Björn Lindström död

Björn och hustrun Marika

Björn Lindström har gått bort alldeles för tidigt. Han föddes i Uddevalla den 27 december 1958. Jag lärde känna Björn på djupet när han och vännen Martin Hultberg köpt det Lindebergska huset på Lagerbergsgatan 33. Full av entusiasm satte vännerna igång att renovera det gamla huset som en gång byggdes av Uddevallas förste stadsarkitekt Herder Lindeberg. Herders fru var konstnären Mea Lindeberg som hade sin ateljé där Björn och Marika står på bilden. Bilden är tagen den 2 april 2011. En månad senare var allt borta i branden den 1 maj.

Jag ringde till Björn senare den dagen och han berättade då om chocken när han fick besked om att huset stod i ljusan låga. Samtidigt sa han bestämt att huset skulle byggas upp igen. Jag tänkte att det är så klart sånt man säger när man lagt ner så mycket arbete och kärlek på det gamla huset. Jag skrev på Uddevallabloggen att den påbörjade renoveringen hade varit värd ett byggnadsvårdspris.

Men det skulle visa sig att att det var inga tomma ord att huset skulle byggas upp igen.

Ett år efter branden fick jag den här bilden från Björn:

"Hej Gunnar.
Bifogar en bild på huset så som vi skulle önska att det blev uppfört. Det är den enda jag har i den röda nyans, vilket var husets originalfärg när det byggdes. (enligt klipp från Bohusläningen som ligger på din blogg).
Igår skickades anbudsförfrågan ut till ett antal byggnadsfirmor och vi hoppas inom någon månad kunna ta ställning om vi får möjlighet att återuppföra byggnaden, vilket är det mål vi på vår fritid arbetat för i snart ett år.
Med vänliga hälsningar
Björn Lindström"

Marika och Björn på trappan till det nya Lindebergska huset.

Martin och Björn vid invigningen den 23 augusti 2013. De hade gjort det! Med en okuvlig vilja och energi hade de skapat ett nytt Lindebergska. Något byggnadsvårdspris kunde de inte få då ju huset brann ner. Men kommunen skapade ett nytt pris, Arkitekturpriset, och vännerna fick den första upplagan.

Åren har gått och jag har mött Björn då han promenerat på Gustafsberg då och då. Så småningom fick jag veta om hjärntumören. Trots sjukdomen upplevde jag honom lika glad och vänlig som tidigare. En sann hedersman har lämnat oss och jag lider med familjen och alla hans vänner.   ////