Gullmarsberg

 

Gullmarsberg i Skredsvik som det ser ut idag.

1782, fyra år före sin död, köpte donatorn Anders Knape Gullmarsbergs säteri med underligande hemman och torpställen. Syftet var att förstärka Gustafsbergs barnhusstiftelse.

Helge Granfelt, tidigare elev vid barnhuset skrev 1926 om Gustafsbergsstiftelsens 150-årsjubileum. Här finns beskrivet vilka gårdar och torpställen som ingick i köpet. Jag citerar direkt ur Granfelt:

Knape hade självfallet under förutsättning av Kungl. Majits godkännande i förväg överenskommit om köpet med ägaren, lagman J. C. Adelschöld. Egendomen köptes alltså icke av den Aschebergska familjen, som ofta uppgivits. Däremot är det riktigt, att denna i svensk historia bekanta familj en gång i början av 1700- talet innehaft egendomen.

Köpebrevet är idag inramat och hänger i Societetshuset på Gustafsberg

Gullmarsberg är beläget i Lane härad och Skredsviks socken och omfattar tvenne hela hemman. De underliggande hemmanen voro:

Baggetorp, 1 ½, mantal; Kohlsby, ⅜ mantal; Finsland, 1 mantal; Skarnhälla, ½, mantal, Böhn, 1 mantal; Hogen, ½, mantal: Bro, 1 mantal, Bräcke,1/4, mantal; Berga, 1 mantal; Dahlen, 1/8 mantal

I den år 1787 uppgjorda bouppteckningen upptages Gullmarsberg med underliggande egendomar till ett värde av 11,000 riksdaler specie, medan Gustavsberg beräknas till 3.333: 16 samma mynt

Under själva Gullmarsberg hörde följande torp: Björkholmen, Broa, Bönkasen, Dammen, Grötås, Högemyr, Korteröd, Knipen. Kroken, Lilla Bornö, Lindhagen, Muröd, Norra Kaserņa, Ränna, Södra Kaserna, Tyftene. Wiken.

Det är att märka, att förutom massa torp, som voro dagsverksskyldiga åt något av hemmanen eller huvudegendomen, hörde ett betydande skogsområde, som på den tiden ej hade något större värde men som ett 100-tal år senare blev en av barnhusinrättningens förnämsta inkomstkällor.

Ehuru ett 20-tal år efteråt genom beslut vid 1809-10 års riksdag varje svensk medborgare kunde förvärva och inneha all slags frälsejord, kvarstod likväl frälsehemmans skattefrihet. Denna jord hade sålunda en tämligen omotiverad undantagsställning. Bönderna krävde under 1800-talet, att den s. k. skatte- och kronojorden skulle likställas i skatteavseende med det ypperliga frälset, alltså en vanlig gårds likställighet med säterier.

Så långt Helge Granfelt. Enligt makarna Knapes testamente fick ingen del av donationsjorden säljas. Det skedde emellertid på 1930- 1940-talen. Gustafsbergsstiftelsen fick då kungligt tillstånd att sälja gårdarna. Syftet var att den skulle starta ett skolhem på Gustafsberg. Utan de försäljningarna hade inte Gustafsbergs skolhem kommit igång 1949.

Enda torpstället som idag finns kvar i stiftelsens ägo är Dammen som var ett skogvaktarboställe. Det hyrs idag ut till en privatperson. Det finns dock mycket skog i Skredsvik idag och det har stiftelsen stor nytta av. ///