Bohusläningens chefredaktör Sten Björkman 1919 - 1946

Delvis AI-genererad artikel. Bild ur Porträttgalleri Göteborgs och Bohus län 1935.

Sten Björkman (1891–1946) var en central gestalt i Bohusläningens historia, främst känd för att ha varit tidningens chefredaktör under en lång och avgörande period från 1919 fram till sin död 1946.

Sten Björkman tog över rodret direkt efter tidningens legendariske grundare, Ture Malmgren. Att efterträda en så färgstark profil som Malmgren (känd för sin radikalism och lokalpatriotism) var en stor uppgift. Björkman förvaltade arvet men utvecklade tidningen i en mer modern riktning. Under hans ledning befästes tidningens liberala hållning.

Björkmans mest konkreta insats var utvecklingen av utgivningstakten.

* Från varannan dag till daglig: När han tillträdde kom tidningen ut fyra dagar i veckan, men under hans ledning (1926) blev Bohusläningen en sexdagarstidning. Detta var ett avgörande steg för att göra den till den dominerande nyhetskällan i regionen.

* Nytt tidningshus: Han var drivande i arbetet med att bygga ett nytt tidningshus för att möta de moderna kraven. Tragiskt nog gick han bort i juli 1946, precis innan det nya huset stod helt färdigt.

Sten Björkman var ansvarig utgivare och chefredaktör under hela andra världskriget. Det innebar att han styrde tidningen under en period av pressetiska utmaningar, censurhot och svår balansgång för svensk media. Till skillnad från den stridbare Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (som låg nära geografiskt), är Björkman inte känd för samma typ av högljudda antinazistiska kampanjer, utan han höll en mer traditionell liberal nyhetslinje som lotsade tidningen genom beredskapsåren.

Utöver journalistiken var han engagerad i dokumentationen av landskapet. Han stod bland annat som medredaktör för verket "Svenska gods och gårdar" (delen om Bohuslän), vilket visar på hans intresse för lokalhistoria och bygden.

Sten Björkman kan beskrivas som den "stabila byggaren" i tidningens historia. Medan Ture Malmgren var den visionära grundaren, var Björkman den som professionaliserade verksamheten, gjorde den till en daglig tidning och säkrade dess position som Bohusläns ledande mediekanal innan han lämnade över till efterträdaren Fritiof Blomberg.

Det finns mycket intressant att säga om hur Bohusläningen under Sten Björkmans ledning speglade både världsdramatiken och vardagen i Uddevalla. Hans tid som chefredaktör (1919–1946) sammanföll med enorma kontraster – från folkhemsbygge och lokal optimism till världskrigets mörker.

Här är några konkreta exempel på rapporteringen under hans tid:

Rapporteringen kring andra världskrigets utbrott visar en nästan overklig kontrast mellan det globala och det lokala. Just de dagar då kriget bröt ut hände nämligen stora saker i Uddevalla.

* 1 september 1939: Samma dag som Tyskland invaderade Polen toppades nyhetsflödet inte bara av krigshotet utan också av en lokal milstolpe: Invigningen av den nya bron över Bäveån och järnvägsspåret till Junohus.

* Tidningen rapporterade stolt om "första tåget" och stadsfullmäktiges ordförande som klippte bandet. Det var en symbol för framtidstro mitt i krisen.

* Samtidigt fylldes spalterna av allvarliga rubriker om inkallelser och "förstärkt försvarsberedskap".

* 2–4 september 1939: När kriget var ett faktum var rubrikerna tydliga och olycksbådande:

* "Tyskland anfaller Polen. Stora strider."

* "England och Frankrike förklarar Tyskland krig – upptakten till ett nytt världskrig."

* Rapporteringen var saklig men präglad av allvaret. Björkmans linje var att snabbt få ut information om hur kriget påverkade vardagen: privatbilism förbjöds nästan omedelbart (2 september), och det informerades om mörkläggning och skyddsrum.

2. Uddevallautställningen 1928

Ett av de ljusare ögonblicken under Björkmans tid var den stora Uddevallautställningen 1928, som markerade stadens och bygdens hantverkskunnande. Här tog tidningen en mycket aktiv roll:

* Massiv bevakning: Bohusläningen var inte bara observatör utan en del av jippot. Man hade en egen kiosk på utställningsområdet (mellan Skansberget och järnvägsstationen).

* Rikskändisar: Tidningen skrev spaltmeter om när statsminister C.G. Ekman kom för att inviga utställningen, vilket var en enorm händelse för staden.

* Framtidstro: Artiklarna fokuserade på modernitet – från nya bilar till industriprodukter – vilket speglade Björkmans ambition att Bohusläningen skulle vara en röst för utveckling och framsteg i länet.

3. Vardagen och det moderna tidningshuset

Under Björkmans sista år, mitt under kriget, drev han projektet att bygga ett nytt, modernt tidningshus vid Norra Drottninggatan.

* Detta rapporterades ingående som en symbol för att tidningen "trots tiderna" satsade framåt.

* Bygget påbörjades 1939/1940 och var en följetong i tidningen – från schaktning till de första spadtagen. Det var Björkmans skötebarn, men tragiskt nog avled han sommaren 1946, strax innan han hann se det helt färdigt.

Sten Björkmans Bohusläningen var en tidning som lyckades balansera det lilla och det stora. Ena dagen kunde man läsa djuplodande analyser om Europas sönderfall, nästa dag om "Bohusläningens tävling om bästa bohushistorier" eller om skidresor till Bullaren. Det var denna blandning av tung nyhetsförmedling och lokal förankring som gjorde tidningen till en oumbärlig del av vardagen för bohusläningarna under en orolig tid.

Under Sten Björkmans tid som chefredaktör var Uddevalla Tändsticksfabrik ("Stickan" i folkmun) en av stadens viktigaste, men också mest omdiskuterade industrier. Bevakningen pendlade mellan stolthet över en världsexportör och djup oro för de återkommande nedläggningshoten som slutligen blev verklighet 1938.

Här är hur Bohusläningen rapporterade om fabrikens öde under denna era:

Stoltheten: Industribilagan 1923

Ett av de tydligaste exemplen på Björkmans ambition att lyfta det lokala näringslivet var den stora industribilagan den 6 oktober 1923. Här fick tändsticksfabriken en framträdande plats.

* Världsryktet: Tidningen beskrev stolt hur fabriken (som då firade 50 år) hade gjort "det svenska tändsticksfabrikatet uppskattat och erkänt på världsmarknaden". Varumärken som Svalan och Myran lyftes fram som lokala ambassadörer ute i världen.

* Moderniseringen: Under 1920-talet bevakade tidningen bygget av den nya, helautomatiserade fabriksdelen som kallades "Kompletten" (i kvarteret Sinclair). Det beskrevs som teknisk framkant, där Uddevalla låg i täten för industrialiseringen.

Krisen och Kreugerkraschen

Sten Björkmans tidning tvingades dock snart rapportera om baksidan av att vara del av en global koncern (Svenska Tändsticks AB, STAB). Efter Ivar Kreugers död 1932 och den efterföljande kraschen, blev tonläget i Bohusläningen alltmer oroligt.

* Tidningen rapporterade återkommande om inskränkningar i driften (redan 1918 hade man skrivit om tredagarsveckor, och detta hot återkom under 30-talet).

* Björkmans liberala linje var ofta att värna arbetstillfällena men samtidigt förstå de ekonomiska realiteterna, vilket ledde till en saklig men dyster rapportering när "varslen" (som vi skulle kalla dem idag) kom.

Det stora slaget: Nedläggningen 1938

Det mest dramatiska skedet i bevakningen kom 1938. Här fungerade Bohusläningen som den centrala informationskanalen för de hundratals familjer som berördes. Rubrikerna från det året berättar en tydlig historia:

* Chockbeskedet (1 juni 1938): "Uddevalla tändsticksfabrik nedlägges den 1 september i år." Tidningen konstaterade krasst att 170 man skulle bli arbetslösa.

* Hopp och förtvivlan: Under sommaren följde tidningen förhandlingarna intensivt. Den 29 juni kunde man meddela en tidsfrist: "Tändsticksfabrikens nedläggande skall uppskjutas 1 månad".

* Definitivt slut: I oktober 1938 tystnade maskinerna för gott. För Björkman och redaktionen handlade bevakningen nu inte längre om industriell stolthet, utan om sociala konsekvenser för staden.

Efterspelet: Omsorg om "de våra"

Något som utmärkte rapporteringen under Björkmans ledning var fokuset på det lokala ansvaret. Efter nedläggningen bevakade tidningen noga vad som hände med de avskedade arbetarna:

* Donationen 1939: I februari 1939 kunde tidningen rapportera en positiv nyhet mitt i eländet: "Tändsticksfabrikens bidrag på 40 000 kr skall utdelas till de arbetslösa före detta arbetarna."

* Nya hyresgäster: Tidningen skrev hoppfullt om att ett sidenväveri skulle flytta in i de tomma lokalerna (december 1938), vilket var typiskt för Björkmans vilja att ingjuta framtidstro i läsarna.

Björkman var även en betydande fastighetsägare i Uddevalla.

Jag söker på Sten Björkman i tidningsarkivet och får följande träfflista:

Datum           Innehåll

1923-04-21   Redaktör S. Björkman har sålt fastigheten Strömhagen 19. Fastighetsaffär.

1923-09-03   Fastigheterna Port Arthur inropades vid exekutiv auktion i Uddevalla av red. S. Björkman.

1923-09-25   Lagfart av redaktör Sten Björkman å hela tomten Vindingsborg och  tomten 104. Fastighetsaffär.

1924-10-04   Redaktör Sten Björkman har sålt sina fastigheter i kvarteret Höken till Kapten Österberg. Fastighetsaffär.

1931-04-04   50 år fyller redaktör Sten Björkman Uddevalla. Bild.

1931-04-07   50 år fyller Redaktör Sten Björkman den 4 april.

1953-10-16   Sten Björkman och tidningen Bohusläningen.   ///