Kastanjekläder?

I kastanjeallén vid Museiparken håller Lennart Andersson och Thomas Wall från Parkavdelningen på med att klä in de många kastanjerna (tror att jag en gång räknade till 110 st?) i något som ser ut som mattor av vass.

De berättar att många av dem som går förbi undrar varför de gör så? Svaret är för att skydda barken på kastanjerna som spricker på särskilt södra och västra sidan av stammen, dvs den sidan som är mest utsatt för väder och vind.

Varför de spricker är kanske lite oklart men man hoppas att med den här metoden skall man kunna motverka det hela. //

Midsommardansen flyttade inomhus

Nej, regnet var så till den milda grad ihållande under midsommaraftonen att firandena fick flyttas inomhus.

I Museiparken låg den oklädda midsommarstången kvar efteråt och det hör alltså inte till vanligheterna.

Gladare är förmodligen Polisen då regn har en dämpande effekt på allför våldsamt midsommarfirande i Bohuslän.//

Nidingsdåd 2 fullbordat

I lördags skrev Bohusläningen att häcken i södra kanten av Museiparken skulle tas bort (se tidigare artikel om nidingsdåd 2). Parkarbetarna var verkligen på hugget och det var uppenbart att det hela var väl förberett så att inga av kommunens medborgare skulle hinna protestera. Då jag kom till jobbet vid åttatiden i igår (måndag) morse var redan halva oxelhäcken nedsågad. I dag såg det ut så här.

Jag tycker att det på senare år har begåtts en hel del misstag i stadsplaneringen. Den tidigare nämnda häcken i Margretegärdeparken är ett annat exempel. Och på Västgötavägen 57, där det brann för två år sedan, pågår nu bygget av ett nytt hus där man har beviljat byggandet av en fönsterlös garagelänga framför det nya huset. Det hela är otroligt fult och ser groteskt ut och därför får jag tanken att man borde återinföra det skönhetsråd som avskaffades för en del år sedan.

Nyligen anordnade kommunen två dialogdagar där man efterlyste kommuninvånarnas synpunkter på stadsplaneringen. Det var ett vällovligt arrangemang men var det bara ett spel för galleriet? Borttagandet av oxelhäcken i Museiparken visar att kommunen också har ett annat ansikte. Det som struntar i medborgarna. Hade det inte varit på sin plats att höra efter vad de människor som använder parken tycker? Området är i alla fall en del av Uddevallas finrum!

Jag skickar den här bloggen till arrangören av dialogdagarna, översiktsplaneraren Lynn Joel, och ber om hennes kommentar till ovan nämnda. //

Nidingsdåd 2 - i kommunal regi

I dagens Bohusläningen kan man läsa att kommunen redan i nästa vecka kommer att ta bort oxelhäcken som växer i södra kanten av Museiparken. Skälet påstås vara att man "vill öppna ut mot vattnet". - "När häcken är borta kommer kajens stenläggning att direkt möta gräsmattan i parken" förklarar Agnetha Johansson för Bohusläningen. Det blir ett mer öppet intryck":

Ja, det skall gudarna veta att det blir ett mer öppet intryck men vill vi ha det så? Har inte de som beslutat om detta varit på platsen och sett människor som sitter på parkbänkarna och får både lä för vindar och sol på samma gång?

Och även parksidan av häcken ger ett skydd både mot sol och vind för dem som vill ha det.

Nej, jag köper inte den förklaringen. Snarare tror jag på det som nämns i en bisats, nämligen att: "Uddevalla Event lär bli glada för det här. Nu kan de utan hinder bygga ut sitt Fjordfestival-område ända ut till kajkanten". Där har vi den verkliga anledningen - jag har nämligen hört det förut från det hållet.

Skall fyra dagars årligt festande, som dessutom ifrågasätts av många Uddevallabor, få styra att denna häck tas bort. Man blir förbannad!//