Kupolvärnen på Skansberget

I går hade jag blivit ombedd att guida på Skansberget. Det var deltagare ur kursen Natur- och kulturvägledning med inriktning mot utomhuspedagogik 30 p, vid Linköpings universitet som jag visade runt. Kursarrangör var Anders Johansson http://www.friluften.se/ .

På Skansberget finns det minst tre generationer försvarsanläggningar, även om den första fornborgen, inte är säkert belagd. Vi tittade förstås mest på de befästningsvallar som började byggas 1612 på order av danske Kung Kristian. Uddevallaborna skulle äntligen få en tillflyktsort vid ofred. Vallarna är fortfarande efter snart 400 år ganska imponerande.

Under andra värlskriget byggdes så den så kallade Lindénlinjen (efter sin upphovsman) eller Uddevalla - Vänersborgslinjen som de egentligen hette.

Alla Uddevallabor har väl någon gång stött på de typiska kupolvärnen, som finns på väldigt många ställen runt staden. Alla är nu plomberade och omöjliga att komma in i utom just dubbelvärnet på den övre bilden.

Det är Hemvärnet i Uddevalla som har tagit över underhåll och skötsel av anläggningen och dagen till ära fick kursdeltagarna möjligheten att bese insidan. Jag måste erkänna att inte heller jag hade varit inne i just detta tidigare.

Björn Löfström från Hemvärnet var på plats och släppte in oss i värnet. Och det var inte precis byggt efter min längd. Skulle jag kunna stå därinne med sträckt rygg och nacke hade jag fått stå på knäna.

På två ställen var det öppningar så att man kunde klättra upp i själva kupolen. På bilden här ser vi en deltagare som just klättrar upp i den trånga kupolen där max två man fick plats.

Hemvärnet håller på att iordningställa värnet i sitt ursprungliga skick och har kommit ganska långt. Tanken är väl att kunna visa det för allmänheten då det är tillräckligt färdigt.//

Kupolvärnen på Skansberget

Jag har fått en fråga om kupolvärnen på Skansberget. De båda kupolvärnen på bilden ligger på Skansbergets västra sida och vi ser trakterna kring Slängom och Brattåsberget i bakgrunden. Dessa båda värn har sedan en tid tagits över av Uddevalla hemvärnskompani som har lovat att vårda dem som ett kulturarv för framtiden.

Värnen ingår tillsammans med ett stort antal likadana i den sk Försvarslinjen Uddevalla - Vänerborg. Efter att Tyskland anfallit Norge 9 april 1940 förstod man att det svenska försvaret vid gränsen mot Norge inte var förberett för att kuna hindra en motståndare att ta sig in i Sverige. Försvaret skulle i stället planeras i passet mellan Vänern och Västerhavet. Här skulle en eventuell motståndare definitivt stoppas och för det krävdes rejäla fältarbeten. Kupolvärnen konstruerades för att kunna utstå flygbombning och artilleribeskjutning.

Hållfastheten i betongblandning och armering förstärkte de bohuslänska bergen och de fogade kupolstenarna av granit avrundade topparna. Under kupolhattarna kunde besättningarna i sina skyddsrum stå rycken för all slags bombardemang. Inte heller kunde stridsvagnar rulla över och krossa något.

Oftast låg värnen så högt att inte ens fiendens stridsvagnskanoner kunde komma åt dem med direktskjutning. Från bergstopparna dominerades terrängen åt alla håll och smygande patruller med Flammenwerfer (eldkastare) skulle inte komma åt att bränna soldaterna ur sina skydd. Dessa fasta värn skulle göra bergen ointagliga och den dyrbara marken mellan kupolvärnen kunde då stå orörd intill dess att fienden kom närmare och det var dags att komplettera med fältbefästningar i hus och på åkrar.

Befästningarna byggdes sålunda under andra världskriget och stod helt klara 1944. Självaste kronprinsen, senare Gustav VI Adolf inspekterade värnen som ansågs utomordentligt märkvärdiga och nydanande.

När jag började min militära bana på Kungl. Bohusläns regemente 1964 fanns det fortfarande äldre befäl som kunde berätta om värnen. En berättelse var att en kulsprutebesättning provsköt sina vapen inifrån ett av kupolvärnen på Kopparsberg strax i närheten av Skansberget. Det visade sig emellertid att ventilationen i värnen var alldeles för dålig och tre soldater fick föras till lasarettet med krutgasförgiftning.

Ibland har jag hört att försvarslinjen har kallats för Lindénlinjen efter den fortifikationsofficer som kom med idén.

Staten arrenderade marken där värnen byggdes på 49 år och när den tiden hade löpt ut har man sedan murat igen samtliga värn utom just de på Skansberget.//