Större stads- och kvartersbränder i Uddevalla

AI-genererad bild som bygger på ett foto från 1863, men kunde lika gärna vara från 1806.
 

Större stads- och kvartersbränder

År	Brandens omfattning
1612	Staden brändes av svenska trupper under krigsåren. Den så kallade Brännefejden.
1644	Ännu en krigsbrand; den arkeologiska rapporten beskriver den som stor, men omfattningen är osäker. Men vid denna branden brann kyrkan ner. Den var av trä. Nu beslutades att bygga en ny kyrka i sten som inte skulle kunna brinna. Det tog 12 år att få den färdig, dvs 1656. Två år innan Uddevalla blev svenskt.
1679	En mer begränsad brand. Rådhuset hörde till det som drabbades.
9 maj 1690	En omfattande brand förstörde västra och södra delarna av staden. Området kring kyrkan klarade sig.
20 november 1738	80 hus i stadens norra och bäst bebyggda del brann ner.
29 juli 1806	Den stora stadsbranden började i apotekare Bergius lada. Branden spreds genom centrum; stadens omkring 4 000 invånare blev utan hem.
1859	En våldsam kvartersbrand ödelade fem kvarter. Enligt brandrullorna brann 26 fastigheter ner till grunden.
1860	Bränder drabbade kvarteren Banken och Åberg. Elden nådde rådhusets västra flygel, men där lyckades man begränsa den.
1864	Flera byggnader i kvarteret Bilde skadades svårt.
1871	28 fastigheter förstördes i kvarteren Gyldenlöwe och Sundberg.

Kempenskölds stadsplan 1697. Då staden brändes i 1690 års brand var det tänkt att en ny stadsplan skulle göras. Kung Karl XI sände därför hit ingenjör Sixtus som gjorde en ny stadsplan, men det var för många hus som stod kvar efter branden och planen kunde därför inte genomföras.

Den nya stadsplanen efter 1806 års brand. Den blev klar 1807. Man tog den här gången fram Sixtus plan efter 1690 år brand och den kunde nu ligga till grund till 1807 års plan.

Folk som fått sina hus nedbrända kunde inte vänta på en ny stadsplan utan byggde upp sina hus där de hade legat före branden. När stadsplanen fastställdes var det därför 50 hus som låg på fel ställe i enligt den nya planen. Dessa hus fick därför rivas.

Man hade anlagt Hamngatorna i 1807 års stadsplan. Främst för att elden inte skulle ta sig över Bäveån. Men vid 1859 års brand brand hela fem kvarter, ett av dem på anda sidan år.

Tio kvarters bränder i den centrala staden ägde således rum 1859 - 1871.

Som en hjälp till återuppbyggnaden efter 1806 års brand fick staden tullfritt importera holländskt tegel. Många av dessa tegelbyggnader står fortfarande kvar i centrala staden.   ///