunnarna till Samneröd, därifrån gick det vidare till bassängen vid Marieberg. Resultatet av denna nyanläggning blev 5 liter i sekunden eller ungefär samma vattenkvantitet, som erhölls från anläggningarna på Marieberg och Samneröd tillsammans. Om vattnets beskaffenhet kan sägas att det var rent men hårt.

Den 15 oktober 1907 beviljade fullmäktige 138 000 kr till nya anordningar för vattenverket. Det följande året uppfördes sålunda dels ett pumphus vid Marieberg, som skulle ersätta handpumparna och det gamla pumpverket, dels en högreservoar å Kålgårdbsrget rymmande 1000 kbm. Det förra skulle uppfordra vattnet från samtliga rörbrunnar och trycka upp de sålunda samlade vattenmassorna till högreservoaren.

Det betydelsefullaste steget sedan starten 1875 i fråga om vattenverkets utveckling togs 1917, då man gick in för metoden med "konstgjort" grundvatten. Man hade nu kommit till insikt om att de naturliga grundvattenstillgångarna ej skulle räcka till för att fylla det i hastigt tempo ökade behovet och sett sig om efter ytvattentillgångar lämpligt belägna för att efter infiltration utöka vattentillgången i staden. Valet tycktes ha stått mellan Köperödssjöarna samt Bäveån och de förstnämnda blev för stadens räkning undersökta av statens lantbruksingenjör B E Hildebrand, som avgav ett den 23 juli 1915 daterat utlåtande.

Den ur Bäveån uppumpade vattenmängden begränsades till en början till 10 liter/sek. Anläggningen som kostade 125 000 kronor (4 670 000 kr i dagens penningvärde), utgjordes av ett råvattenpumpverk vid Bräcke och en 1250 m lång gjutjärnsledning från detta till Marieberg. Här anlades ett långsamfilter i betong, från vilket en fördelningsledning förde vattnet till infiltrationsbrunnar vid Samneröd och Marieberg. Från dessa utsläpptes vattnet i ett snäckgruslager för rening och ny uppsamling som drickvatten med grundvattenskaraktär.

(Råvattenpumpverket vid Bräcke i bakgrunden. Verksamheten på vägen i förgrunden har inget med texten att göra)

Sedan dess har man fortsatt på den inslagna vägen med åtgärder avsedda dels för att öka vattenutbytet, dels att förbättra vattnets kvalitet. 1921 ökades pumpkapaciteten vid råvattenpumpverket till 20 sek/liter och 1926 anslogos 90 760 kr till trenne snabbfilter. Med anslag lämnade åren 1932 och 1936 om tillsammans 230 000 kr ( 6,2 milj kr i dagens penningvärde) uppfördes 1938 vid Marieberg ett nytt reningsverk för råvatten.

Resutatet av alla dessa åtgärder kan sammanfattas sålunda, att man förutom grundvattensanläggningen vid Marieberg, Samneröd och Bräcke och pumphuset vid Marieberg vid 1942 års utgång hade en pumpanläggning för råvatten å Bräcke och ett reningsverk vid Marieberg. Det förstnämda disponerade tre ordinarie pumpar, drivna av direktkopplade elektriska motorer med en kapacitet om 105 lit/sek samt som reserv en 40 li/sek pump driven av råoljemotor. Inköpt men ej insatt fanns en 100 li/sek elektrocentrifugalpump.

Det ombyggda reningsverket innehåller bl a en fällningsbassäng med blandningskammare och doseringsanordningar samt tre runda och ett rektangulärt snabbfilter om tillsammans 75 lit/sek. Ytterligare tvenne rektangulära filter äro delvis iordningställda.

Inför den alltid aktuella men svårlösta frågan om krav, som i framtiden komma att ställas på vattenverket och huru mycket detta i mån härav behöver redan nu utökas, har man en del statistik att falla tillbaka på. Vattenförbrukningen i Uddevalla, räknad per person och dygn 1933 var 121 liter, 1937 165 liter och 1942 255 liter och alltså visade en stadig men kraftig ökning. På fackmannahåll anser man sig därför för framtiden böra räkna med en vattenkonsumtion av 400 liter pr person och dygn.

För samma erfarenhet talar även följande jämförelse. Vattenförbrukningen var 1933 679 009 kbm och 1942 1 600 227 kbm, vilket motsavar en ökning med 135,6 %. Vid dessa båda tillfällen var folkmängden respektive 15 332 och 17 220, motsvaranden en ökning med 12,3 %. Ökningen i förbrukningen var sålunda proportionsvis mångdubbelt större än folkmängdsökningen.

För att fylla den ovannämnda stora vattenförbrukningen under 1942, hade man till det yttersta måst utnyttja råvattnet i Bäveån, som fått bidraga med 1 348 655 kbm. Är det enligt ovan antagligt att konusmtionen pr individ och dygn stiger till 400 liter eller 12 000 kbm/dygn, måsta men räkna med att då folkmängden stigit till 30 000, årsbehovet komme att stiga till 4 380 000 kbm eller nära tre gånger mer än vad man 1942 kunde erhålla från Bäveån. Kravet på ökningen av vattenverkets resurser är sålunda stort och måste snarast tillgodoses.

Som tidigare berörts var grundvattentillgången före 1918 tillräcklig för fyllandet av stadens vattenbehov men har sedan år från år minskat i betydelse. 1942 togs 1 348 655 kbm råvatten från Bäveån i anspråk i vattenverket mot endast 251 572 kbm grundvatten från Marieberg, Samneröd och Bräcke. I fråga om det sistnämnda hade man tydligen nått maximigränsen. Att öka råvattentillförseln synes därför vara enda utvägen för att tillfredsställa behovet. Dess bättre göra metoderna för rening av dylikt vatten oavbrutna framsteg. Med detta har det gamla intresset för Köperödssjöarnas vattentillgångar levt upp på allvar.

Enligt ett av stadsingenjör Kornell uppskisserat förslag skulle nämnda sjöars vattentillgångar kunna utökas genom att man vid högvatten i Bäveån pumpar upp deras vatten till dem och sålunda erhåller ett mot behovet svarande vattenmagasin". //