Så byggdes Uddevalla

Tipstack till Kristian Johansson och Elisabeth Söderlund.

En välgjord och med förvånansvärt lite faktafel om Uddevalla finns nu att se på SVT Play. Med hjälp av AI är den också i färg vilket gör det behagligare att titta på.

Det är del 5 i serien Så byggdes din stad som är aktuell just nu på SVT. 29 minuter. Mycket sevärd! Kan ses i hela världen.

Se den genom att klicka HÄR !  ///

Fler och fler och fler läser Uddevallabloggen

 

Det var inte så länge sedan antalet läsare på Uddevallabloggen nådde 10 miljoner sedan 2007. Och nu rusar besöksräknaren som alla kan se här på bloggen.

Under oktober månad hade bloggen osannolika 259 081 läsare. Det gör i snitt 8 357 per dygn. Högsta antalet för ett enda dygn var drygt 16 000. Jag minns inte vilket inlägg som lästes av så många, men jag tappade hakan när jag såg det.

Och jag förstår inte heller varför ökningen har skett? Någon av er läsare som begriper?

Jag fortsätter på samma sätt som jag gjort hela tiden. Mitt mål har alltid varit att publicera minst ett inlägg per dygn. Fler och fler tycks i vart fall ha upptäckt bloggen och det är förstås bara roligt.

Och det sporrar mig ännu mer att fortsätta med bloggen. En del inlägg tar lång tid att göra och andra går fortare. Men jag vill ju att det skall vara läsvärt och att läsarna skall lära sig någonting om vår stad.   ///

Idag lättade isbrytaren ALE ankar och lämnade Uddevalla

Tipstack Lennart Gustafsson

Nyligen lämnade isbrytaren YMER Uddevalla och idag var det dags för kollegan ALE. Destination Oxelösund.

Isbrytaren Ale är en av Sjöfartsverkets isbrytare och har en mycket specifik och viktig roll

i det svenska isbrytningssystemet.

Den skiljer sig från de större, Östersjöbaserade isbrytarna (som Atle-klassen) på flera viktiga punkter.

Huvuduppdrag: Vänern och Göta älv

Ales främsta operationsområde är Vänern och Göta älv. Dess uppgift är att se till att den kommersiella

sjöfarten kan fortsätta under vintern till och från de viktiga hamnarna i Vänern, som Karlstad,

Kristinehamn och Vänersborg.

Specialdesignad för slussarna

Det som gör Ale unik är dess design. För att kunna utföra sitt uppdrag måste den kunna passera

genom slussarna i Trollhätte kanal.

 * Smalare design: Ale är betydligt smalare än de stora isbrytarna. Den är byggd med dimensioner

som precis klarar av slussportarna.

 * Mindre storlek: Den är generellt mindre, kortare och har ett grundare djupgående än

sina "syskon" som opererar i Östersjön.

Byggår och historia

 * Byggd: 1973

 * Varv: Wärtsilä-varvet i Helsingfors, Finland (samma varv som byggde de större och

mer kända isbrytarna i Atle-klassen: Atle, Frej och Ymer).

 * Namn: Namnet "Ale" följer traditionen att döpa Sjöfartsverkets isbrytare efter mytologiska

eller fornnordiska teman.

Sammanfattningsvis är Ale en specialbyggd isbrytare som är helt avgörande för att hålla

Sveriges största insjö, Vänern, öppen för handelssjöfart under kalla vintrar. ///

 

Kasenabben med tegelbruket

En plats med mycket historia. Här föddes Uddevalla med den gamla handelsplatsen som blev stad 1498. Handelsplatsen hade rötter ända tillbaka till i vart fall 1200-talet. År 1501 brändes den unga staden ner av svensk trupp. Efter den branden beslutades staden att byggas upp på platsen för den nuvarande stadskärnan.

Det var också här vid Kasenabben som staden fick sitt namn. Oddeval, Oddevalla eller Oddevold så som det kunde stavas på den norska tiden före 1658. När staden blivit svensk ändrades det till Uddevalla - vallen vid udden.

Kasens tegelbruk moderniserades och förvaltades länge av den Thorburnska släkten. Den unge skotten William Thorburn från Leith köpte egendomar i området på 1820‑talet och byggde familjens residens på Kasen; tegelbruket ingick i köpet och kom att drivas under hans familjs ägande.

På bilden ser vi också de första stora magasinen där Thorburns havreexport började.

Produktion och teknik

Kasens tegelbruk hade ångmaskindrift och producerade stora volymer tegel — omkring 1,7–2 miljoner tegel per år vid mättillfällen i början av 1900‑talet. Bruket var utrustat med en 60 hkr ångmaskin och hörde till de mer produktiva tegelbruken i regionen vid sin höjdpunkt.

Nedläggning och rivning

Tegelbrukets verksamhet gick mot sitt slut under 1900‑talets första hälft. I juni 1936 sprängdes den 30 meter höga skorstenen, en uppmärksammad händelse i pressen, och bruket avvecklades vilket banade väg för varvets expansion på samma plats.

Själva tegelbruket är sedan länge rivet och området ingår idag i f.d. Uddevallavarvets och hamnens anläggningar.   ///

Idrottshistoria på kvällens berättarafton

Det var en mycket välfylld hörsal på Bohusläns museum vid kvällens berättarafton som i allt väsentligt kom att handla om idrottshistoria.

Och en av idrottslegendarerna var själv närvarande ikväll. Det var femfaldige svenske mästaren på 3000 meter hinder Jan Hagelbrand.

Jan Hagelbrand, född 8 juli 1954, är en av Sveriges mest framstående friidrottare, framför allt känd som en dominant hinderlöpare (3000 meter hinder) under sent 1970-tal och 1980-tal. Han var också en mycket framgångsrik terräng- och långdistanslöpare.

Hans karriär kännetecknades av en imponerande dominans på den nationella scenen och flera starka internationella insatser. Huvudgren: 3000 meter Hinder.

Det var inom 3000 meter hinder som Jan Hagelbrand firade sina största triumfer. Han ansågs under sin storhetstid vara landets obestridde kung på distansen.

 * Fem SM-guld: Han vann SM-guld på 3000 meter hinder hela fem gånger under sin karriär: 1978, 1981, 1982, 1984 och 1985.

 

* Personligt rekord: Hans personliga rekord på distansen är 8.26,51, en tid som stod sig mycket väl i internationell konkurrens.

Hagelbrand var inte bara specialist på hinderlöpning, utan visade även stor kapacitet inom andra löpgrenar, vilket bevisades av hans framgångar i terränglöpning.

 * Svensk mästare i terränglöpning: Han vann SM-guld i terränglöpning (12 km) två gånger, 1977 och 1979.

 * Internationell framgång: En av hans mest noterbara internationella meriter var en andraplats i de amerikanska terrängmästerskapen 1981.

Utöver sina totalt sju SM-guld hade Hagelbrand en lång och stabil karriär i landslaget, där han deltog i 25 landskamper.

Hans personliga rekord visar på hans imponerande register som löpare:

 * 1500 m: 3.45,77

 * 3000 m: 7.59,22

 * 5000 m: 13.40,76

 * 10 000 m: 28.47,98

 * 3000 m hinder: 8.26,51

Under sin karriär representerade Jan Hagelbrand flera klubbar, däribland Melleruds IF, Kils AIK och Enhörna IF.

För sina insatser inom svensk friidrott har han tilldelats utmärkelsen "Stor Grabb" (eller "Friidrottens Stora") av Svenska Friidrottsförbundet, där han har nummer 324. Än idag är han aktiv inom löpningen på motions- och veterannivå och betraktas som en legend inom svensk löpning. ///

Vart tog Anders Carlsson vägen?

Anders Carlsson från Uddevalla deltog i försöksheatet på 3000 meter hinder vid OS i Moskva 1980 och slutade på tionde plats i sitt heat med tiden 9.01,8. Han gick därmed inte vidare till finalen. Finalen vanns av Bronislaw Malinowski från Polen på tiden 8:09:70.

Men vad hände med Anders sedan? Han lär även ha tävlat för Heleneholms IF.

Jag vill också minnas att han sprang en av sträckorna i gatustafetten iförd kostym. Han sprang för IK Stym passande nog.   ///

Stadens brygga

Stadens brygga var Uddevallas centrala kaj längs den södra hamnstranden där stadens handel och fiske samlades, särskilt känd som platsen för den årliga fiskmarknaden och för lossning av varor till försäljning.

Bryggan sträckte sig från Stenbron (senare Järnbron från 1884) längs södra kajen och gick en bit förbi nuvarande Gamla Badhuset, med träuppbyggda kajmiljöer och staplade varusändningar vid kajkanten.

Vid Stadens brygga fick fartyg och fiskebåtar lägga till fritt om de hade varor till salu, vilket gjorde platsen till hamnens naturliga handelsplats för både lokal fiskförsäljning och export av trävaror, bland annat så kallade “pitprops” som exporterades till England. En särskild höjdpunkt var den livliga fiskmarknaden i början av september då många fiskarjakter låg sida vid sida i hamnen.

Stadens brygga speglar Uddevallas roll som handels- och sjöfartsstad i Bohuslän, en roll som förstärktes under 1700- och 1800-talen genom trä- och järnexport men som också påverkades av händelser som handelsförändringar och stadens stora brand 1806, vilka formade hamnens och kajernas användning över tid.   ///

Berättarafton onsdag 29 oktober kl 18.30 på Bohusläns museum

Arkivbild

Dags för nästa berättarafton i Hörsalen på Bohusläns museum. Det blir traditionella Uddevallabilder och den här gången även idrottshistoriska bilder. Vi får nämligen besök av Bohuslän-Dals Idrottshistoriska förening.

ALLA VÄLKOMNA!!!   ///
 

Johnsonsamlingen på Bohusläns museum

 

John Johnson 1861 - 1951

I december 1943 kom ett brev till det lilla museet på Kungsgatan i Uddevalla. Grosshandlare John Johnson i Ulricehamn tänkte testamentera sin konstsamling till Uddevalla stad. Ville man komma hem till honom och titta på målningarna?

Strax före jul reste därför tre herrar i väg. En av dem var museets intendent, Sten Kristiansson och han skrev senare: "Redan vid inträdet frapperades jag av samlingens omfattning och konstnärliga värde. Först såg jag en ståtlig duk av Marcus Larson och därefter passerade jag med stigande häpnad verk av Jordaens, Ruisdael, Wertmüller, Breda och sedan ända fram till Hill, Josephson, Liljefors och Zorn." 

Det var en av Sveriges förnämsta privatsamlingar man stod inför. John Johnson var särskilt förtjust i 1600-talets holländska och flamländska måleri och i 1800-talets Düsseldorf.

John Johnson hade sina rötter i Bohuslän. Han var född 1861 i Naverstad och gick i skola i Uddevalla.

Efter studentexamen blev han affärsman. Att importera vin visade sig vara oerhört lönsamt. Som grosshandlare, först i Göteborg och sedan i Stockholm, skapade sig Johnson en förmögenhet. Delar av den omsatte han i konst som var hans stora intresse. Han besökte konsthandlare och auktionsfirmor och hade råd att välja bland det yppersta som konstnärerna hade presterat.

På äldre dagar flyttade han och hustrun Ingeborg till Ulricehamn. Ingeborg dog 1932 och sina sista 19 år levde Johnson ett mycket tillbakadraget liv som änkeman.

År 1933 blev det känt att John Johnson testamenterat sin konstsamling till Ulricehamns stad. En generös gåva. Men Johnson krävde specialbehandling därefter. Han kom i tvist med taxeringsnämnden, blev rasande och rev testamentet.

Ny förmånstagare blev Uddevalla stad, där ju Johnson gått i skola och säkert också besökt museet på Kungsgatan. Turerna kring testamentet pågick i många år.

Efter Johnsons död 1951 överklagades det av hans båda söner. Resultatet blev att Uddevalla löste ut sönerna med halva taxeringsvärdet och då ingick två av målningarna.

Under poliseskort transporterades de övriga sextiosju målningarna till Uddevalla 1953. Det berättas att flaggorna i Ulricehamn vajade på halv stång då transporten gick iväg.

Efter en tids arbete kunde museet öppna utställningen John Johnsons gåva var en stor kulturhändelse i Bohuslän. Samlingen placerade Uddevalla på kartan i både nationella och internationella konstsammanhang.

När den nya stiftelsen Länsmuseet i Göteborgs och Bohuslän bildades 1977 kom Johnsonsamlingen att bli Uddevallas bidrag. Konstsamlingen ägs av Uddevalla kommun men i och med att Bohusläns museum invigdes 1984 kunde samlingen för första gången visas i sin helhet.

Den var också en i högsta grad bidragande orsak till att Uddevalla blev en av stiftarna i det nya länsmuseet. De andra stiftarna är Västra Götalandsregionen (tidigare Bohuslandstinget) och Bohusläns Hembygdsförbund. 

Läs mer om samlingen genom att klicka HÄR   ///

Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Rödon stängs av fr o m onsdag

Strandpromenaden, sträckan mellan Ångbåtsbryggan och Rödön, kommer att vara avstängd under perioden 29 oktober till 20 november för reparation och underhåll. Gångvägen ska iordningställas, staket ska lagas och nya staket monteras. För boende längs sträckan blir det begränsade möjligheter till transporter till/från fastigheten.

Det var den dåvarande förvaltande direktören för Gustafsbergs barnhus (nuvarande Gustafsbergsstiftelsen) John Peterson som för egna medel byggde strandpromenaden 1894. Han var direktör åren 1894 - 1905. 

Gustafsbergsstiftelsen har ett avtal med Uddevalla kommun, som åtagit sig att svara för underhållet av sträckan.   ///

Bron över Brattåsbäcken

Detta är nedre delen av Brattåsbäcken och bron över densamma. Strax intill Kasenabben. Bron är sedan länge kulverterad.  Brattåsbäcken har bytt namn flera gånger på sin väg mot havet. När den går genom Bulid heter den förstås Bulidsbäcken. Men vad hette den före det, längre norrut?   ///
 

Statsisbrytaren YMER lättade ankar idg

Arkivbild 2008-07-26

Strax efter kl 15 idag lättade statsisbrytaren YMER ankar och lämnade Sörviksdockan.

I skrivande stund (kl 19.30) har YMER kommit ut i Skagerack på sin färd mot Bottenhavet (tror jag).

YMER har legat i Sörviksdockan sedan i våras för översyn och underhåll. Ymer byggdes vid det finska varvet Wärtsilä 1977 och har normalt ca 20 man i besättningen. Längden inkl. bogserklykan är 110 meter, bredden 24 meter och djupgåendet 7,3 - 8,3 meter.

Kvar i Sörviksdockan ligger ALE som är en betydligt mindre isbrytare.   ///

Södertullsgatan

Foto Lennart Odinger / digitaltmuseum.se

Här börjar eller slutar Södertullsgatan. Huset till vänster har numera ersatts av Södertullskyrkan som har adress Södertullsgatan 18. Kvarteret heter Krabbe. Detta var en gång utfarten mot Göteborg. Längre fram tar Södra vägen vid. Till höger har vi idag det relativt nybyggda kvarteret Rud och Kagg.

1970 hade baptistförsamlingen sålt Betelkapellet och byggt en ny kyrka vid Södertullsgatan – Asplundsgatan (Södertullskyrkan)

1985 gick baptist- och missionsförsamlingarna samman och bildar Uddevalla frikyrkoförsamling som sedan byter namn till Södertullskyrkan i Uddevalla.

Södertullsgatan har förstås fått sitt namn efter att här låg den södra tullen. ///

Ännu en svåridentifierad bild

Ja, vet du var bilden är tagen?   ///
 

Var är denna bilden tagen?

 Jag har grunnat och grunnat men kan inte komma på var den här bilden är tagen. Kan du?   ///

Regementets 300-årsjubileum 1961 på Samneröd

Insänt av Sune Hay

Den lille gossen som står intill min bror var kaptens Elfs son, Peter.

Det tror jag stämmer. Och jag har sett bilden tidigare. Och jag var själv där.   ///

Han blir ny VD för Uddevalla Hamnterminal

Henrik Vuorinen

PRESSMEDDELANDE

Erfaren ledare tar över rodret från 1 januari.

Vi är glada att kunna meddela att Henrik Vuorinen utsetts till ny verkställande direktör för Uddevalla Hamnterminal AB. Henrik efterträder Ulf Stenberg, som går i pension i mars nästa år. Henrik tillträder sin nya roll den 1 januari.

Henrik Vuorinen har en gedigen bakgrund inom industri- och hamnverksamhet. Han är civilingenjör i grunden med mångårig erfarenhet inom ledande befattningar hos SSAB och som VD för Luleå Hamn. Under sin tid hos Luleå Hamn verkade Henrik även som vice ordförande i Sveriges Hamnar inom Transportföretagen. De senaste åren har han drivit eget företag med fokus på affärsutveckling och hållbar omställning.

- Det känns spännande att få vara med i Uddevalla Hamnterminals framtida utveckling. Här finns en stabil organisation med engagerade och lojala medarbetare, vilket känns mycket inspirerande. Jag ser fram emot att lära känna alla medarbetare, kunder och samarbetspartners. Jag vill bidra till att bygga starka relationer, främja en kreativ och öppen arbetsmiljö som är grunden för fortsatt utveckling. Tillsammans kan vi fortsätta att utveckla företaget och ta oss an framtidens möjligheter och utmaningar, säger Henrik Vuorinen.

Ingvar Lindsta, styrelseordförande för Uddevalla Hamnterminal, kommenterar rekryteringen:

- Vi är oerhört glada över att få välkomna Henrik som ny VD för Uddevalla Hamnterminal. Henrik är en stabil och trygg ledare som präglas av ett starkt kundfokus och ett genuint engagemang för verksamhetens utveckling. Med sin gedigna erfarenhet av affärsutveckling, långsiktiga investeringar och hållbar omställning, är vi övertygade om att han besitter de rätta egenskaperna för att ta sig an framtidens utmaningar hos oss.   ///

Skeppsviken och muddringsarbeten

Här ser vi ett mudderverk som säkerligen muddrar för den blivande småbåtshamnen. Hitom vägen ser vi en nyanlagd väg som leder ut till Svenskholmarna. Simanläggningen där stod klar 1936.

Det har muddrats oändligt många gånger i Uddevalla. Första gången var då staden fick statsbidrag för att muddra en ränna i Sunningesund. Det var 1772.

Jag söker på muddring i Tidningsarkivet och får följande träfflista:

Datum         Innehåll

1861-07-11 Muddring i hamnen i Uddevalla. Hamn.

1865-04-04 Sunningesund skall muddras upp. (igen - en av otaliga gånger)

1887-10-01 Gustafsbergs badhusdirektion beslöt att muddra utmed kajen vid badorten. Hamn.

1887-11-10 Muddringsarbetet vid Gustafsberg avslutat. Bad.

1908-08-08 Muddringen i hamnen återupptages. Hamnkajen har dragits in 4 meter vid Sannes.

1912-05-09 Muddringsarbetet i hamnen börjat.

1925-01-03 Sjön Hällungen skall sänkas en halv meter genom muddring av Bratteforsån. Natur.

1932-11-14 Kanalbygget vid Soten. 350.000 kbm lera. Har redan bortmuddrats.

1936-01-18 Sveriges största mudderverk till Uddevalla, södra kajen muddras till 3 m djup.

1936-02-19 Muddring i Uddevallas hamninlopp beslutad för 132 000 kr. Hamn. Politik.

1936-02-19 Hamnens inlopp bör uppmuddras för 132 000 kr. Hamn.

1936-02-19 Beslut om att muddra i hamnen för 132,000 och krav på ändå mera. Krav på stora fyllnadsanslag till folkskolan. Politik.

1936-05-29 Ute vid Svenskholmarna pågår muddringsarbete. Piren för småbåtshamn.

1936-07-25 Muddringen börjar på måndag vid Malö. Farleder.

1937-01-09 Två storskrällar i Malö sund till hösten. Muddringarnas år i fjol, fångdammarnas i år. Farled.

1937-10-18 Hamninloppet till Uddevalla muddras upp. Hamn.

1937-11-22 Gammalt vrak i Björnsundet har anträffats under muddringsarbetet i Malösundsleden. Båtar.

1937-11-26 Båtintressen i Örekilsälven. Munkedals motorklubb planerar muddring i älven och båthamn vid Kvistrum.

1938-05-18 Stora arbeten igångsättes i Uddevalla. Klart för Göteborgsvägen, vattenverket och muddringen.

1938-07-08 Hamnmuddringen i Uddevalla klar i nästa vecka. Hamn. Bild.

1938-07-09 Muddringen i Uddevalla hamn är snart färdig.

1938-07-14 Muddringen i Uddevalla hamn avsynad i går. Medelvattendjup på 8.3 meter i hela hamninloppet.

1939-10-25 I anslutning till arbetena vid Badökajen föreslås uppmuddring av ränna.

1939-11-01 Nu skall det åter muddras i hamnen- och ett stort mudderverk har anlänt till Uddevalla.

1939-11-21 Betydande arbeten i beredskap i Bohuslän. Bl.a. kajer och muddring  i Uddevalla hamn. Arbetsmarknad.

1946-10-17 Muddring till 7 meters djup  från den blivande kajen vid varvet till Brattås. Hamn.

1947-10-28 Muddring i Uddevalla hamn, inseglingsrännan och vid Badökajen.

1953-03-25 Muddring utanför Lövåsberget.

1954-05-12 Sjöfartsmonument i Uddevalla, ankare placeras vid Västerbron, hittades vid muddring. Hamn.

1974-04-26 Byfjordens vatten renare sedan muddring började! Miljö. Bild.

1975-02-20 Varvsmuddret vill Uddevalla lägga på Sund. Hamn.

1982-02-26 Uddevallaföretaget, Lundqvists Muddrings AB, fick jobbet att fördjupa Hirtshals hamn. Farleder. Hamn. Bild.

1988-09-28 Bratteforsåns utlopp behöver muddras. Natur.

1995-09-28 Uddevalla hamn vill muddra vid Sunningesund och inne vid kaj.

1997-01-24 Muddring pågår nu i Sunningesund.

1997-04-11 Göteborgare riskerar fängelse för muddring på Orust.

2000-04-11 Muddring ger nya båtplatser utanför bostadsrättsföreningen Hamnskär på Smögen.   ///

Var är korvkiosken?

Då och då får jag frågan. Vad hände med korviosken vid Folkets Park? Det sista jag vet var att den kördes iväg i riktning Östrabogymnasiet. Det sades att elever på byggprogrammet skulle renovera den och man sedan skulle leta upp en lämplig plats att ställa den på.

Men ingen tycks veta vad som hänt med kiosken. Vet du???   ////
 

Sista dagarna med vänstertrafik?

Västerlånggatan före den 3 september 1967. Är det de sista skälvande dagarna med vänstertrafik? Intressant att se registreringsnumren och bilmodellerna. En del annat känner vi igen. Är det inte Fribergs korvkiosk där borta till vänster? Och NYNÄS-tappen. Och husen till höger! Vilka är de?   ///

Berättarkafé måndag den 13 oktober kl 14 i Wessmanska huset

Arkivbild

På måndag den 13 augusti kl 14 är det dags för nästa berättarkafé i Wessmanska huset, Södra vägen 7. Vi berättar minnen för varandra och fikar förstås. Har du något du vill berätta om eller veta mer om så sitter ju här en stor grupp Uddevallakännare.

ALLA VÄLKOMNA!!   ///

Nu rivs Äsperödshemmet

Äsperödshemmet har nu börjat rivas. 

Först ut är den västra flygeln. Där tillbringade min mor sina sista dagar tills hon gick bort 2001. I dessa dagar är det mycket i media om hemtjänst och äldreboende etc. Jag upplevde personalen på Äsperödshemmet som fantastiska. Min mor stortrivdes. Det gjorde även min mormor som avled 1959 efter en lång tid på Äsperödshemmet.

Äsperödshemmet byggdes 1952 så det hade sina år på nacken. Redan från början tyckte stadsläkaren att det var för litet.

1980-1981 genomfördes en större ombyggnation.

Foto Arne Andersson

På grund av skadegörelse där skulpturen stod från 1947 framför Uddevalla C flyttades den till Äsperödshemmet 1956. Och 2014 flyttades den tillbaka till sin ursprungliga plats. Då hade Äsperödshemmet stängts.

Det ursprungliga Äsperödshemmet har inte använts som äldreboende sedan 2013. För närvarande pågår byggnationen av ett nytt vård- och omsorgsboende på platsen, kallat Rydingsberg, som beräknas stå klart hösten 2027. Den gamla byggnaden kommer att rivas som en del av detta projekt.

 

I samarbete med beställaren Socialnämnden på Uddevalla kommun har Uddevallahem nu påbörjat arbetet med att förnya och stärka äldreomsorgen i Uddevalla genom nyproduktion av ett helt nytt och modernt vård- och omsorgsboende på Rydingsberg, Äsperöd.

Det nya boendet kommer att omfatta 60 lägenheter och rymma moderna gemensamhetsutrymmen, personalutrymmen, tillagningskök, teknikrum, skyddsrum och reservkraft. Den nya byggnaden får en bruttoarea på cirka 5 220 kvadratmeter.

I Tidningsarkivet hittar jag artiklar om Äsperödshemmet enligt nedanstående träfflista:

Datum         Innehåll

1952-08-21 Äsperödshemmet byggs. Byggnad. Sjukvård.

1956-09-18 Skulpturen Flicka med näckrosor har flyttats till Äsperödshemmet från Skansplan. Staty.

1962-02-27 Stadsläkaren anmärker: Äsperödshemmet är för litet. Sjukvård.

1965-11-09 Tjugo pensionärslägenheter byggs vid Äsperödshemmet. Bostad.

1966-11-24 Pensionärsarbeten utställda det var trängsel vid stånden på Äsperödshemmets julmarknad. Utställning.

1969-10-16 Byggstart i december för nya Äsperödshemmet. Byggnad.

1970-04-30 99 år fyller fru Johanna Amalia Arvidsson, Äsperödshemmet i Uddevalla. Bild.

1976-03-01 Äsperödshemmet får vänta. Paragrafer stoppar behövlig ombyggnad. Sjukvård. Bild.

1978-01-26 Äsperödshemmet måste byggas om eller byggas nytt.

1980-10-03 Än en gång hotar yrkesinspektionen att stänga Äsperödshemmet. Sjukvård.

1980-10-30 Äsperödshemmet byggs om senast i maj 1981. Byggnad. Sjukvård. Bild.

1981-11-18 Mångmiljonanslag för ombyggnaden av Äsperödshemmet. Sjukvård.

1982-10-19 Äsperödshemmet renoverat. Handikappvänlig toalett med dusch i varje rum. Social. Bild.

2004-10-23 50 år med Äsperödshemmet i Uddevalla. Jubileum. Sjukvård. Bild.   ///

Ångbåten Viking

Om den här bilden vet jag inte så mycket. Båten som heter Viking är tydligen en ångbåt att döma av skorstenen. Båten ligger på norra sidan och berget vi ser är Lövåsberget.

Där på andra sidan log det ett båtvarv som har haft olika namn. Det vanligaste var nog Uddevalla Båtvarv.  I april 1925 inträffade en svår brand på det varvet. Ett 20-tal båtar blev lågornas rov.

Framlidne kulturpersonligheten Sune Sundberg berättade en gång för mig att han var född och uppväxt i det högra mindre huset på bilden.   ///

Trumma och trumpet på Bohusläns regemente

Insänt av Lars Barkman

Hej Gunnar!
Jag har ett fotografiskt vykort utan avsändare eller postbefordrat.
Med lite förstoring av vykortet kan man se att soldaterna i nedre raden
har 17 på sina axelklaffar och därmed vårat kära Bohusläns
regemente. Bilden är särskilt intressant, eftersom den unge
trumslagarpojken är en naturlig bild i dåtidens militära organisation.

Trumma och trumpet bildade "spelet" i dåtidens kompaniorganisation.
Spelets uppgift var att spela signaler, såväl i fred som krig.
Trumslagarpojken på bilden är inte precis lastgammal. men säkert väldigt
stolt över sin plats i kompagniet.
Mvh
Lars Barkman   ///

Lugnet lägrar sig över Gustafsberg

Nu är sista festen i Societetshuset avverkad. Det betyder lugn och ro för oss grannar fram till i maj månad. Det känns riktigt skönt!

Och bussen har slutat gå (om den nu nånsin gick?). Västtrafik lovar en "mer robust kollektivtrafik nästa sommar"

Båtarna har slutat gå och kommunen fortsätter att försöka få någon entreprenör att att ta över driften. Lyckas det till nästa sommar?

Och receptionen på vandrarhemmet har stängt för säsongen. Men man kan bo i bl a Annexet året runt. Då ringer man 0522-152 00 eller mejlar info@gustafsberg.se

Hälsokällan som varit öppen sedan i maj har nu stängt. Vattnet stängs av.

Och boulen under ledning av Boule-Bengt har hållit på hela sommaren, men nu har man tagit paus för den här säsongen.

Sommargästerna har förberett sina hus inför vintern.

 

Arkivbild

Snäckan håller fortsatt öppet även om man kortat ner öppettiderna. Just nu kl 11-16 på helgerna och 11-15 på vardagar. I januari stänger man för semester och reparationer av byggnaden.

Och badrestaurangen som varit stängd sedan i slutet av augusti börjar nu så smått att förbereda julborden som börjar den 23 november. Och redan ligger julborden ute för bokning. För att komma till den sidan kan du KLICKA HÄR    ///

När kan den här bilden vara tagen?

Vi känner igen flera av byggnaderna. Järnvägsstationen till höger exempelvis. Men när kan bilden vara tagen?   ///
 

Musikuppvisning i idrottshallen

 

Insänt av Lars Barkman. Bild 1

Hej Gunnar!

För något år sedan, blev jag kontaktad av regementskollegan Christer Norrman.

Han mindes mitt intresse för frimärken. Bjöd in mig och skänkte mig frimärks-

arvegods.

Efter en stunds språkande, tog Christer fram även annat arvegods efter fader

Jan Erik Norrman. Jag går nu igenom delar av detta och vill gärna dela med mig av 

delar av detta med bloggens läsare.

Regementets musikkår kom att nämnas Armémusikkår efter omorganisation

1/3 1957 och dessförinnan bar man namnet Kungliga Bohusläns Regementes

Musikkår. Vid denna tid var Jan Erik musikfurir tillsammans med sju andra

musikfurirer. I folkmun gick ju kåren "alltid" under namnet regementsmusikkåren

vad jag vill minnas. 

Av bilderna (1-3) framgår att musikkåren hade en musikuppvisning (1953) i den snart

rivna idrottshallen. Regementschefen bjöd även in Christers farfar Sven med familj till detta 

evenemang. 

Den sista bilden (4)  är en inbjudan till musikuppvisning i kongresshallen 1960 och

halva programmet.

Mvh

Lars Barkman

Bild 2

Bild 3

Bild 4   ///

Brandsyn i Uddevalla 1923

Foto Amalia Olsson

Insänt av Kjell-Åke Lanestam

Från vänster: Byggmästare Svahn, konstapel Widell, brandmästare Johansson, Stadsfskal Wendt, skorstensfejare Lundgren samt kakelugnsmakare Johansson. 

År 1923 var ett viktigt år, eftersom den nya Brandstadgan trädde i kraft i Sverige. Den föreskrev bland annat att allmän brandsyn skulle genomföras minst en gång per år i städer och andra tätorter.

Hur Brandsynen Gick Till

---

Brandsynen var en viktig del av det förebyggande brandskyddet. Den utfördes i regel av en brandsynenämnd eller av brandchefen i samarbete med skorstensfejarmästaren (sotaren).

1. Kontroll av Uppvärmningsanordningar:

   • Ett av de viktigaste momenten var kontrollen av eldstäder, rökkanaler och skorstenar. Skorstensfejarmästaren såg till att de var i gott skick, inte hade farliga sprickor och att sotning skedde regelbundet.

2. Kontroll av Byggnadens Brandskydd:

   • Man granskade allmänna åtgärder för att hindra brandspridning, som till exempel brandmurar mellan fastigheter (i städer).

   • I flervåningshus kontrollerades ofta gemensamma utrymmen som vindar och källare för att se till att inget brandfarligt material förvarades där på ett riskabelt sätt.

3. Kontroll av Brandredskap:

   • Brandsynen innebar en kontroll av att hushållen och fastigheterna hade de brandredskap som krävdes enligt den lokala brandordningen. Det kunde vara:

     • Vattentunnor (i de fall vattenledningar inte fanns eller var otillräckliga).

     • Brandhinkar.

     • Brandstegar eller annan utrustning för räddning från fönster.

     • Spett och yxor för rivning.

4. Uppmätning av Skador (tidigare):

   • Även om fokus 1923 var på det förebyggande, var brandsynen historiskt kopplad till det äldre systemet med brandstod där man mätte skadan efter branden för att bestämma ersättning. Försäkringsbolagen genomförde ofta också egna syner för att kontrollera att deras villkor uppfylldes.

5. Påbud om Åtgärder:

   • Om man fann brister vid brandsynen fick fastighetsägaren ett påbud att åtgärda dessa inom en viss tid. Det kunde handla om allt från att reparera en skorsten till att ta bort brandfarligt skräp från vinden.

Kort sagt gick brandsynen ut på att systematiskt kontrollera alla delar av en fastighet som kunde orsaka brand eller bidra till att elden spreds, samt att säkerställa att nödutrustning fanns på plats. Syftet var att minimera brandrisken i staden.   ///

Jennie Sahlsten blir ny VD för Uddevallahem

 

Pressmeddelande från Uddevallahem:

Jennie Sahlsten blir ny VD för Uddevallahem

Jennie Sahlsten har utsetts till ny VD för Uddevallahem. Jennie tillträder sin roll den 1
april 2026 och kommer närmast från Järfällahus AB, där hon har varit VD sedan 2020.

Jennie har en gedigen bakgrund inom bygg- och fastighetsbranschen med en mångårig
erfarenhet från ledande befattningar, bland annat inom Enköpings hyresbostäder, 
Erlandsson Bygg och NCC Construction Sverige AB.

Närmast kommer hon från rollen som VD på Järfällahus AB och har sedan 2024 även varit ledamot i Allmännyttans VD-råd.

- I Uddevallahem ser jag ett värderingsstyrt företag med ett starkt kundfokus och engagerade
medarbetare som trivs väldigt väl. Jag känner mig förväntansfull och ser fram emot att få lära
känna alla nya medarbetare, hyresgäster och samarbetspartners, säger Jennie.

David Sahlsten (KD), styrelseordförande för Uddevallahem, kommenterar: - Vi är mycket glada över att få välkomna Jennie till Uddevallahem och ser en stor tillgång i hennes tidigare erfarenheter. Hon har en bevisad förmåga att leda och leverera resultat och vi är övertygade om att hon är rätt person att leda företagets fortsatta utveckling.

Jennie Sahlsten bor för övrigt i Ljungskile och har gått på Agnebergsskolan i Uddevalla.  Och trots att hon har samma efternamn som ordföranden David Sahlsten, så är de inte släkt.   ///

Ett 70-årigt kompisgäng på Gustafsberg

Idag hade Gustafsberg besök av det här 70-åriga kompisgänget från Örebro. De har hållit ihop sedan knatteåldern. Värd vid besöket var Yvonne Fällström längst till vänster. Hon har hus på Gustafsberg.   ///

Kyrkogårdsgatan

Speciellt med den här bilden är terassen där uppe på berget. Frågan är om det under den finns ett kupolvärn som byggdes i början av andra världskriget.

Finns det inte ett sådant värn ja då måste terassen vara byggd före andra världskriget.

Vet du som läser detta hur det ligger till?   ///

Henrik Berggren skriver om Uddevallasonen Axel Wenner-Gren

Henrik Berggren och Sten Torgerson flankerar bysten med Uddevallasonen Axel Wenner-Gren

Idag fick Uddevalla besök av journalisten och författaren Henrik Berggren som just inlett arbetet med att skriva en historik om Axel Wenner-Gren. Han träffade Sten Torgerson och undertecknad under några timmar och som synes här vid bysten av Wenner-Gren på Agnebergsskolans gård.

Sten och jag delade med oss av våra kunskaper om Wenner-Gren och Uddevalla vid tiden för hans födelse 1881 och framåt.

Berggrens böcker har framförallt behandlat historiska, idéhistoriska och samhälleliga frågor. Han har bl a skrivit böcker om Olof Palme och Dag Hammarsköld.

Bysten med Wenner-Gren invigdes 1964 i Margretegärdeparken i närvaro av hans änka. Uddevalla stad hade hoppats på en donation från Wenner-Gren, men därav blev intet. Och bysten försvann  efter en tid.

1993 sattes den upp på nuvarande plats efter initiativ från Agnebergsgymnasiets rektor Sten Torgerson. Den hade då legat i Bohusläns museums magasin i många år.

Framlidne Ove Peterson skrev en artikel om Wenner-Gren här på bloggen för några år sedan. Absolut läsvärd. Du hittar den genom att KLICKA HÄR .    ///

Järnvägsspåret till Junohus

 När den nya husfabriken i södra hamnen (Anegrund) skulle etableras var det nödvändigt att bygga ett industrispår dit. Och för den sakens skull byggdes Västerbron som på köpet fick en landsvägsdel.

Här ser vi spåret som utgick från Hamnstationen, dvs ursprungligen stationen för Herrljungabanan (1867) och Lelångenbanan (1895).   ///

Fiskelycka

Vid berättarafton i onsdag tittade vi bl a på den här bilden. Bertil Svanberg var på plats i publiken och kunde berätta att det var pappa Algot Svanberg och Bertils bror Bo Svanberg som dragit upp den här enorma gäddan. Man undrar om det finns sådana i dag?   /// 

Kampenhofs AB: Från Storslagen Industriepok till Modern Knutpunkt i Uddevalla

Sådana här etiketter satt på balar med textil. Etiketten är ca 5 cm bred och 15 cm hög.

Artikeln är delvis genererad av Googles AI-verktyg Gemini.

Kampenhofs AB var en gång Uddevallas pulserande hjärta, ett bomullsspinneri och väveri som under nästan ett sekel dominerade stadens industriella landskap. Från sin grundande 1856 till nedläggningen 1954 var företaget inte bara en av stadens största arbetsgivare, utan också en symbol för industrialismens framväxt i regionen. Idag lever namnet Kampenhof vidare, men i en helt ny skepnad som stadens centrala buss- och kollektivtrafikknutpunkt.

En Storslagen Start och Industriell Glansperiod

Initiativet till Kampenhofs AB togs av framstående lokala personligheter: major Mikael Koch, grosshandlare Nils Sirenius och disponent Robert W. Bley. Den sistnämnde kom att leda företaget fram till 1889 och spelade en avgörande roll i dess tidiga framgång. Fabriksbyggnaden, som uppfördes 1856–1857 vid Västerlånggatan, var ett arkitektoniskt landmärke. Den ritades av den välrenommerade arkitekten Adolf W. Edelsvärd, som annars är mest känd för sina stationshus runt om i Sverige. Byggnaden, med sina influenser av nygotik, ansågs vara en av landets vackraste industribyggnader och blev en symbol för det moderna Uddevalla som reste sig efter den förödande stadsbranden 1806.

Produktionen startade 1858 och fabriken var utrustad med den senaste tekniken importerad från England. Tillverkningen var mångsidig och inkluderade bland annat garn till fiskeredskap och segelduk, vilket var passande för kuststaden Uddevalla. Drivkraften kom initialt från en ångmaskin på 80 hästkrafter, vilken senare, år 1916, ersattes av elektricitet.

Kampenhofs AB växte snabbt och blev en avgörande motor för stadens ekonomi och befolkningstillväxt. År 1920 hade företaget en personalstyrka på 270 personer, en siffra som ökade till 330 anställda vid mitten av 1940-talet. Under sin storhetstid var Kampenhof en av de tre stora industrierna i Uddevalla, tillsammans med Uddevalla Tändsticksfabrik och konfektionsfabriken Schwartzman & Nordström (Tiger).

Nedgång och Slutet på en Epok

Efter andra världskriget mötte den svenska textilindustrin allt hårdare konkurrens från utlandet. Liksom många andra teko-företag drabbades Kampenhofs AB av ekonomiska svårigheter under 1950-talet. Trots sin långa och framgångsrika historia begärdes företaget i likvidation den 30 september 1954, och en nästan hundraårig industriepok i Uddevalla gick i graven.

Den ståtliga fabriksbyggnaden stod kvar i nästan tre decennier efter nedläggningen, ett tyst vittne om en svunnen tid. Trots sitt arkitektoniska och historiska värde revs byggnaden 1982 för att ge plats åt ny utveckling.

Kampenhof Idag: En Modern Knutpunkt

Även om fabriken är borta lever namnet Kampenhof vidare med stark förankring i Uddevallas medvetande. På den historiska marken där spinneriets vävstolar en gång arbetade, invigdes 1990 Uddevallas nya bussterminal, som naturligt fick namnet Kampenhof.

Idag är Kampenhof en central och livlig knutpunkt för allmänna kommunikationer i staden och regionen. Härifrån avgår stadsbussar, regionbussar och expressbussar som förbinder Uddevalla med orter som Göteborg, Strömstad, Trollhättan och Lysekil. I anslutning till bussterminalen finns även en stor parkeringsanläggning som förvaltas av fastighetsbolaget EHF AB (Erik Hemberg Fastighets AB9.

Därmed har platsen genomgått en total omvandling – från att ha varit en central plats för industriell produktion och arbete till att bli en modern infrastrukturnod för resande och mobilitet. Namnet Kampenhof påminner Uddevallaborna om en viktig del av stadens historia, samtidigt som det idag representerar rörelse och framtid.