Mustafa Mohamed Bohusläningens guldmedaljör 2007

I morgon, på Nyårsafton, kommer Bohusläningen att tillkännage att Mustafa Mohamed, IF Hälle, får tidningens guldmedalj för bästa idrottsprestation 2007.

Stort GRATTIS MUSSE!

"Musses" idrottsår har varit helt fantastiskt så guldjuryn har haft en lätt uppgift i år.

Eller vad sägs om:

• SM-guld på 5000 m.
• Fyra på 3000 meter hinder vid Friidrotts-VM.
• EM-silver i terränglöpning

Allra störst är förstås att han i belgiska Heusden den 28 juli slog Anders Gärderuds fantastiska svenska rekord (som också var världsrekord den gången) på 8.08.02 på 3000 meter hinder vid Montreal-OS 1976. Mustafas nya svenska rekord på sträckan är 8.05.75. Rekordet hann fylla 30 år och Anders Gärderud 60 år innan Mustafa tog rekordet från honom.

Och ingen var gladare än Anders Gärderud för att det var just Mustafa som tog rekordet ifrån honom. Den som följt med när Anders kommenterat friidrott på SVT har länge kunnat märka att han högt och rent gillat Mustafa och hans ungdomliga friskhet. Han har också betonat att skall man nå världstoppen så måste det till träning. Och tränar gör Musse. På hans hemsida http://www.mustafamohamed.com/start.htm kan man läsa om hans träningsupplägg. 180 km löpning på en vecka! Man blir trött bara av att läsa om det.

Några dagar senare sprang Mustafa i DN-galan och underskred igen Gärderuds gamla rekord. Den här gången sprang han på 8.07.83. Och den fulltaliga publikens hyllningar ville aldrig ta slut.

Mustafa fick även 2001, 2004 och 2006 Bohusläningens guldmedalj. Den här gången hoppas jag att medaljen kommer att delas ut vid ett riktigt stort publikevenemang så att bohusläningarna får tillfälle att hylla honom rejält!//

Mustafa - vilken kille!

(Bild http://www.springforlivet.nu/ )

Mustafa Mohamed, eller Musse som han är för hela Idrottssverige numera, gjorde det igen! Vid kvällens DN-gala på Stadion sprang han än en gång under Anders Gärderuds världsrekordtid från Montreal-OS på 3000 meter hinder. Han blev tvåa i loppet på världstiden 8.07.83.

Vad roligt för Musse, för hans klubb Hälle IF i Ljungskile och för oss alla idrottssupportrar!

Och vilken fin och ödmjuk kille han är! Anders Gärderud som kommenterade hans lopp i SVT i kväll var full av beundran för Musse.

På Mustafas hemsida kan man läsa om hans bakgrund och löparkarriär:

"Jag är född den 1:a mars 1979 i Somalias huvudstad Mogadishu. Jag kom till Sverige och Lysekil i december 1990, som 11-åring. Det var en stor omställning för mig, inte minst med kylan och språket. Det gick snabbt att anpassa sig och snart kunde jag leka i snön och prata svenska flytande.

Innan jag började med löpning spelade jag fotboll i Slättens IK. Jag hade inte den rätta kroppen eftersom jag var liten och klen, men det var otroligt kul! Efter några år slutade vår tränare. Jag tyckte att han var väldigt duktig och kul att ha och göra med. Det blev inte lika roligt efter honom.

I samma veva hade jag kommit i kontakt med friidrotten genom min storebror som var aktiv. Jag hade även deltagit i skolans friidrottstävlingar och ett och annat gatulopp. Jag började sakta få upp intresset för löpning. 1995 gick jag med i friidrottsklubben Hälle IF från Ljungskile, där min storebror redan var medlem.

Att det blev just långdistans kändes naturligt eftersom jag kände mig långsam men uthållig.

Jag började träna ”tufft” hösten 1995. Jag sprang då 6-8 pass i veckan. Två av dessa pass var intervallträning i Uddevalla eller Ljungskile med de övriga löparna i Hälle.

Höst- och vinterträningen gav snabbt resultat! Säsongen 96 vann jag guld på terräng SM 4 km, bana 5 000 m och 2 000 m hinder i pojkar 18.

Träningen ökades successivt och utvecklingen fortsatte spikrakt upp. Jag fick nu juniorframgångar även internationellt. 1997 blev jag 2:a på JEM 10000 m och 3:a på JEM terräng 6 km. Året därpå blev jag 8:a på JVM 3000 m hinder.

Efter de snabba framgångarna på juniorsidan hade jag förhoppningar att övergången till senior skulle gå lätt. Men det blev inget med det. 1999 gick det tungt och år 2000 gjorde jag ingen säsong p.g.a. skada (löparknä). Det mesta av träningen bedrevs då på cykel.
2001 blev jag 2:a på senior SM på 10000 m. Härifrån och framåt har utvecklingen gått framåt. Mitt första SM-guld vann jag 2002 på 3000 m hinder. Detta år vann jag även det prestigefyllda Göteborgsvarvet.

Vid den här tiden sprang jag 1—13 pass i veckan och 14-15 mil. 2003 kvalade jag in till mitt första seniormästerskap. Jag deltog i VM i Paris på 3000 m hinder. Jag fick med mig i bagaget nya erfarenheter, men ingen finalplats.

Äntligen ett OS-år och jag fick uppleva festen i Athen! Att jag lyckades ta mig till en OS-final var min största upplevelse hittills. I övrigt vann jag Göteborgsvarvet igen och Lidingöloppet för andra året i rad.

Nu var det dags för VM i Helsingfors. Mitt mål var att ta mig till final och väl där springa bättre än på OS: Jag lyckades med detta genom att bli 10:a. Träningen ligger nu fortfarande på 11-13 pass i veckan, men mängden har ökat till 15-17 mil."//