Så slår klockorna i Klocktornet

(Arkivbild)

När vi slutade kvällens stadsvandring stod vi nedanför Klocktornet strax före kl 20.

Det visade sig att klockorna som förkunnar tidens gång skötte sig. Jag har varit osäker på det på sistone. Däremot kan jag konstatera att, även om klockorna slår på rätt tid (enligt fröken Ur), så visar inte de stora visarna rätt. De går fem minuter före.

Så här slår klockorna:

Klockspelet hörs fem minuter före kl 08, 12, 16 och 20.

Varje kvart slås kvartsslag. Alltså kvart över hel timme slås ett slag. Två kvart över hel timme, dvs klockan halv, slås två kvartsslag. Tre kvartsslag slås tre kvart efter hel timme, eller kvart i hel timme om man så vill. Och strax före hel timme slås fyra kvartsslag.

Efter de fyra kvartsslagen slås så timslagen på en annan klocka.

När vi stod där och väntade fick vi således inom loppet av fem minuter höra:

Klockspelet, fyra kvartsslag och därpå åtta timslag.

Skillnaden mellan klocktorn och kyrktorn undrar någon? Klocktornen eller klockstaplarna är fristående, oftast högt belägna intill kyrkan. Kyrktornet "sitter fast" direkt i kyrkan. Uddevalla har alltså ett klocktorn, inte ett kyrktorn.  //

Inmutningsmärket i Agneberget (Klocktornsberget)

Ungefär rakt ovanför den gröna parksoffan på bilden syns en liten yta i form av en romb. Där finns en säregen ristning i Agneberget (Klocktornsberget).

År 1750 hade en kornett vid namn Hans Tegner fått för sig att Agneberget skulle innehålla kopparmalm. Han anmälde det till Bergskollegium, som i sin tur beordrade bergmästare Stockenström att att på ort och ställe undersöka saken.
Att Stockenström verkligen verkställde undersökningen förstår man av Magistratens i Uddevalla skrivelse som svar på ett brev från honom.
Skrivelsen finns i Magistratens registratur för 1745-1750, band nr 10 och lyder:

"Till hr bergmästaren Stockenström den 2 Maij 1750. Av S T ankomne skrifwelse under den 18 nästlidne april, har Magistraten inhämtat det S T tillföllje af Kongl. Maij:tz och Rijksens högl. Bergz Collegii befallning är sinnad att besicktiga the af Cornetten hr Hans Tegner angifne Kopparstreck i Agneberget d. 24 uti innevarande månad, och skall det fördenskull wara Magistraten ett besynnerl. nöije att tå kunna wijsa huru willig then är att gå S T behörigen tillhanda uthi alt hwad som på thes åtgierd kan ankomma, förblifwandes stedse med högachtning.
M Koch
T S G B H S C I
(L S)"

Det var alltså redan 1750 som detta ägde rum och huruvida samme Hans Tegner var inblandad i ristningen i berget 1767 är vet vi alltså inte med säkerhet.

Det intressanta är dock att vi mitt i Uddevalla har ett tämligen okänt fornminne, och som bara så sent som i våras inte var registrerat som det. Nu är det emellertid gjort.

På 1760-talet gick det ihärdiga rykten om att det skulle finnas både guld och silver i berget och då gjordes inmutningen som höggs in i berget.



Bild på sid 69 i boken "Historien om Uddevalla". Illustratör Lennart Karlsson.



På den lilla ytan vid kanten av Agneberget står bokstäverna PMC högst upp. Därunder två korslagda hammare som är själva inmutningsmärket (i dag kanske vi skulle ha sagt Bergmästareämbetets logga).
Och därunder årtalet 1767.
Vad PMC betyder vet inte jag. Tar gärna emot tips om detta.//