Marie Johansson död

Arkivbild från pensionsuppvaktningen 2018. Presenten Marie visar upp är gjord utifrån ett gammalt visitkortsporträtt av museets första konservator, Carolina Christiansson.

Konservator Marie Johansson avled på juldagens morgon efter en längre tids sjukdom. Hon föddes den 7 augusti 1951 i Västra Tunhems församling.

Marie var en av de verkliga veteranerna i sitt skrå. Hon tillträdde som konservator på Bohusläns museum den 4 september 1984 strax efter att museet hade invigts. Och under 34 år ansvarade hon sedan för museets föremålssamlingar, en uppgift hon skötte på ett mycket engagerat och professionellt sätt. 

Av en del kolleger kallades Marie i all vänskaplighet för Carolina. Namnet syftade på Carolina Christiansson, som var Uddevallas "Musei vårdarinna", konservator och allt-i-allo 1864-1912. I nästan ett halvt sekel! På sin tid "var" hon museet, hon till och med bodde där.

När Marie började gällde det att flytta in allt som samlats sedan Carolinas tid och magasinerats i mer eller mindre lämpliga lokaler i Uddevalla. Allt måste nu ordnas upp, granskas, saneras, eventuellt lagas/konserveras och placeras på rätt sätt i de ändamålsenliga magasinen i det nybyggda länsmuseet.  Flera personer arbetade med detta, det tog flera år. Vården av textilsamlingen pågick i tio år. 

Ett länsmuseum samlar på snart sagt vad som helst som säger något om länets historia och egenart. Det betyder en mängd olika material, som vart och ett kräver sitt vid hantering och förvaring. Konservatorns kunskaper får med tiden en enorm spännvidd. Dessutom gäller det att ständigt övervaka byggnadens klimatanläggning, så att temperatur och luftfuktighet hålls konstanta. En annan sådan ständig uppgift är att se till att inga skadeinsekter tar sig in bland föremålen.

Museets verksamheter i form av utställningar, dokumentationer, arkeologiska utgrävningar mm innebar ofta att Marie måste bidra med råd och dåd. Likaså behövde Bohusläns hembygdsföreningar ofta hjälp i olika frågor. Besökare till magasinen, däribland forskare, fick assistans. Och allmänheten hörde också gärna av sig.

En helt omvälvande nyhet var digitaliseringen av föremål, foton, filmer, arkiv, och rapporter från arkeologi och byggnadsvård. Ett fönster öppnades mot webben när museet anslöt sig till Digitalt Museum. Marie och hennes kolleger kom att lägga mycket tid på information om föremålen i samlingarna. På så sätt har mycket av deras kunnande blivit tillgängligt för intresserade. 

Alla de år som Marie arbetade för Bohusläns museum har gjort ett mycket tydligt avtryck i museets historia.

Marie sörjes närmast av maken Kjell och hans dotter Linn.  ///