Rivningsrea på Kungsgatan

Här förbereder man för rivning av sportaffären Monark. Men minns du när byggnaden försvann?  //

Branden i f.d. tändsticksfabriken

Detta är en av bilderna vi pratade om på kvällens berättarafton. Branden i den gamla tändsticksfabriken. Det är Sillgatan rakt fram och huset där borta med de många fönstren ligger på Kungsgatan.

Det var fredagen den 9 december 1983 som branden utbröt. Det var en fredag eftermiddag och kolsvart rök vällde upp. Det som orsakade den svarta röken var alldeles säkert lagret på Grundéns regnkläder som låg i byggnaden. Man kan undra hur där hade sett idag om branden inte inträffat?  //

LOKE VIKING tillbaka i Uddevalla

Ända sedan 2017 har supplyfartyget LOKE VIKING kommit och gått till och från Uddevalla hamn. Den 16 september kom hon igen och ligger nu i Sörviksdockan. Enligt Uddevalla Hamns trafiklista skall hon den här gången bli liggande till i april 2023.  Vi får se om det blir så.  ///

 

Säsongsstart för berättarafton på onsdag 28 september

Då är det dags. Höstens första berättarafton äger rum på onsdag den 28 september kl 18.30 på Bohusläns museum. Vi tittar på Uddevallabilder och berättar minnen för varandra.

Och redan nästa vecka den 6 oktober är det Idrottshistorisk berättarafton med P O Andreasson. Samma tid och samma plats.

Alla är välkomna!!   ///

Anton Niklas Sundberg - talman och ärkebiskop

I dessa dagar är det aktuellt att utse riksdagens talman. Det sker på måndag den 26 september. Men visste du att Uddevalla har haft en talman i riksdagen? 1867-1872 var Anton Niklas Sundberg talman i riksdagens andra kammare och 1878-1880 talman i första kammaren.

Han satt på stol nr 15 i Svenska akademin från 1874 och i Vetenskapsakademin från 1877.

Och så var han som sagt ärkebiskop 1870 - till sin död 1900.

I Uddevalla har vi ett kvarter som är uppkallat efter honom och i anslutning till det har han fått sin egen Anton Niklas Sundbergs plats.

Den bästa beskrivningen av Sundberg har tidigare presenterats här på Uddevallabloggen och här kommer den igen, författad av Owe Petersson:

För drygt hundra år sedan visste nog i stort sett alla i Sverige vem Anton Niklas Sundberg var, för i februari år 1900 dog Svea Rikes Ärkebiskop, Anton Niklas Sundberg, en kyrkans storman. Nu är det inte många, ens i Uddevalla, som vet något om honom.

Men låt oss börja från början!
Anton Niklas Sundberg föddes i Uddevalla den 27 maj 1818 i ett litet hus på Lilla Norrgatan 9 i kvarteret Hvidtfeldt, ungefär där Missionskyrkan tidigare residerade. Alltså inte i det kvarter, som senare uppkallades efter honom, för att hedra minnet av en stadens son.

Fadern, Sven Sundberg, en torparson från Värmland, kom till Uddevalla 1810 som gesäll hos hattmakare Widgren. Efter sex år var Sundberg utlärd, och då Widgren dog, kunde Sundberg ta över och etablera sig som hattmakare.

Familjen hade, utöver äldste sonen Anton Niklas, tre barn, en son, som dog i ett års åldern samt två döttrar:
Carolina Maria, gift med Hans Engelke, kusin till Carl Jakob Engelke, den förmögne grosshandlaren, redaren och skeppsbyggaren med varv på Gustafsberg samt:
Bernhardina Sophia gift med Jonas Radhe, som var urmakare och handlare med affär i hörnhuset på Norra Drottninggatan där ”Pianomagasinet” senare kom att ligga.

Anton Niklas Sundberg var gift med Klara Kristina Charlotta, född Koch, dotter till grosshandlaren, majoren och donatorn Mikael Koch.

Om Anton Niklas barndom och uppväxtår vet vi inte mycket mer än att han gick i Uddevalla lärdomsskola 1826-1831. Skolan var då inhyst i nuvarande ”Lotcen”, Kungsgatan 30. Skolans rektor lyckades övertala hattmakaren att sända pojken till gymnasiet i Göteborg, trots familjens rätt begränsade ekonomiska förutsättningar.

Efter gymnasiet kom Sundberg till Uppsala 1836 och gjorde en snabb och framgångsrik akademisk karriär. Han promoverades till filosofie doktor vid endast 24 års ålder, men var sedan obeslutsam om valet av levnadsbana. Han blev emellertid av teologerna, bland dem ärkebiskop Wingård, uppmanad att välja den teologiska banan och 1845 var han redan docent i teologi och prästvigd.

Uppsalaåren var intensiva, både vad det gäller arbete som förnöjelse. Här knöts vänskapsband med berömda skalder som Erik Gustaf Geijer och Per Daniel Amadeus Atterbom samt Malla Silverstolpe, som han senare ofta kom att träffa på somrarna på Gustafsberg.

Med Gunnar Wennerberg, Gluntarnas upphovsman, varade vänskapen livet ut.

1849 lämnade Sundberg Uppsala för att bli teologie adjunkt vid universitetet i Lund. Hans akademiska karriär fortsatte och efter studieresor runt om i Europa, främst Tyskland, England och Frankrike blev Sundberg, 1852, utnämnd till domprost i Lund och professor i kyrkohistoria. Det var här ifrån Lund som Sundbergs teologiska anseende började spridas över landet. Han gav ut ”Svensk kyrkotidning”, som var högkyrklighetens organ i Sverige. Sundberg värnade om en enig och mäktig statskyrka och företrädde konservativa idéer gentemot tidens väckelserörelser.

Också politiskt var Sundberg konservativ. Han kom redan 1859 in i andra kammaren och blev prästståndets förste talman. Med något avbrott kom han sedan att sitta i riksdagen fram till 1892. Sedan tvåkammarriksdagen inrättades satt han från 1877 i första kammaren, på mandat av sin födelseorts landsting, Göteborgs och Bohus län, och var också första kammarens talman.

1864 utnämndes Anton Niklas Sundberg till biskop i Karlstad. Från den tiden börjar han bli en verklig ”rikskändis” mycket beroende på hans välkända frispråkighet. När domkyrkan i Karlstad eldhärjades svårt vid den stora stadsbranden 1865 berättas det att: ”Borgmästaren grät och bad medan biskopen svor och släckte.”

Biskop och riksdagsman – det stod allt mera klart att denne lärde och beläste man med både kyrkliga och parlamentariska meriter kunde vara en blivande ärkebiskop och utnämningen kom också 1870. Hans duglighet var stor och allmänt erkänd. Den var också förenad med klokhet, sunt förnuft och mänsklighet.

Ärkebiskopen blev snart populär i alla läger även om högre, förnäma kretsar hade lite svårt med hans frispråkighet. Ärkebiskopen tog gärna en sup till maten och vid ett besök i en församling blev han inbjuden till en måltid i prästgården där, utöver prästfamiljen, flera församlingsbor deltog. Prästfrun kände väl till ärkebiskopens önskan om en matsup men trodde att församlingsborna skulle förfäras av en sådan syn. Därför viskade hon till Sundberg att supen stod serverad i ett angränsande rum. Sundberg lär då med hög röst förkunnat: ”Nej tack, supen tar jag gärna men skåpsuper gör jag aldrig.”

Det sägs också att då han en gång på centralen i Uppsala missade tåget till Stockholm sade: ”Där gick tåget åt helvete och jag som skulle vart me´.”
(En anekdot, som Gunnar Klasson förlagt till UVHJ-stationen i Uddevalla)

Sundbergs ställning var smått unik. Han var ärkebiskop, Serafimerriddare, prokansler för Uppsala universitet, första kammarens talman, medlem av Svenska Akademin och Vetenskapsakademin. Men han var stark nog att avböja en personlig anmodan från Oscar II att bli statsminister! Han var en oförtröttlig kyrkans tjänare, vid kyrkomöten, i utredningar och, inte minst, i det vardagliga prästämbetet.

Nu åter till Uddevallaperspektivet.
Det Sundbergska hemmet präglades av ”gudsfruktan och själsodling” och Anton Niklas kände livet igenom stor tacksamhet till föräldrarna och alltid ett nära samband med Uddevalla och Bohuslän. Senare i livet då han, vid något tillfälle, fick höra sig beskrivas som ”en kojans son”, kommen från ett fattigt hantverkarhem, blev han illa berörd och framhöll med sin typiska skärpa och auktoritet, att hemmet varit ”ett relativt välmående borgerligt hus, som icke saknade sin ganska stora förfining.”

Som tidigare nämnts, gick Anton Niklas i lärdomsskolan i Uddevalla. Något gymnasium fanns ännu inte i Uddevalla då. Läroverket, nuvarande Agnebergsskolan, byggdes först 1862 och blev 1912 utbyggt till gymnasium. Den första studentexamen avlades först 1915. Även om Anton Niklas inte gick i gymnasiet här, så finns han där ändå. På en medaljong vid läktarskranket över aulans mittdörr, syns ”skolans berömde lärjunge.” Detta tack vare att aulans utsmyckning har bekostats av Anton Niklas svärfar, majoren Mikael Koch , som skänkt 1000 riksdaler för ändamålet.

Anton Niklas Sundberg, och hans hustru, återkom ofta till den gemensamma hemstaden där somrarna tillbringades ganska regelbundet på Gustafsberg. Det skrevs alltid i Bohusläningen när herrskapet Sundberg anlände eller reste. Första sommaren var 1855 och den sista 1899. Som regel stannade de en månad från början av juli. På Gustafsberg bodde Sundbergs alltid på ”Slottet” i rummen med de ostindiska tapeterna på nedre botten till vänster. De åt på restaurangen och drack dagligen kaffe på maten hos Anton Niklas syster, fru Radhe, som bodde tvärs över ”Skvallertorget” i ”Bikupan.”

Sundbergs gick alltid en kvällspromenad, som kallades ”jorden runt.” De gick från Slottet genom parken, förbi Societetshuset och bort genom stora allén, vek av mot vänster och runt Lilla Bodele.

I Jacobowskis verk om Gustafsberg berättas att fru Sundberg alltid gick ett par steg bakom maken liksom en adjutant. På senare år fick hon dock taga plats vid hans sida, då som ett erforderligt stöd. Promenaden avslutades med en stunds vila på den vita hörnsoffan, som länge stod kvar på varmbadhusverandan.

När Oscar II gästade Gustafsberg, en dag i juli 1895, satt Anton Niklas Sundberg självklart vid majestätets sida vid den festliga lunchen.

Det finns en mängd historier om Anton Niklas Sundberg, så många att de har samlats i en liten skrift, ”Sundbergiana”, som kom ut år 1900. Där kan man också hitta ett av de oftast citerade uttalandena av den folkkäre ärkebiskopen: ”Näst religion och sedlighet är små brännvinsglas det värsta jag vet!”

Då Anton Niklas Sundberg gick bort vid 82 års ålder den andra februari år1900 var saknaden och tomrummet stort. Trots svår köld deltog omkring 10 000 personer i begravningsprocessionen, det största begravningsfölje som någonsin skådats i Uppsala. Kungahuset var representerat av kronprins Gustaf samt prinsarna Carl och Eugen. Bland kransarna märktes en från Bohusläningar i Stockholm. Den var dekorerad med Bohusläns vapen, och utfört av konstnären Victor Andrén, själv född i Uddevalla.

Klara Sundberg kom att överleva maken, hon dog vid 82 års ålder 1917. I äktenskapet fanns inga barn.//

Hönseberget

Igår kväll hade jag, Georg Myrström och Lars-Åke Nilsson nöjet att besöka de boende på det nuvarande Hönseberget. Närmaste bestämt bostadsrättsföreningen Stickan. Det var många som deltog. Vi hade med oss några bilder som vi tyvärr inte kunde visa på annat sätt än att skicka runt. Jag glömde också att berätta att jag lägger ut bilderna och lite annat här på Uddevallabloggen. Bor du på Hönseberget får du gärna sprida detta till dina grannar.

På bilden här ovan ser man dåvarande Samnerödsvägen. Den går upp till höger och ansluter till Kämpegatan. Gatan till höger är den så kallade Svarte vägen. Den kallades så därför att gatubeläggningen utgjordes av kolrester från gasverket och alltså var svart.

Men varför heter området Hönseberget?

I Lindstams bok om ortnamnen i Bäve och Uddevalla läser jag följande:

Hönseberg (Ö?). 1664 UDb 45 r., 1702 UKb. F. 1. är väl gammal gen. pl. av höns. Antingen har man då hållit höns på berget el. också har höns här betydelsen 'skogsfågel'. Jfr tolkningen av gårdnamnen Hönseberg SOX 16 8. 32, Honstvet NG 1 s. 76 och Honserud NG 2 s. 54. Hönseberget, som åtm. i Göteborgs och Bohus län är ett vanligt naturnamn och någon gång också möter som bebyggelsenamn, tolkas i tidigare band av OGB (se särskilt 4 s. 112) som en förkortning av "Hönsebärsberget, där f. 1. är hönsebär '(bären av) Cornus suecica'. Förklaringen är föga sannolik, eftersom hönsbär inte brukar växa på berg. Samma invändning kan göras mot den analoga tolkningen av f. l. i t.ex. Hönseliden Bd 4 s. 104. I Hönsebärsliderna Bd 2 s. 154 m.fl. står -bärs- kanske för ett korrekt -bergs-. I flera fall där uppslagsformen i OGB är bärs-, har beläggen -bergs- (t.ex. Bd 9 s. 146, 10 s. 113). ON:t Hönseberg i Uddevalla användes som familjenamn i 1702 UKb (Ingebor Hönseberg). Prep. var i. Jfr följ.

Hönsebergshagen (Ö). Hönsebärgz- 1691 UDb 165 r., 1693 UDb, Hönsebergs- 1749, 1774 UBou, 1850 Ml. Vid el. på Hönseberget ovan. Endast belägg från 1800-t. åsyftar bebyggelse.

Jag gjorde också en sökning på Hönseberget i Tidningsarkivet för att se vad tidningarna skrivit om och fick då denna träfflistan:

Datum    Innehåll
1949-11-19 Nytt läroverk i Hönsebergshagen, Praktiska till g:a läroverket? Skola.
1959-06-03 650 lägenheter på STAB-mark. Skiss över nya bostadsområdet på Hönseberget. Byggnad. Bild.
1961-05-09 HSB bygger på Hönsebergshagen. Bostad.
1962-09-13 350 bostäder byggs i Hönseför bergshagen. Byggnad.
1963-04-05 HSB-bygge på Hönsebergshagen påbörjas först till hösten. Bild.
1963-11-28 Hönsebergshagen ger plats för Uddevallas nya teater. Bild.
1964-02-01 Så snart Hönsebergshagen blir klar bygger HSB. Byggnad.
1964-11-18 Fyra jättegrytor funna i hönsebergsgrävningen. Kultur. Bild.
1964-11-27 Stadsdelen Hönseberget i Uddevalla bebyggs nästa år.
1966-01-17 Gångtunnel under Bohusbanan för trafik till Hönseberget. Vägarbeten. Bild.
1966-11-24 Miljoner på berget. Utsikt över ett län i byggnad. HSB:s nya bostadsområde på Hönseberget. Bostad.
1967-07-06 "Tio år till och Uddevalla kan ""gotta"" sig i fjärrvärmen. Hönsebergshage bland de första. Ledningar. Bild"
1968-10-28 Ny barnstuga i höghusmiljö, har öppnats på Hönseberget. Skola.
1972-05-16 Jättegrytorna i Hönseberget är ett fornminne som är livsfarligt för barn. Kulturminne. Bild.
1978-03-17 Om branden på Hönsebergshage - Ängabo 1913. Bild.
1997-04-17 Gångtunneln under Bohusbanan vid Hönseberget stängd pga översvämning. Järnväg.
1998-10-19 Hönsebergets dagis fortfarande igång efter 30 år. Social.
1999-05-07 """Fråga Bengt"". Fanns årtalssiffror på kyrktornet mot torget? Vad betyder namnet Hönseberget? Hembygd."
2000-11-25 "Hönsebergsborna undrar vem det är som äger ""Svarta gatan"", vägen som går mellan Lilla Torget- och Hönseberget."
2001-09-17 Konstnärstalanger visade verk i ABF:s lokaler på Hönseberget med 44 tavlor från olja till akvarellmålning. Konst.
2002-04-04 Hönsebergets förskola renad och sanerad. Är till för barn som är allergiska. Bild.
2003-11-13 "Ingen ljusning för ""Svarta gatan"" - tunneln under järnvägen vid Hönseberget. De boende har kämpat i många år för belysning. Bild."

Hönseberget eller Hönsebergshagen var ett betydligt större område än dagens bebyggelse på Hönseberget. Exempelvis så ligger Östrabogymnasiet i Hönsebergshagen.

I träfflistan står det talas om ett område med jättegrytor (röda ringen). De är kanske okända för många men inte för Carl von Linné som besökte dem på sin resa i juli 1746. Så här skriver han i sin Västgöta resa:

JÄTTEGRYTER Sågos 4 à 5 stycken uti Herrestadshagen på bergen, de meste voro 1½ aln brede, och 12 djupe, alle voro sluttande på sidorne efter berget; gemene man trodde, att inbyggarne fordom brukat dessa hål, till att i dem mala sin säd, förrän de visste av kvarnar, eller ock att häruti stöta sitt korn till gryn, men andre 20 berättade sig funnit i dessa hål stora stenar, till skapnad som en sammantryckt glob eller lentiformes.

Jag var före mötet och tittade efter jättegrytorna och de är inte lätta att upptäcka så de växer både buskar och träd i dem.

På bilden ser vi en betongbro som gick mellan det lilla huset till höger och Hönseberget.

Det är inte så värst länge sedan bron revs.

Vi pratade också om hållplatsen Uddevalla Östra. Idag vet ju de flesta var den ligger. Men alla kanske inte vet att det har funnits en hållplats tidigare på andra sidan Västgötavägen? Det var chefen för Kungl Bohusläns regemente, överste Melin som ansåg att SJ borde bygga en enkel hållplats av för regementets värnpliktiga. De värnpliktiga kom från1913 i huvudsak från Göteborg. Och de fick kliva av tåget på Uddevalla C som ju ligger långt från regementet.

Den röda linjen markerar platsen. Hållplatsen kom att heta Uddevalla Östra en minut. Den fanns kvar i alla fall in på 1960-talet.

På denna bilden kan man faktiskt se träperrongen alldeles ovanför järnvägsrälsen om man tittar noga. Här kunde mina klasskamrater på läroverket, som kom med tåget från Ljungskile och Svenshögen kliva av. Dessutom kom tåget så sent så att de hann inte till den obligatoriska morgonbönen i läroverkets aula. De hade därför en särskild passersedel att visa upp. Vi andra som inte kom med tåg var naturligtvis väldigt avundsjuka på dem.  //

Uppdatering "Söderskolan"

Så här långt har arbetena med "Söderskolan" kommit idag. Packhusgatan går ner till höger.

Anders Knape går till vänster.

Emaus som det såg ut

Senast idag pratade jag med en person om Emaus. Hur såg det ut förr i tiden? Växthusen i förgrunden är borta. Det är också Jaktslottet därbakom.

Jag söker i Tidningsarkivet på Emaus och får denna träfflistan:

1826-08-09 Landeriet Emaus till salu. Fastighetsaffär.
1827-05-23 Kägelbanan på Emaus är öppnad för säsongen. Idrott.
1829-03-19 Auktion hålles på Emaus. Affär.
1832-06-01 Emaus Wärdshus.

1861-12-30 J.G. Forsström på Emaus. Död.

1862-06-30 Arvingarna efter styrman Forsström har sålt landeriet Emaus till J. Jonsson på Christineberg. Fastighetsaffär.

1863-01-26 Emaus hyrs ut av J. Jonsson på Christineberg.

1882-11-20 Egendomen Emaus såld av kapten Miltopaeus till Löjtn. Fredrik Pettersson för 25 000 kr. Fastighetsaffär.

1887-11-24 20 kr i belöning erhåller den som bevisa hvilka som natten till den 23 dennes lösryckt och sönderslagit portarna vid Emaus. Annons

1905-11-07 50 år fyller ledamoten av riksdagens första kammare kapten Fredr. Pettersson på Emaus.

1907-01-02 Emaus sålt. Landshövdingen Fredrik Pettersson har bortskiftat Landeriet Emaus .

1908-06-25 Godsägaren Oscar Heyman har till löjtnanten Gustaf Lönner sålt landeriet Emaus. Fastighetsaffär.

1908-07-18 På Emaus finnes nysilad mjölk 12 öre/lit, avhämtas. Mat.

1920-06-21 50 år fyller major G.A. Lönner, Emaus. Familjenytt.

1925-06-20 55 år fyller major Gustaf Lönner på Emaus.

1928-10-16 Postdirektionen i Västra distriktet föreslå lådbrevbäring inom Uddevalla syd och övre Kapelle och Emaus.

1929-04-18 Skogsbrand vid Emaus.

1929-04-18 Stor skogs- och ljungbrand på Stadsfjället. Samtidigt eld i Emausbergen på söder. Brand.

1930-06-20 60 år fyller major Gustaf A. Lönner Emaus, Uddevalla. Bild.

1934-04-12 Ljungbrand vid Emaus område på cirka 600 Kvm. eldhärjat. Brand.

1940-06-20 70 år fyller major Gusaf A. Lönner Emaus, Uddevalla. Bild.

1945-06-20 75 år fyller majoren Gustaf Lönner Emaus Uddevalla.

1946-10-21 70 år fyller fru Maria Lönner maka till major Gustaf Lönner, Emaus. Bild.

1948-09-24 Ståtlig älgtjur på besök i Emaus trädgård och Kapellevägen.

1952-02-11 Buss och lastbil i våldsam krock vid Emaus, chaufför Sixten Karlsson klarade sig. Olycka.

1953-11-18 Bland bohuslänska riksdagsmän. Bl a Fredrik Emil Pettersson på Emaus.

1960-02-18 Naturskyddsföreningen i Uddevalla vill avsätta Emausområdet som naturpark.

1960-06-20 90 år fyller majoren Gustaf Lönner, Emaus. Han är infödd uddevallabo.

1961-06-20 91 år fyller förre majoren Gustaf Alexius Lönner, Emaus.

1961-10-20 85 år fyller fru Anna Lönner, Emaus. Bild.

1962-08-31 Fru Anna Maria Lönner född Wickelström, Emaus. Död. Bild.

1963-05-02 Major Gustaf Alexius Lönner, Emaus, död. 92 år.

1964-02-19 Uddevalla erbjuds köpa Emaus-fordom Hungerhult. Fastighetsaffär. Bild.

1965-03-31 Uddevalla köper Emaus gård till villatomter och strövområden. Fastighetsaffärer. Bild.

1965-07-21 "Natur värd att vårda. Bilder på ""Landeriet"" Emaus- och Snäckskalsbankarna. Hembygd."

1965-12-11 Stenvillan på Emaus måste troligen rivas. Rivning.

1966-04-07 Unikt initiativ av Lions, Emausbyggnad räddas. Kultur. Bild.

1967-04-17 Gästrumsstuga på Emaus står inte att rädda. Byggnad.

1967-12-20 """Pub Fimmelstången"". En ungdomsförening söker lokal. Har hänvisats till Emaus. Föreningar. Nöjen."

1968-03-12 Kommitté föreslår att Emaus ska behållas som en intakt naturpark. Byggnader bör rustas upp. Kultur.

1968-04-08 Suomi-Huset rustas upp. Stadens gåva till finska föreningen på Emaus i Uddevalla. Byggnad.

1968-06-29 Emaus nytt fritidsområde med bondgård och många djur. Natur.

1968-06-29 Nytt fritidsområde. Emaus- bondgård med många djur. Parker. Bild

1968-07-03 Uddevallas nya fritidsområde Emausgården har varit mycket välbesökt. Natur.

1968-07-23 Spökar det kring Emaus? Kultur. Natur.

1968-12-11 Den orginella stenvillan på Emaus skall rivas. Byggnad. Bild.

1969-01-23 "Fritiofs saga på 18 träplattor lämnade ""jaktslottet"" på Emaus i Uddevalla."

1969-01-23 Målningar av Fritjofs saga på 18 träplattor har flyttats från Emaus till museet. Konst.

1969-04-03 Emausgården-den glada bondgården för stadens barn. Byggnad. Kultur.

1970-05-09 "Emaus är Uddevallas ""Lillskansen"" i miniatyr, som ska lära stadsbarnen att bli lite djurvänligare. Djur. Bild."

1976-10-13 Uddevalla Finska Förening firade 20-årsjubileum med en fest i föreningens hus på Emaus. Föreningar.

1979-12-05 Det är inte bara Villa Älvkullen som förfaller, det gör också villan Emaus, major Gustav Lönners bostad i Kappelle. Berättelse. Bild.

1979-12-06 Bohusläns museum vill byggnadsminnesförklara Emaus.

1980-07-12 Emausvillan målad och taket nylagt. Nu hoppas man på en upprustning invändigt. Byggnad. Kultur.

1984-06-07 En minnespromenad med Maja Dahl och Tage Berglund upp genom Kapelle och förbi Emaus. Kultur. Natur.

1990-06-21 Om Emaus idag. Djurgård- och finska föreningen.

1990-06-21 Emaus i våra hjärtan, både i nutid ur historisk vy. Natur.

1996-06-03 Ingela Karlsson har varit 25 år på Emaus.

1999-11-16 Finska föreningen i Uddevalla har sagt upp sitt kontrakt för huset på Emaus. Har ej råd med hyran. Föreningar.

1999-12-23 På Emaus populära fritidsanläggning med djur står en trollskog högst på önskelistan. Natur.

2000-02-24 Sportlov till häst. På Emaus har alla sina egna favoriter. Djur. Bild.

2000-06-05 Stenblock rasade. Område avspärrat vid Emaus lantgård. Olycka. Bild.

2000-06-16 Pengar och kista stulna på Emaus lantgård. Polis.

2000-06-20 Emaus plåtkista återfunnen, återfanns i Emaus stall.

2000-08-24 Skadegörelse på Emaus igen någon har brutit sig in men tydligen inte hittat något att stjäla. Polis.

2000-09-19 Uddevalla kommun vill att Emaus skall växa, samt beredd att fylla Gula villan med verksamheter. Djur. Natur.

2000-10-18 Uddewalla Weckoblad: Torsdagen den 31 aug. Försäljes genom auktion, landeriet Emaus. Ägare S. Busck. År 1826.

2001-02-24 Kommunens vackraste hus, Gula villan på Emaus från 1700-talet som var i majors Lönners ägo i 55 år. Kultur. Bostad.

2001-02-24 Fakta om Emaus och Gula villan. Kultur.

2001-09-17 "Emaus har fått ett nytt tillskott i stallet, den irländske hästen ""Paddy"" av den ovanliga rasen tinken från Irland. Djur."

2001-11-26 Emaus på Kapelle är Bohusläns mest besökta naturreservat. Att bygga hus här är att förstöra höga naturvärden säger Lars Gunnert.

2002-01-14 Det jäser rejält på Kapelle. Protest mot byggnation på Emaus. Aktionsgrupp vill skydda naturen. Bild.  //

Var är detta?

Inte helt lätt lokalisera dessa hus. Känner du igen var bilden är tagen?   ///

Välbesökt säsongsavslutning på Villa Elfkullen

Väldigt många hade sökt sig till säsongsavslutningen på Villa Elfkullen idag. Caféet var öppet förstås. Guidade turer både i det fantastiska huset och på själva Tureborg där uppe på berget. Jag hade nöjet att berätta lite om Ture under en dryg halvtimme.

Och så sång och musik med Kardborrbandet. Många passade på att lyssna i det fina vädret.

Säsongsavslutning på Villa Elfkullen söndag 18 september

Det blev lite fel i annonsen i Bohusläningen. Här är det rätta programmet.  ///

 

Uddevalla filmstudio inför 10-årsjubileet 18 september

 

Mer djupgående filmintresse har funnits under många decennier i Uddevalla. Ett starkare filmintresse än att nöja sig med utbudet på stadens dåvarande mellan 5 och 7 biografer under 1900-talet med start 1906.

Ibland bytte de namn: Röda Kvarn, Grand, Palladium, Victoriateatern, Saga, China, Rio. För att sedan 2014 ha bara en enda, kommersiell biograf i stan – multibiografen Biostaden med 6 salonger.

Det där starkare filmintresset -– att kunna gå på bio och se kvalitetsfilm, som självklart alltid finns på repertoaren på biografer i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö och i andra universitetsstäder, det är vanligen omöjligt i mindre städer som t ex Uddevalla. Här är utbudet av filmer betydligt färre, många filmer hittar aldrig fram till stadens enda, kommersiella biograf. Mycket få filmer på repertoaren kommer från andra länder än USA, Storbritannien, Frankrike, Italien och några andra europeiska länder.

Inte ens särskilt många filmer från våra nordiska grannländer hittar fram till vanliga biografer i Sverige. Då finns lyckligtvis filmstudior. Ett slags filmklubbar där man som medlem regelbundet kan gå och se särskilt bra, noga utvalda kvalitetsfilmer. Till väldigt lågt pris per film jämfört med biljettpriset på vanliga biografer. I Sverige finns över hela landet cirka 100 filmstudior, som alla ingår i föreningen SFF - Sveriges Förenade Filmstudior. I Uddevalla är det Filmis – Uddevalla filmstudio.

I Uddevalla kom något slags rötter till filmstudioverksamhet igång på 1960-talet. Två journalister på tidningen Bohusläningen, Harald Hjortén och Gerhard Andersson, var inte nöjda med filmrepertoaren på stadens biografer. Mest billig pang-pang och många andra skräpfilmer. Så de startade vad de kallade en filmklubb, som sedan kom att utvecklas till en riktig filmstudio inom SFF. Då landets 100:e filmstudio.

Det var på 1970-talet. Äran att vara Sveriges etthundrade filmstudio ledde till, att kända filmvetare som t ex Örjan Roth-Lindberg kom till Uddevalla och föreläste om film. Denna tidigare, före detta Uddevalla filmstudio fanns från slutet av 1970-talet till början av 1990-talet. Då orkade inte medlemmarna med sin styrelse driva den vidare.

Uddevalla blev utan någon filmstudioverksamhet under många år. I kulturhuset Frideborg på övre Kungsgatan vägg i vägg med amatörteaterföreningen Studio 32 drog några filmentusiaster igång en öppen biograf i den gamla teater- och biolokalen, som hetat China och Rio de sista filmåren. Med visning av kvalitetsfilm åtminstone en kväll veckan. Mycket populär under många år. Men i november 2010 var den sista biokvällen där. 

Uddevallas många vänner av riktig kvalitetsfilm var illa till mods under mer än ett års tid. Skulle man vara tvungen att åka till Göteborg, för att få chans att se bra film? Ljungskile filmstudio och Öppen bio fanns ju visserligen, men man ville kunna se bra film hemma i stan.

I början av 2012 samlades en liten grupp filmentusiaster i Uddevalla, som de senaste åren brukat gå och se kvalitetsfilm på Frideborg och som utvecklat filmvisningsmodellen med att varje filmvisning ska inledas med en kort, högst 5 min lång liten presentation av filmen man just ska till att se, med intressanta bakgrundsfakta, en ”miniföreläsning”, om man så vill. Ovanligt i biosammanhang och mycket uppskattat av publiken.

Gruppen under ledning av uddevallabon Mikael Nilsson, startade så föreningen Filmis – Uddevalla filmstudio. NYA Uddevalla filmstudio. Mikael Nilsson var ordförande under 10 år fram till 2022. Resten är historia.

Filmis visar filmerna på Bohusläns museum söndagar kl 16 under säsongerna höst och vinter/vår. 12 filmer per termin. I Hörsalen som genom Filmis försorg utrustats med en toppmodern, digital filmvisningsutrustning likvärdig med den på kommersiella biografer som t ex Biostaden i Uddevalla.

Kommande söndag 18 september firar Filmis – Uddevalla filmstudio 10-årsjubileum samtidigt som vi startar höstsäsongen. Det tycker vi är värt att fira och uppmärksamma! Det gör vi med extra festligheter med bl a filmmusik live med särskilt inbjudna gäster, med att bjuda på förtäring m m.

Det hela börjar en stund före ordinarie filmvisningsstart kl 16. Gå in och läs på vår hemsida filmis.nu

Jan Gustafsson 

sekreterare i Filmis – Uddvalla filmstudio sedan starten 2012.   ///

Björn Lindström död

Björn och hustrun Marika

Björn Lindström har gått bort alldeles för tidigt. Han föddes i Uddevalla den 27 december 1958. Jag lärde känna Björn på djupet när han och vännen Martin Hultberg köpt det Lindebergska huset på Lagerbergsgatan 33. Full av entusiasm satte vännerna igång att renovera det gamla huset som en gång byggdes av Uddevallas förste stadsarkitekt Herder Lindeberg. Herders fru var konstnären Mea Lindeberg som hade sin ateljé där Björn och Marika står på bilden. Bilden är tagen den 2 april 2011. En månad senare var allt borta i branden den 1 maj.

Jag ringde till Björn senare den dagen och han berättade då om chocken när han fick besked om att huset stod i ljusan låga. Samtidigt sa han bestämt att huset skulle byggas upp igen. Jag tänkte att det är så klart sånt man säger när man lagt ner så mycket arbete och kärlek på det gamla huset. Jag skrev på Uddevallabloggen att den påbörjade renoveringen hade varit värd ett byggnadsvårdspris.

Men det skulle visa sig att att det var inga tomma ord att huset skulle byggas upp igen.

Ett år efter branden fick jag den här bilden från Björn:

"Hej Gunnar.
Bifogar en bild på huset så som vi skulle önska att det blev uppfört. Det är den enda jag har i den röda nyans, vilket var husets originalfärg när det byggdes. (enligt klipp från Bohusläningen som ligger på din blogg).
Igår skickades anbudsförfrågan ut till ett antal byggnadsfirmor och vi hoppas inom någon månad kunna ta ställning om vi får möjlighet att återuppföra byggnaden, vilket är det mål vi på vår fritid arbetat för i snart ett år.
Med vänliga hälsningar
Björn Lindström"

Marika och Björn på trappan till det nya Lindebergska huset.

Martin och Björn vid invigningen den 23 augusti 2013. De hade gjort det! Med en okuvlig vilja och energi hade de skapat ett nytt Lindebergska. Något byggnadsvårdspris kunde de inte få då ju huset brann ner. Men kommunen skapade ett nytt pris, Arkitekturpriset, och vännerna fick den första upplagan.

Åren har gått och jag har mött Björn då han promenerat på Gustafsberg då och då. Så småningom fick jag veta om hjärntumören. Trots sjukdomen upplevde jag honom lika glad och vänlig som tidigare. En sann hedersman har lämnat oss och jag lider med familjen och alla hans vänner.   ////

Var är detta?

Den här bilden blir jag inte riktigt klok på? Men Uddevallabloggens läsare löser väl gåtan?  //
 

På andra sidan gatan

I föregående inlägg kunde vi bland annat se stadshotellet på Kungsgatan. Vi kunde även i högra bildkanten skymta Nyholms konditori. Här kommer en bild från andra sidan gatan. Men TCO, har de legat där??  ///

Vad ser vi på den här bilden?

Här har mycket förändrats jämfört med idag. Vad är det vi ser och vad finns här idag? Och när kan bilden vara tagen?   ///

Norra delen av Trädgårdsgatan

Några av husen känns igen idag. Men Kurirens byggnad finns inte kvar. Inte heller Caltextappen hitom Kurirens hus. Och lastbilen närmast. Är den gengasdriven? Kan inte riktigt se på bilden.   ////
 

GIVAKT, MANÖVER! - Följ med på en nostalgisk vandring på I 17-området!

På söndag den 11 september kl 15.00 blir det en nostalgisk vandring på regementsområdet. Du hinner rösta. Vi samlas vid f.d. kasernvakten. Parkering finns i närheten på Soldathemsplan.

ALLA VÄLKOMNA!!!! ////

Piptillverkning på SKAPI

En interiörbild från SKAPI (Skandinaviska Pipfabriken). SKAPI startade piptillverkning 1936 på Packhusgatan. Tio år senare, 1946, invigde SKAPI sin nya fabrik vid Karl Gustavsgatan. På taket till fabriken satt det en gigantisk neonskylt i form av en SKAPI-pipa. Många som åkte tåg på Bohusbanan såg neonskylten från tåget.  //

Brand i hamnmagasin september 1959

Åren 1958 -1959 härjade en pyroman i Uddevalla. Det visade sig att han var yrkesbrandman. Han erkände 23 bränder bland annat den på bilden i september 1959. Teaterbranden (1958-07-15) inträffade under hans "pyromankarriär". Den branden ville han dock inte kännas vid. Teaterbranden blev aldrig uppklarad. Pyromanen dömdes till rättspsykiatrisk vård.

Många år senare, i december 1967, tände han på ett hus på Barkvägen. Han skadade sig då han hoppade ut från det brinnande huset.  Han lämnade Uddevalla och är numera är numera avliden.  //

Trivsam berättarstund i Wessmanska huset

 

Det blev en trivsam berättarstund med P-O Andreasson i Wessmanska huset ikväll. Och det blev verkligen smått och gott från gamla Uddevalla. P-O hade många minnen och många historier väl värda att berätta.

Och det blev också en sång på slutet. En verklig höjdare!  //

Öppet hus med "Smått och gott från gamla Uddevalla"

Måndag den 5 september kl 18.30 blir det Öppet hus i Wessmanska. Temat är "Smått och gott från gamla Uddevalla". P-O Andreasson håller i trådarna.

ALLA VÄLKOMNA!!  //

Ny ornäsbjörk i Gustafsbergsparken

På den tredje dagen för Sveriges Trädgårdsmästares 100-årsjubileum var det Strandpromenaden och Gustafsbergs som gällde Det började på morgonen med föreläsningar på hotell Bohusgården. Bl a visades en film om tillkomsten av Strandpromenaden 2006. Efter en snabbfika var det så dags att bege sig iväg längs Strandpromenaden mot Gustafsberg.

Där väntade en plantering av en Dalecarliabjörk, dvs en Ornäsbjörk. Det fick bli kommunfullmäktiges ordförande Elving Anderssons uppgift att gräva hålet i gräsmattan. Till sin hjälp hade han ordföranden i Föreningen för Sveriges Stadsträdgårdsmästare Pernilla Johansson och f.d. ordföranden Liselott Johansson.

Efter den ceremonin var det dags för en avslutande lunch på Gustafsbergs badrestaurang och Gatu- och parkavdelningens personal, som arrangörer, kunde sedan dra sig tillbaka på ledighet  efter ett väl genomfört arrangemang.  //

Uppdatering bron över Bodeleån

Här skall det byggas betongfundament på båda sidor om Bodeleån. Ovanpå fundamenten skall sedan den nya bron placeras. Den nuvarande bron till höger.  //