2022-09-23

Hönseberget

Igår kväll hade jag, Georg Myrström och Lars-Åke Nilsson nöjet att besöka de boende på det nuvarande Hönseberget. Närmaste bestämt bostadsrättsföreningen Stickan. Det var många som deltog. Vi hade med oss några bilder som vi tyvärr inte kunde visa på annat sätt än att skicka runt. Jag glömde också att berätta att jag lägger ut bilderna och lite annat här på Uddevallabloggen. Bor du på Hönseberget får du gärna sprida detta till dina grannar.

På bilden här ovan ser man dåvarande Samnerödsvägen. Den går upp till höger och ansluter till Kämpegatan. Gatan till höger är den så kallade Svarte vägen. Den kallades så därför att gatubeläggningen utgjordes av kolrester från gasverket och alltså var svart.

Men varför heter området Hönseberget?

I Lindstams bok om ortnamnen i Bäve och Uddevalla läser jag följande:

Hönseberg (Ö?). 1664 UDb 45 r., 1702 UKb. F. 1. är väl gammal gen. pl. av höns. Antingen har man då hållit höns på berget el. också har höns här betydelsen 'skogsfågel'. Jfr tolkningen av gårdnamnen Hönseberg SOX 16 8. 32, Honstvet NG 1 s. 76 och Honserud NG 2 s. 54. Hönseberget, som åtm. i Göteborgs och Bohus län är ett vanligt naturnamn och någon gång också möter som bebyggelsenamn, tolkas i tidigare band av OGB (se särskilt 4 s. 112) som en förkortning av "Hönsebärsberget, där f. 1. är hönsebär '(bären av) Cornus suecica'. Förklaringen är föga sannolik, eftersom hönsbär inte brukar växa på berg. Samma invändning kan göras mot den analoga tolkningen av f. l. i t.ex. Hönseliden Bd 4 s. 104. I Hönsebärsliderna Bd 2 s. 154 m.fl. står -bärs- kanske för ett korrekt -bergs-. I flera fall där uppslagsformen i OGB är bärs-, har beläggen -bergs- (t.ex. Bd 9 s. 146, 10 s. 113). ON:t Hönseberg i Uddevalla användes som familjenamn i 1702 UKb (Ingebor Hönseberg). Prep. var i. Jfr följ.

Hönsebergshagen (Ö). Hönsebärgz- 1691 UDb 165 r., 1693 UDb, Hönsebergs- 1749, 1774 UBou, 1850 Ml. Vid el. på Hönseberget ovan. Endast belägg från 1800-t. åsyftar bebyggelse.

Jag gjorde också en sökning på Hönseberget i Tidningsarkivet för att se vad tidningarna skrivit om och fick då denna träfflistan:

Datum    Innehåll
1949-11-19 Nytt läroverk i Hönsebergshagen, Praktiska till g:a läroverket? Skola.
1959-06-03 650 lägenheter på STAB-mark. Skiss över nya bostadsområdet på Hönseberget. Byggnad. Bild.
1961-05-09 HSB bygger på Hönsebergshagen. Bostad.
1962-09-13 350 bostäder byggs i Hönseför bergshagen. Byggnad.
1963-04-05 HSB-bygge på Hönsebergshagen påbörjas först till hösten. Bild.
1963-11-28 Hönsebergshagen ger plats för Uddevallas nya teater. Bild.
1964-02-01 Så snart Hönsebergshagen blir klar bygger HSB. Byggnad.
1964-11-18 Fyra jättegrytor funna i hönsebergsgrävningen. Kultur. Bild.
1964-11-27 Stadsdelen Hönseberget i Uddevalla bebyggs nästa år.
1966-01-17 Gångtunnel under Bohusbanan för trafik till Hönseberget. Vägarbeten. Bild.
1966-11-24 Miljoner på berget. Utsikt över ett län i byggnad. HSB:s nya bostadsområde på Hönseberget. Bostad.
1967-07-06 "Tio år till och Uddevalla kan ""gotta"" sig i fjärrvärmen. Hönsebergshage bland de första. Ledningar. Bild"
1968-10-28 Ny barnstuga i höghusmiljö, har öppnats på Hönseberget. Skola.
1972-05-16 Jättegrytorna i Hönseberget är ett fornminne som är livsfarligt för barn. Kulturminne. Bild.
1978-03-17 Om branden på Hönsebergshage - Ängabo 1913. Bild.
1997-04-17 Gångtunneln under Bohusbanan vid Hönseberget stängd pga översvämning. Järnväg.
1998-10-19 Hönsebergets dagis fortfarande igång efter 30 år. Social.
1999-05-07 """Fråga Bengt"". Fanns årtalssiffror på kyrktornet mot torget? Vad betyder namnet Hönseberget? Hembygd."
2000-11-25 "Hönsebergsborna undrar vem det är som äger ""Svarta gatan"", vägen som går mellan Lilla Torget- och Hönseberget."
2001-09-17 Konstnärstalanger visade verk i ABF:s lokaler på Hönseberget med 44 tavlor från olja till akvarellmålning. Konst.
2002-04-04 Hönsebergets förskola renad och sanerad. Är till för barn som är allergiska. Bild.
2003-11-13 "Ingen ljusning för ""Svarta gatan"" - tunneln under järnvägen vid Hönseberget. De boende har kämpat i många år för belysning. Bild."

Hönseberget eller Hönsebergshagen var ett betydligt större område än dagens bebyggelse på Hönseberget. Exempelvis så ligger Östrabogymnasiet i Hönsebergshagen.

I träfflistan står det talas om ett område med jättegrytor (röda ringen). De är kanske okända för många men inte för Carl von Linné som besökte dem på sin resa i juli 1746. Så här skriver han i sin Västgöta resa:

JÄTTEGRYTER Sågos 4 à 5 stycken uti Herrestadshagen på bergen, de meste voro 1½ aln brede, och 12 djupe, alle voro sluttande på sidorne efter berget; gemene man trodde, att inbyggarne fordom brukat dessa hål, till att i dem mala sin säd, förrän de visste av kvarnar, eller ock att häruti stöta sitt korn till gryn, men andre 20 berättade sig funnit i dessa hål stora stenar, till skapnad som en sammantryckt glob eller lentiformes.

Jag var före mötet och tittade efter jättegrytorna och de är inte lätta att upptäcka så de växer både buskar och träd i dem.
På bilden ser vi en betongbro som gick mellan det lilla huset till höger och Hönseberget.
Det är inte så värst länge sedan bron revs.

Vi pratade också om hållplatsen Uddevalla Östra. Idag vet ju de flesta var den ligger. Men alla kanske inte vet att det har funnits en hållplats tidigare på andra sidan Västgötavägen? Det var chefen för Kungl Bohusläns regemente, överste Melin som ansåg att SJ borde bygga en enkel hållplats av för regementets värnpliktiga. De värnpliktiga kom från1913 i huvudsak från Göteborg. Och de fick kliva av tåget på Uddevalla C som ju ligger långt från regementet.
Den röda linjen markerar platsen. Hållplatsen kom att heta Uddevalla Östra en minut. Den fanns kvar i alla fall in på 1960-talet.
På denna bilden kan man faktiskt se träperrongen alldeles ovanför järnvägsrälsen om man tittar noga. Här kunde mina klasskamrater på läroverket, som kom med tåget från Ljungskile och Svenshögen kliva av. Dessutom kom tåget så sent så att de hann inte till den obligatoriska morgonbönen i läroverkets aula. De hade därför en särskild passersedel att visa upp. Vi andra som inte kom med tåg var naturligtvis väldigt avundsjuka på dem.  //

5 kommentarer:

  1. Väldigt trevligt igår kväll! Mvh Helene Armsanius

    SvaraRadera
  2. Kjell Johansson2022-09-23 21:43

    I huset med det brutna taket har jag bott i början på 70-talet. Roligt att se denna bild.

    SvaraRadera
  3. Birgitta Karlsson2022-09-23 22:57

    Ja, det var verkligen trevligt. Tusen tack.

    SvaraRadera
  4. På första bilden ser man ett stickspår som slutar vid gatan. Vart gick det?
    Mitt emot fanns ett stickspår till tändsticksfabriken som tydligt framgår av 1930-talets "eko"-karta men detta spår finns inte med. /Per N

    SvaraRadera
    Svar
    1. Efter kvällens berättarafton bestämde jag mig för att gå till botten med ovan fråga och tror mig ha svaret.
      Södra Bohusbanans anslutning till Uddevalla C kunde ej ske som planerat 1907 pga tunnelproblem vid nuvarande Bohusgården och genom Kålgårdsberget. Så först vände tågen i Ljungskile och sedan byggdes en provisorisk station, Uddevalla S, 200 meter norr Östertull. Denna var i drift från slutet av augusti till november. Det är troligen resterna av denna som syns på bilden./Per N

      Radera