GOTT NYTT ÅR 2026

Uddevallas nyårsfirande ägde traditionsenligt rum kl 17 på nyårsafton.

Prick klockan 17 drog dagens konferencier Jienny Gillerstedt igång programmet. Fullpackat på Kungstorget och bara någon minusgrad gjorde att stämningen var hög redan från början.

Först ut var kören Odd Singers som framförde några musikstycken och avslutade med Stad i ljus som blivit en populär tradition.

Nyårstalet hölls traditonsenligt av kommunfullmäktiges ordförande Christina Nilsson.

Jazzsångerskan Dina Grundberg från Ljungskile och som gått på Kulturskolan i Uddevalla stod för nyårskonserten tillsammans med sitt band. Mycket uppskattat.

Och avslutningsvis räknade Jienny Gillerstedt ned och det stora fyrverkeriet drog igång från Kålgårdsberget.

GOTT NYTT ÅR önskar Uddevallabloggen!   ///

När jag blev erbjuden nya fönster till min villa, men tackade nej

Foto BHK Karlsson

Här kommer en historia ur levande livet. Som många vet var jag brottaren Frank Anderssons kapten när han gjorde lumpen på idrottsplutonen 1981-82. Det var såklart väldigt speciellt att ha honom på plutonen. Han väckte stort intresse och vi, kollega Gösta Olsson och jag, "drabbades" av detta på olika sätt.

Det var första året vi hade idrottspluton på I 17 och ganska snart skulle det visa sig att en sak som var svår att hantera var ledigheter. I normalfallet skulle kompanichefen yttra sig och beroende av ledighetens längd högre chefer. Det var mycket opraktiskt. Den första ledighetsansökan jag fick handlade om en VM-tävling i segling i Australien. Idrottsmannen/soldaten skulle behöva vara ledig i 3-4 veckor för att kunna representera Sverige.

Jag var tvungen att besöka regementschefen överste Lars Löfberg för att diskutera saken. Efter en stund sa Löfberg: "Vi gör så här: Du sköter samtliga ledighetsansökningar!" - Betyder det att jag också är den som beslutar om ledigheterna? frågade jag. - Javisst, på något annat sätt kan vi inte ha det, blev svaret.

Det skulle visa sig vara ett klokt beslut. Jag kände stort stöd från Löfberg när jag i fortsättningen hanterade alla ledighetsanökningar. Givetvis pratade vi inte högt om detta.

En historia minns jag särskilt och det gällde dubble brottningsvärldsmästaren Frank Andersson, eller 0509 Andersson som vi kallade honom.

Brottningsförbundet hade Myresjöhus och Myresjöfönster som huvudsponsor. Under utbildningsåret funkade det bra. Men när förbundet ville ha iväg Frank till ett landslagsläger tillsammans med Polens brottningslandslag blev det jobbigt. Vi löste det smidigt. Brottningsförbundet fick ordna lägret på regementet så slapp jag ge 0509 ledigt. 

Både svenska och polska brottningslandslaget var mycket nöjda med lägret på I 17. Säkert berodde det också på att i köket på militärrestaurangen jobbade polskfödda Barbara och hon fick ledigt för att tolka. Det var en ovärderlig hjälp. Här ses hon tillsammans med två av polackerna.

Men nu kommer jag till det jag egentligen skall berätta. Jag hade ofta kontakt med Franks sponsorer och nu kom de med en svårsmält begäran. De hade lag upp en jättedyr sponsorkampanj i Stockholm så nu ville de ha Frank med i tre dagar. Och det var mitt i vår slutövning så det var ju en nöt att knäcka.

Jag gjorde som jag brukade göra. Jag diskuterade med Frank. Han gjorde mitt beslut lätt och sa att han ville inte vara ledig utan skulle vara med på plutonens slutövning.

Jag meddelade förbundet detta och de blev ju helt förtvivlade. Kampanjen var jättedyr och jag kände att jag hade ödelagt den.

Men, de gav sig inte utan vände sig till regementschefen som meddelade dem att det var jag som hanterade alla ledighetsansökningar. De kom tillbaka till mig och bönade och bad men jag stod på mig.

Någon dag senare ringde de igen och hade med dig en representant för brottningsförbundet i samtalet. De undrade om jag hade ändrat mig? Nej, blev förstås svaret.

Då frågar sponsorn Myresjöhus/Myresjöfönster och jag hade hus? Ja, sa jag.  - Du får nya fönster till hela huset, erbjöd de. 

För en millisekund tänkte jag på det trasiga takfönstret, men tackade nej. 

De var ledsna men 0509 Andersson och jag var glada.  Vill du läsa mer om mina minnen med Frank så klicka HÄR . Här berättar jag om hur jag utnyttjade Frank i ett vällovligt syfte.   ///

Mitt år som officiell Uddevallaambassadör

Foto Mats Eliasson

I januari blev jag, tillsammans med fotbollsspelaren Rebecka Blomqvist, utnämnd som officiell Uddevallaambassadör 2025. Och nu finns vi på kommunens Wall of fame i stadshuset. Där finns även ambassadörerna för 2024, dvs bröderna Emil och Daniel Norberg samt Johanna Abrahamsson.

De som utses till ambassadörer belönas med äran, ett pris samt ett diplom. Man är officiell ambassadör under ett kalenderår. Utmärkelsen ska främja gemenskap bland invånarna i Uddevalla kommun, stärka stoltheten över vår plats och sprida en positiv bild av Uddevalla.

Vad har det då under året inneburit för mig. Jag har varit engagerad i många saker förutom "det vanliga", dvs leda berättaraftnar, berättarkaféer, stadsvandringar, kyrkogårdsvandringar.

30 januari. Blir överraskad och får veta att jag blir kommunens ambassadör 2025.

23 februari. Har under några veckor varit bollplank åt Fredrik ”På spåret” Lindström inför hans stora dialektshow som gick av stapeln på Östrabo denna kväll. Har bl a gjort en intervju med en äldre Uddevallabo och skickat en ljudfil till Fredrik. 

6 mars. Näringslivsdagen i Agnebergshallen där jag presenterades och intervjuades av bröderna Norberg. Där uttryckte jag en önskan att få invigningstala på VM-motocrossen i augusti. Och så blev det också.

I samband med Näringslivsdagen bad kommunstyrelsens ordförande Martin Pettersson och kommundirektör Malin Krantz att jag skulle skriva om Bassholmens historia och utveckling fram till idag. Levererade den några veckor senare.

17 maj. Guidning ombord på Sunningen på säsongspremiärdagen. Tre turer.

1 juni. Vandring på Norra kyrkogården i regi av Svenska kyrkan och kyrkogårdsförvaltningen.

24 juni. Föredrag för allmänheten om Rimnersområdets historia. Beställare Kultur och Fritid?

27 och 28 juni. En stadsvandring per dag, lördag – söndag, under Fjordfestivalen. Trodde inte det skulle komma många, men det gjorde det. Båda dagarna. Beställt av Visit Uddevalla.

17 augusti. Invigningstalade på VM-Motocross inför 20 000 (?) åskådare. Hade förberett ett tal på fem minuter på svenska. Det klarade jag. Ångrar att jag inte gjorde en sammanfattning på engelska som jag hade förberett. Tekniken fungerade oväntat bra. BMK Uddevalla fyllde 99 år 2025. Hundraårsjubileum nästa år. Även då klubben man arrangera en VM-deltävling.

13 september. Guidning på Gömda glömda gårdar. Många fler deltagare är jag vågat hoppas. Arrangör Kultur och Fritid.

21 november. Ljusinvigning på Kungstorget. Min del var att leverera en historik över Uddevalla samt att leverera bilderna till bildspelet, som visades på Rådhusets fasad. Det tog mycket tid men resultatet blev strålande. De som satte ihop spelet gjorde en bra jobb. 3 ½ minut. Hoppas bildspelet är sparat så det kan visas igen. Beställare Visit Uddevalla.

24 november. Inspelning av Gunnars julkalender som går på kommunens sociala medier varje dag fram till julafton.

Utöver ovanstående har jag på samma sätt som tidigare år roddat programmet för Uddevalla Hembygdsförening. 

Uddevallabloggen

Oavsett ovanstående så har jag ändå lagt mest tid på Uddevallabloggen som jag startade på våren 2007. Ambitionen har varit att skriva något varje dag. Har nästan lyckats med det. Till dags dato 10,5 milj. läsare. Räkneverk finns på sidan. Senaste oktober var en rekordmånad då 259 081 personer läste bloggen. Jag skriver om sådant jag tycker Uddevallaborna bör känna till. Och det ger inga intäkter.

Svar på frågor som jag fick från kommunen mot slutet av året.

1. Hur har året som ambassadör varit?

Intensivt och ibland har jag inte vetat vem som är uppdragsgivare.

2. Vad har du haft för uppdrag under året i din roll som ambassadör för Uddevalla? (datum och vad du gjort, exempelvis stadsvandring, föredrag, annat?)

Det framgår av redovisningen ovan.

3. Vad har varit roligast under året?

Invigningstalet vid VM-motocrossen var förstås en höjdpunkt.

4. Hur känns det att hänga uppe på en Wall of Fame i Stadshuset i Uddevalla?

Har inte fått någon information om den men jag förstår att det är den där jag och de andra ambassadörerna finns med.

5. Har du några tips till kommande ambassadörer?

Jättesvår fråga. Väldigt individuellt. Men jag är gärna med och hjälper er på kommunen med synpunkter hur man skulle kunna lägga upp det.

6. Hur känns det nu när uppdraget avrundas?

Det blir nog inte så stor skillnad. Jag fortsätter som förut.

7. Kommer ni att fortsätta vara ambassadörer för Uddevalla?

Jag har varit ambassadör för Uddevalla sedan Jesu födelse så det lär jag fortsätta med.

Foto Maria Rasmusson, Uddevalla kommun

Rebecka och jag avtackades den 10 december vid kommunfullmäktigemötet. Rebecka var med på länk från Tyskland där hon spelar fotboll i Frankfurt. Hon representerades av föräldrarna Jerker och Maria Blomqvist. Till vänster kommunfullmäktiges ordförande Christina Nilsson.

Nomineringstiden för nästa omgång ambassadörer har nu gått ut. De nästa ambassadörerna presenteras i januari.   ///

Bohuslänska Curlingklubben

 

Curlingspel vid Badö

Bohuslänska Curlingklubben (BCK) i Uddevalla är en unik institution i svensk idrottshistoria. Den är inte bara Sveriges äldsta curlingklubb, utan räknas ofta som en av de absolut äldsta idrottsföreningarna i landet som fortfarande är aktiv. (Uppsala Simsällskap är äldre, 1796).

Här är historien om hur en skotsk vintersport slog rot i den bohuslänska graniten:

Pionjärtiden (1840- och 1850-tal)

Allt började med den skotska inflyttningen till Uddevalla.

* Grundaren: Det var William Andrew Macfie (en affärsman som var gift med Jessie Thorburn) som tog initiativet. Han saknade vintersporten från hemlandet.

* Första stenarna: Redan vintern 1846 lät Macfie importera de första curlingstenarna samt kvastar från Skottland. Den allra första matchen spelades på Bäveån eller isarna runt fjorden, vilket väckte stor uppmärksamhet bland lokalbefolkningen som aldrig sett något liknande.

* Klubben bildas: Den 6 mars 1852 bildades klubben formellt. Det unika var att den direkt antogs som en distriktsklubb till The Royal Caledonian Curling Club i Skottland (curlingens "moderorganisation"). Det innebar att Uddevalla under lång tid löd direkt under Skottland, snarare än en svensk organisation.

Det aristokratiska nöjet

Under de första decennierna var curlingen i Uddevalla en angelägenhet för stadens societet, främst de skotska släkterna (Thorburn, Macfie) och deras umgängeskrets.

* Det var inte bara idrott utan ett socialt evenemang. Matcherna avslutades ofta med en traditionell middag bestående av biffstek och toddy, en tradition som levde kvar länge.

* Protokollen fördes till en början på engelska, och språket på isen var (och är till stor del än idag) engelska termer.

Från naturis till hall

Historien om BCK är också historien om kampen mot vädret.

* Naturis: I över hundra år spelade man utomhus. Spelplatserna varierade: Bäveån, hamnbassängen, eller dammar vid Skansberget. Detta gjorde säsongerna oberäkneliga.

* Betongbanan: På 1940-talet byggde man en landbana (som spolades) vid Badhusparken, vilket gjorde spelet lite säkrare men fortfarande väderberoende.

* Inomhus: Det stora lyftet kom sent. Först i modern tid fick klubben tillgång till konstfruset och sedermera en riktig curlinghall. Idag huserar klubben i Uddevalla Curlinghall, vilket har möjliggjort en breddning av sporten till ungdomar och "vanligt folk", långt utanför de gamla skotska släkterna.

"Moderklubben"

Eftersom BCK var först, var det också härifrån sporten spreds i Sverige.

* När Nordiska Spelen (föregångaren till Vinter-OS) arrangerades i början av 1900-talet, var det spelare från Bohuslänska Curlingklubben som stod för expertisen och instruktionerna.

* Klubben var med och bildade Svenska Curlingförbundet 1916.

Bohuslänska Curlingklubben är det tydligaste beviset på det "skotska arvet" i Uddevalla. Att en liten stad på västkusten blev vaggan för en hel idrottsgren i Sverige beror helt på familjerna Macfie och Thorburns vilja att hålla sina hemlandstraditioner vid liv – traditioner som nu har vårdats i över 170 år.

Bohuslänska Curlingklubbens arkiv finns som en raritet hos Bohusläns Föreningsarkiv.

Uddevalla har sju vänorter. En av dem ligger i Skottland och heter North Ayrshire, Skottland. Det är från den här regionen all världens curlingstenar kommer. 

Bohuslänska Curlingklubben idag?

Det är värt att notera att klubben var vilande under en lång period från 1950-talet fram till 1985, då den återstartades.

Men hur är det idag? Jag hittar uppgifter om att klubben finns kvar och vårdar sitt historiska av, men utan egen hall i Uddevalla är den dagliga verksamheten begränsad.

Så om någon av bloggens läsare vet hur det ligger till tar jag tacksamt emot information.   ///

Marie Johansson död

Arkivbild från pensionsuppvaktningen 2018. Presenten Marie visar upp är gjord utifrån ett gammalt visitkortsporträtt av museets första konservator, Carolina Christiansson.

Konservator Marie Johansson avled på juldagens morgon efter en längre tids sjukdom. Hon föddes den 7 augusti 1951 i Västra Tunhems församling.

Marie var en av de verkliga veteranerna i sitt skrå. Hon tillträdde som konservator på Bohusläns museum den 4 september 1984 strax efter att museet hade invigts. Och under 34 år ansvarade hon sedan för museets föremålssamlingar, en uppgift hon skötte på ett mycket engagerat och professionellt sätt. 

Av en del kolleger kallades Marie i all vänskaplighet för Carolina. Namnet syftade på Carolina Christiansson, som var Uddevallas "Musei vårdarinna", konservator och allt-i-allo 1864-1912. I nästan ett halvt sekel! På sin tid "var" hon museet, hon till och med bodde där.

När Marie började gällde det att flytta in allt som samlats sedan Carolinas tid och magasinerats i mer eller mindre lämpliga lokaler i Uddevalla. Allt måste nu ordnas upp, granskas, saneras, eventuellt lagas/konserveras och placeras på rätt sätt i de ändamålsenliga magasinen i det nybyggda länsmuseet.  Flera personer arbetade med detta, det tog flera år. Vården av textilsamlingen pågick i tio år. 

Ett länsmuseum samlar på snart sagt vad som helst som säger något om länets historia och egenart. Det betyder en mängd olika material, som vart och ett kräver sitt vid hantering och förvaring. Konservatorns kunskaper får med tiden en enorm spännvidd. Dessutom gäller det att ständigt övervaka byggnadens klimatanläggning, så att temperatur och luftfuktighet hålls konstanta. En annan sådan ständig uppgift är att se till att inga skadeinsekter tar sig in bland föremålen.

Museets verksamheter i form av utställningar, dokumentationer, arkeologiska utgrävningar mm innebar ofta att Marie måste bidra med råd och dåd. Likaså behövde Bohusläns hembygdsföreningar ofta hjälp i olika frågor. Besökare till magasinen, däribland forskare, fick assistans. Och allmänheten hörde också gärna av sig.

En helt omvälvande nyhet var digitaliseringen av föremål, foton, filmer, arkiv, och rapporter från arkeologi och byggnadsvård. Ett fönster öppnades mot webben när museet anslöt sig till Digitalt Museum. Marie och hennes kolleger kom att lägga mycket tid på information om föremålen i samlingarna. På så sätt har mycket av deras kunnande blivit tillgängligt för intresserade. 

Alla de år som Marie arbetade för Bohusläns museum har gjort ett mycket tydligt avtryck i museets historia.

Marie sörjes närmast av maken Kjell och hans dotter Lin.  ///

Karl XII:s balsamering i Uddevalla 1718

(Bilden är AI-genererad och därför inte särskilt trovärdig. Exempelvis så rann det förstås inget blod från kulhålet sedan det gått nästan en månad sedan kungen sköts.)

Idag, den 25 december 2025 på dagen 307 år sedan, påbörjades balsameringen av Karl XII i vice borgmästaren Börge Nilsson Bagges hus i Uddevalla. Balsameringen kom att ta tre dagar i anspråk.

Kungen hade skjutits genom huvudet den 30 november och det kungliga liktåget hade anlänt till Uddevalla den 13 december. Dagen därpå hölls den så kallade Fältriksdagen i Uddevalla där kungens syster Ulrika Eleonora utropades till regent över Sverige.

Medikamenterna och ingredienserna som användes vid balsameringen av Karl XII hämtades från Göteborg, närmare bestämt från Apoteket Strutsen.

Det var apotekaren Franz Martin Luth på Apoteket Strutsen i Göteborg som levererade de nödvändiga ingredienserna. Uddevalla var vid denna tid en mindre stad och det lokala apoteket hade sannolikt inte de exklusiva kryddor och de mängder material som krävdes för en kunglig balsamering.

Leveransen bestod av en stor mängd vax, linne, örter och kryddor. Notan för materialet ska ha slutat på hela 264 daler silvermynt, en mycket stor summa på den tiden.

Själva balsameringen utfördes i Uddevalla, i vice borgmästaren Börge Nilsson Bagges hus. Det låg ungefär där Standards Herrekipering ligger idag.

Ingreppet utfördes av kungens livmedikus och fältskär Melchior Neumann.

Neumanns arbete var mycket grundligt. När graven öppnades 1917, nästan 200 år senare, konstaterade experterna att kroppen var anmärkningsvärt välbevarad, vilket bekräftar kvaliteten på både Neumanns arbete och de ingredienser Luth levererade.

Så här skrev Neuman själv i sin rapport om balsameringen:

"Anno 1718 d. 25 december klockan 7 på kvällen blev Hans Kung liga Majestät Carl XII:s lekamen i Uddevalla öppnad, och alla inre delar uttagna, vilka man rengjorde med varmt saltvatten, och därefter med gott franskt brännvin [konjak] vilket i tvenne dagar förnyades varannan timma.

Caviteterna, såväl bröstets som bukens, befriades väl ifrån blod- och vattenhaltiga vätskor samt tvättades åtskilliga gånger med brännvin. Sedermera beströks och tvättades hela kroppen, såväl sprit], stark aqua apoplectica och spiritu carbunculi [destillat gjorda utan- som innantill, med spiritu vini rectificatissimo [koncentrerad av örter m.m.] var timma tills middagen den 26 december.

Efter- middagen beströks alla caviteterna då och då med tinctura myrrha et aloë, vilka voro blandade med andra balsamiska kryddor.

Härmed fortsattes till den 27 klockan 7 på kvällen. Klockan 8 samma kväll torkades yttre kroppen ganska väl med servetter ren, sedan smordes de inre caviteterna åter med balsam och därpå ingneds det balsamiska pulvret.

Jämte detta balsamerades tillika hjärtat, som var skiljt ifrån de andra inälvorna och lades på sitt ställe i bröstet igen. Bukens och bröstets caviteter uppfylldes sedan med aromatiska kryddor. Huden och musklerna på bröstet och buken, som öppnade blivit, syddes ihop.

Sedan allt detta var gjort, tvättades åter hela kroppen utanpå med aqua apoplectica. Efter dess intorkande smordes yttre kroppen med balsamen, därpå ströddes de aromatiska kryddorna. Slutligen linda- des hela kroppen, armar, lår och ben efter konsten med Hollands lärftbindlar, som förut voro i vitt vax, blandat med välluktande oljor, idoppade."

Ovanstående är hämtat i en text av Ann-Marie Brockman i Bohusläns museums årsbok 1718.

Medan balsameringen pågick fick en Uddevallatimmerman i uppdrag att snickra en ny kista för den fortsatta färden mot huvudstaden:

Klanen Gadds traditionsenliga julaftonsdopp

Anders Gadds barn och en brorson med familjer tog traditionsenligt ett julaftonsdopp vid Sörkullen i morse. 6,8 grader i vattnet.

Anders med skägg och tomteluva.   ///

GOD JUL!

Jag önskar Uddevallabloggens läsare en riktigt GOD JUL!! 

Bilden är från 2012 då vi bodde i det röda huset, men faktiskt har det under natten till idag kommit lite snö så det är vitt när man tittar ut.   ///

Jordbruket på Gustafsberg

Foto Thure Nihlén. Mjölkkossorna på Gustafsberg.

Jordbruket på Gustafsberg hamnar ofta i skymundan av den glansfulla badortshistorien och den strikta internatskolan. Sanningen är att jordbruket var själva motorn i verksamheten. Utan avkastningen från jorden och skogen hade Anders Knape Hanssons stiftelse sannolikt inte haft råd att driva skolan under de tidiga åren.

1. Från "Baggetofta" till storgods

Innan platsen fick namnet Gustafsberg (efter Gustav III) hette gården Baggetofta. Det var ett så kallat landeri.

När Anders Knape Hansson donerade egendomen 1772 var det alltså ett fullt fungerande jordbruk. Stiftelsens markinnehav var inte bara den vackra parken vid vattnet, utan omfattade stora arealer skog och åkermark runt omkring.

2. Självhushållning för Barnhuset

Internatskolan (Barnhuset) skulle vara självförsörjande. Det bodde trettiotals växande pojkar på skolan som behövde mat dagligen, utöver personal och lärare. Jordbruket hade därför en direkt koppling till skolköket:

Mjölk och kött: Gården försåg skolan med färsk mjölk och kött. I testamentet och de tidiga stadgarna var det tydligt reglerat att egendomen skulle "fournera" (förse) barnhuset med dessa basvaror.

Köksträdgården: Det fanns en stor kålgård (köksväxtodling) och potatisodlingar. Det var här eleverna ofta fick hjälpa till. Även om grovjobbet på åkrarna sköttes av drängar och anställda, ingick trädgårdsarbete och vedsågning i pojkarnas "fostran" och fysiska aktivitet.

Ladugården: Den låg inte mitt i finparken utan strax intill, ungefär där det stora gräsområdet vid Landbadet ligger idag. Där betade korna på ängarna som nu är solplatser för badgäster.

Herrgården: Den stora byggnaden är idag hyreslägenheter och var ursprungligen makarna Knapes bostad (1770), men fungerade under en period på 1900-talet som arrendatorsbostad för den som skötte jordbruket.

Logen (Loftet): Det gröna huset som kallas "Loftet" eller "Logen" var ursprungligen en ekonomibyggnad för höförvaring innan det byggdes om för gäster.

Klicka på bilden så blir den större.

I Gustafsbergsarkivet finns bl a provmjölkningsjournaler där man kan se vad korna hette och hur mycket de mjölkade. Det skulle alltid vara en kossa som hette Grevinna.

3. Kurepoken: Mjölken blev medicin

När Gustafsberg växte fram som kurort under 1800-talet fick jordbruket en ny, lönsam kundgrupp: badgästerna.

Vasslekurer: En populär hälsokur på 1800-talet var att dricka vassle (en biprodukt från osttillverkning) eller färsk mjölk. Att ha korna betande inpå knuten var en kvalitetsstämpel. Badgästerna kunde promenera bort till ladugården för att få "spenvarm" mjölk, vilket ansågs mycket hälsobringande.

4. Avvecklingen

Jordbruket drevs i egen regi eller via arrendatorer ända fram till 1950-talet (ca 1955). När staden Uddevalla växte och jordbruket blev mindre lönsamt jämfört med förvaltningen av fastigheterna och kapitalet, avvecklades djurhållningen.

Idag förvaltar Gustafsbergsstiftelsen fortfarande stora markområden, men fokus ligger på skogsbruk och fastighetsförvaltning snarare än aktivt jordbruk med djur.   ///

Frimodigs

Många av oss äldre minns säkert Frimodigs i kvarteret Hvidtfeldt. Västerlånggatan till vänster och Lilla Norrgatan till höger. Kusinen från Tjörn åkte gärna med föräldrarna till Uddevalla för här fanns Frimodigs som var ett eldorado för den hobbyintresserade.

Och längre bort, efter det vita huset, går gamla Bagges gränd in som jag nyligen skrev om.   ///

Hedegärdebron

Första Hedgärdebron 

Hedegärdebron är en viktig trafikbro i Uddevalla som utgör en del av Östra genomfarten. Den spänner över den stadsmotorvägen.

 * Plats: Bron ligger i den östra delen av staden och kopplar samman stadsdelar som Karlsro/Karlsruhe med Hedegärde-området.

 * Funktion: Den fungerar som en viktig in- och utfartsväg för trafik till och från centrum, särskilt för trafik som kommer österifrån (från "gamla" Riksväg 44-hållet in mot stan).

Hedegärdebron har en historia av ombyggnationer för att möta stadens växande trafikbehov:

 * Den gamla bron: Det fanns en äldre bro på platsen som reparerades och höjdes i omgångar under 1930- och 40-talen. Denna blev till slut omodern.

 * Nybygget 1972: Den gamla bron revs 1972 och ersattes av den nuvarande betongkonstruktionen. Den nya bron invigdes i december 1972 för att hantera den ökande biltrafiken.

 * Renoveringen 2009: Bron genomgick en större reparation under våren och sommaren 2009. Då var den avstängd under en längre period, vilket tvingade trafiken att ta omvägar, men den återinvigdes i juli samma år.

Hedegärdebron är "vardagsbron" på öster som många tar för givet. Den är en kritisk länk för lokal infrastruktur och binder ihop Uddevallas östra delar med centrum över stadsmotorvägen.

En sökning på Hedegärdebron i Tidningsarkivet ger nedanstående träfflista:

Datum          Innehåll

1945-10-13 Bagare Harald Peterson bygger hus mittemot nya Hedegärdebron.

1948-05-20 Hedegärdebron höjes, tunnelsten till väg på banvall från Linnebyberget.

1949-04-23 En bild över Hedegärdebron.

1949-04-23 Barn i olika åldrar använder banvallen vid Hedegärdebron som lekplats. Järnväg.

1949-04-23 Farlig lek vid Hedegärdebron.

1949-10-06 Hedegärdebron borta på en dag.

1972-02-23 Fyra broar och tunnel för östra genomfarten och gamla Hedegärdebron i Uddevalla försvinner. Bild.

1972-06-02 Gamla Hedegärdebron raseras. Ny bro klar redan före jul. Kommunikationer. Bild.

1972-12-04 Bild på den nya Hedegärdebron, som är trafikklar före jul.

1972-12-21 I dag kl 11 öppnas den nya Hedegärdebron. Bild.   ///

Stiftelsen Sannes minne

Foto Hans Hansson 1968

Stiftelsen Sannes Minne är en välkänd institution i Uddevalla med en historia som sträcker sig över 100 år. Den har gått från att vara ett fysiskt hem för äldre kvinnor till att idag vara en stiftelse som delar ut ekonomiska bidrag.

Här är en sammanfattning av stiftelsens historia, dess koppling till familjen Sanne och hur den verkar idag.

Stiftelsen grundades år 1920 av änkan och barnen till grosshandlaren Johan Newton Sanne (1836–1919). J.N. Sanne var en mycket framstående affärsman och politiker i Uddevalla, och stiftelsen instiftades för att hedra hans minne och livsgärning.

Ursprungligt syfte: Tanken var att erbjuda kostnadsfria bostäder åt "mindre bemedlade kvinnor" (ofta så kallade pauvres honteux – kvinnor av god börd som hamnat i ekonomiskt trångmål) samt i vissa fall pensionerade par.

Huset Sannes Minne: För detta ändamål lät man uppföra en stor, vacker byggnad vid Västerlånggatan. Huset stod klart 1921 och fungerade som ett privat ålderdomshem där de boende fick husrum.
Huset som försvann

Byggnaden "Sannes Minne" blev ett landmärke i staden, ritat av arkitekten Allan Berglund. Men dess öde beseglades av stadsplaneringen under 1960- och 70-talet.

När den nya genomfartsleden (nuvarande väg 44/Bastionsgatan) skulle dras genom staden låg huset i vägen.

Trots protester revs byggnaden omkring 1971. Idag finns ingen fysisk byggnad kvar som bär namnet, men en busshållplats i närheten har länge hetat "Sannes Minne".

Efter att huset revs omvandlades verksamheten. Eftersom stiftelsen inte längre kunde erbjuda fysiska bostäder, ändrades stadgarna så att avkastningen av stiftelsens kapital istället delas ut som pengar.

Verksamhetens nuvarande fokus:

Målgrupp: Stiftelsen vänder sig till ensamstående kvinnor som är folkbokförda i Uddevalla kommun.

Åldersgräns: Sökande ska vanligtvis ha fyllt 60 år.

Krav: Sökande ska ha en låg fastställd förvärvsinkomst.

Syfte med bidraget: Pengarna är tänkta att ge en "guldkant på tillvaron" för kvinnor som har det ekonomiskt knapert. Det handlar om en årlig penninggåva.
Hur man söker

Stiftelsen delar ut medel en gång per år, vanligtvis i december lagom till jul.

Ansökan: Görs ofta digitalt via deras hemsida eller via blankett.

Ansökningsperiod: Brukar vara under hösten (sista ansökningsdag är ofta 30 september).

Kontakt: Stiftelsen har en egen hemsida (sannesminne.se) där man kan hitta aktuella blanketter och kontaktuppgifter till styrelsen.

Stiftelsen förvaltar ett ansenligt kapital (omkring 45 miljoner kronor enligt senare årsredovisningar) och delar ut miljonbelopp varje år till behövande kvinnor i Uddevalla, vilket gör den till en viktig social aktör i kommunen än idag.   ///

Gamla skalbanksvägen

Skalbankarna medan den gamla vägen gick rakt över skalfyndigheterna. 

Snäckskalsutvinningen hade kommit långt som synes men under landsvägen låg tusentals ton som man ville komma åt. Lösningen blev att man i början av 1930-talet genom AK-arbeten (AK = Arbetlöshetskommissionen) kunde bygga en ny väg förbi skalbankarna. Det är väg 172 som går från Blomsterlandet mot Dalsland.  

I tidningsarkivet söker jag på snäckskalsbankar och får nedanstående träfflista:

Datum         Innehåll

1861-10-24 Sällskapet X begär att några snäckskalsbankar vid Kapelle skall skyddas. Natur.

1894-05-17 Snäckskalsbankarna på Kapelle av sällsynt geologiskt intresse. Kulturminne.

1903-07-09 Stadspromenader, 30. Bräcke, Kuröd. Snäckskalsbankarna.

1910-04-09 Kapellebackens snäckskalsbankar, en kontigent av den internationella geologiska historia.

1923-05-07 Grusgropsägare Norlin lockoutar sina ett 20-tals arbetare i snäckskalsbankarna. Arbetsmarknad.

1923-05-08 Arbetet vid Uddevalla snäckskalsbankar inställes på grund af orderbrist. Nedläggning.

1927-02-26 Snäckskalsbankarna i fara. Natur.

1932-01-22 Stenåldersfynd, grönstensyxa, borr- och flinta funna vid utgrävning i Snäckskalsbankarna. Historia.

1932-01-23 Stenåldersfynd i Bräcke snäckskalsbankar. Spår av stenåldersmänniskor. Utgrävning.

1932-01-25 Göteborgsgeologer studerar Kurödsbanken. Nya fynd har gjorts i Snäckskalsbankarna. Utgrävning.

1937-06-19 Geografer studera  snäckskalsbankarna. Natur. Bild.

1938-05-10 Fröken Jane Sanne donerade på sin 50-årsdag 1.000 kronor till snäckskalsbankarnas bevarande. Natur.

1938-06-11 Snäckskalsbankarna, Skansen, Museét och de natursköna omgivningarna av T. S-g.

1938-11-04 Skall snäckskalsbankarna vid Bräcke bli naturreservat? Natur.

1938-11-14 Lyckad Lotta-dag i Uddevalla med föredrag om luftskydd och snäckskalsbankar. Regemente.

1939-01-23 Staten bör expropriera vid Bräcke. Snäckskalsbankarna inför riksdagen. Natur.

1939-01-23 Snäckskalsbankarna i Bräcke inlöses av staten. Motion i riksdagens båda kamrar. Natur.

1939-01-27 Drätselkammaren har fått förfrågan om kostnaderna för överlåtande av snäckskalsbankarna till naturreservat.

1939-03-08 Vetenskapsakademien tillstyrker fridlysning av Bräcke snäckskalsbankar. Natur.

1939-08-18 Snäckskalsbankarnas fridlysning.

1960-08-29 Snäckskalsbankarna i Bräcke lockade botaniker från Göteborg.

1965-07-21 "Natur värd att vårda. Bilder på ""Landeriet"" Emaus- och Snäckskalsbankarna. Hembygd."

1970-04-17 Vårens första hästhovar har Maria och Anna Larsson hittat ovanför Snäckskalsbankarna. Blommor. Bild.

1972-07-10 Det var inte syndafloden som bildade snäckskalsbankarna. Miljö. Natur. Bild.

1973-07-14 Bild på Snäckskalsbankarna i Uddevalla, världens största, och i sitt slag unikt, men utsätts ständigt för åverkan.

1981-04-09 Snäckskalsbankarna vid Kuröd presenteras i en ny folder. Turist. Natur.

1983-05-11 Snäckskalsbankarna vid Uddevalla har av länstyrelsen förklarats som naturreservat.

1983-08-02 Snäckskalsbankarna unika i världen. Natur. Turist.

1987-07-16 Snäckskalsbankarna är ett av Uddevallas 12 naturreservat. Kulturminne. Bild.

1991-09-05 Snäckskalsbankarna vid Bräcke och Kuröd, turistmål som växer igen. Natur.

1997-05-06 Tekniska nämnden har inget emot öar av konst vid snäckskalsbankarna.

1998-04-06 Byggstart av naturrumet vid Snäckskalsbankarna. Museum.

2001-05-30 Östraboelever nappade på naturliv. En fisketävling anordnades i dammen vid Snäckskalsbankarna. Skola. Bild.   ///

Rävgiljan

Det här lilla huset fanns tidigare på Rävgiljan. I bakgrunden ser vi Rävgiljan 6.

Så här ser det ut idag. Det lilla huset är borta till förmån för hyresfastigheten Rävgiljan 2 - 4.

Rävgiljan är ett ovanligt namn. i Min ortnamnsbok läser jag: Räfwegillgorne 1698, Räfgilljan 1724, Räfgilljebärg 1746 (Carl von Linnés besök vid murgrönan), 1782 Räfgillja, Rävgiljan 1800, Rävgiljan fastställdes som gatunamn 1913. Gilja = trång dal.

En sökning i Tidningsarkivet ger följande träfflista:

Datum         Innehåll

1882-02-13 Rävgiljan vägen till Frankensberg görs iordning. Gatuarbete.

1904-03-10 Beslutades att uppsätta två så kallade lyxlampor på vägen över den så kallade Rävgiljan.

1969-10-18 Krondiamantbröllop firar Axel Johansson- och hans hustru Matilda Charlotta, Rävgiljan 5. Familjenytt.

1977-07-06 Murgrönan vid Rävgiljan som Linné besåg 1746, är grön och frodig än i dag. Natur.

1983-03-17 Många besökare då Kulturarbetarcentrum (KAC) höll öppet hus på Rävgiljan. Hemslöjd. Konst. Bild.

2003-04-05 "Lätt att bli hemmablind. Det finns många ""guldkorn"" i Uddevalla. T. ex. Jacob Trahnsgatan, Jörgens gränd och Rävgiljan. Kultur. Bild."  ///

Bagges gränd idag

Nu har Bagges gränd fått sig en ordentlig upprustning och så här ser det ut i dag. Det har varit en hel del arbeten i gränden i höst och nu tycks det mesta vara klart. Bagges gränd sträcker sig igenom kvarteret mellan Lilla Norrgatan och Norrtullsgatan.

Gatuskylten som skall tala om vad gränden heter saknas dock. Och det gjorde den redan 2011-02-24 då jag skrev om den för allmänheten okända gränden förra gången. Läs det inlägget genom att klicka HÄR

Den gången vände jag mig till Tekniska kontoret och fick det här svaret: "namnet är officiellt och riktigt, men gångvägen går på kvartersmark och tillhör fastigheten Hvidtfeldt 22 och sköts inte av kommunen. Om vi är skyldiga att skylta eftersom det är ett gångstråk enligt stadsplanen får vi besked om från Lantmäterimyndigheten om nån vecka"

Något svar på frågan har ännu inte kommit. Dagens Bagges gränd förtjänar att markeras med skyltar. Kan det vara så svårt?

Den ursprungliga Bagges gränd såg ut så här. Bilden är tagen av den kända fotografen Maria Lundbäck och det lär vara hennes skugga som syns i vänstra kanten. Gränden gick in från Västerlånggatan i samma kvarter som idag.

Bagges gränd var kanske mest känd för huset med skylten "Rum för resande" eller som Uddevallahumorn kallade det "Rum för rasande". 

Bagges gränd idag.   ///

Fältriksdagen i Uddevalla inledde Frihetstiden i Sverige

AI-genererad bild från Gemini
 
Den så kallade Fältriksdagen på Uddevalla torg 14 december 1718 är en mycket betydelsefull händelse i svensk historia, då den markerar en stor vändpunkt – övergången från envälde till frihetstid/demokrati.

Händelserna i Uddevalla följde på Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning i Norge den 30 november 1718.

* Likfärden och balsameringen: Den döde kungen fördes till Uddevalla, där hans lik anlände och balsamerades i vice borgmästaren Börge Nilsson Bagges hus i närheten av torget. Uddevalla blev därmed platsen där enväldet bokstavligen fick sin "likbegängelse".

* De viktiga överläggningarna: I december 1718 samlades krigshärens befälhavare i Uddevalla efter att ha upphävt belägringen och dragit sig tillbaka till Bohuslän. Trots att de inte var formella riksdagsmän, fattades här de avgörande politiska besluten för rikets framtid. Dessa överläggningar har träffande kallats "Uddevalla fältriksdag".

De viktigaste besluten som fattades i Uddevalla var:

* Tronföljden: Man löste frågan om vem som skulle efterträda Karl XII. Kungens syster, Ulrika Eleonora, utropades till ny regent.

* Styrelsesättet: Det viktigaste beslutet var att regenten inte längre skulle styra enväldigt (som Karl XII hade gjort), utan "med råds råde" – det vill säga i samarbete med regeringen (Riksrådet).

* Riksdagens makt: Man beslutade att riksdagen skulle återfå sina maktbefogenheter.

Dessa beslut innebar ett slut på det karolinska enväldet och var ett avgörande steg mot det som kallas Frihetstiden, en period då riksdagen hade en dominerande ställning i svensk politik.

Även om en formell riksdag sammankallades till Stockholm i januari 1719, var de stora och viktiga politiska avgörandena om tronföljd och styrelsesätt alltså redan fattade av krigshärens befälhavare i Uddevalla.

Det var alltså på Uddevalla torg som Sverige symboliskt sett gick från att vara en enväldig stat till att påbörja sin resa mot ett mer demokratiskt styre.

Frihetstiden kom att råda fram till Gustaf III:s statskupp den 19 augusti 1772.   ///

Extra stort fartyg vid Badökajen

Foto Mats Windmark!

Inskickat av Mats Windmark:

Hej!

Just nu ligger det ett extra stort fartyg vid Badökajen. Nästan 180 meter långt. Nästan 38 000 ton. Där brukar de sällan vara över 100 meter vill jag minnas.

Hälsningar Mats Windmark

Enligt Uddevalla Hamnterminals trafiklista anlände fartyget ULTRA TATIO på förmiddagen idag. Hon är registrerad på Marshallöarna och väntas lämna på söndag. Numera får vi av säkerhetsskäl inte veta vilken last det handlar om. Men att döma av att hon ligger vid Badökajen och inte är tungt lastad så är det ingen  avancerad gissning att hon skall lasta spannmål. Destinationen är Baton Rouge i närheten av New Orleans i Louisiana i USA.   ///

Det kommunala självstyrets utveckling från 1863 - till idag

 

Så här såg Uddevalla ut då staden fick sitt självstyre, dvs Stadsfullmäktigeinstitutionen infördes.

Ett foto från ungefär samma tid. Kampenhofs bomullsspinneri och väveri startade produktionen 1858.

Järnvägen till Vänersborg var klar 1864 och till Herrljunga 1867.

Tack vare stora muddringsarbeten kunde stora handelsfartyg nu komma långt in i hamnen.

MAGISTRATEN 1863 - 1952

I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen  1862 beteckningen för de hösta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen.

Som statlig myndighet fick magistraterna 1863 bl a ta hand om följande områden:

• Polisen och åklagarväsendet
• Tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten
• Överförmyndarärenden
• Upprättande av budgetförslag tillsammans med Drätselkammaren
• Rätt att tillsätta tjänstemän i Stadens förvaltning.
• Tillsättande av notarii publici
• 
  

STADSFULLMÄKTIGE

var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande organet i en stad i Sverige. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med nuvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.

Stadsfullmäktiges förste ordförande Paul Berg, Södra Hamngatan 15. Han var även riksdagsman.

DRÄTSELKAMMAREN

Drätselkammaren var namnet på styrelsen i en stad i Sverige. Egentligen var Drätselkammaren ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi. På grund av denna viktiga syssla, blev den också stadens styrelse i egentlige mening.

VALDA OCH VÄLJARE

Det första stadsfullmäktige valdes av 91 personer. Efter röstkassering återstod 60. Det var inte långt ifrån a de röstberättigade valde sig själva.

Röstberättigandet gick efter skatteförmåga. Även kvinnor kunde komma i fråga även om det var ovanligt i Sverige.

Ledamöterna hade inget arvode men fick däremot böter om man uteblev. Kvartalsvis i efterskott redovisade dessa böter till stadskassan som således fick större förstärkning ju slarvigare ledamöterna var.

Man kunde få laga förfall från fullmäktigemöte bl a genom att anföra sin vistelse på sommarnöje på

Gustafsberg.

 

Handlanden A W Rydholm fick betala böter för att på sammanträdesdagen varit ute och seglat med sin lustjakt Nörve.

I sin privata dagbok antecknade han med grämelse "Uddevalla stad stulit fyra riksdaler av mig".

1910 tillämpades den 40-gradiga skalan i samband med de proportionella valen. Nu röstade 1090 personer och därmed var man inne i en ny tid. Bohusläningen påpekar att "omflyttningen till vänsterns favör blivit högst väsentlig, tack vare den av högers införda proportionella valmetoden".

De två första socialdemokraterna Lindstam och Carlberg valdes in i stadsfullmäktige.

Det så kallade Demokrativalet 1919 innebar att

• Den graderade röstskalan till landstings- och fullmäktigeval avskaffades.
• Bolagens kommunala rösträtt försvann.
• Varje röstberättigad fick en röst oberoende av inkomst.

Den allmänna och lika kommunala rösrätten var därför genomförd för personer över 23 år.

DE TRE CHEFREDAKTÖRENA

Sten Björkman, Bohusläningen (ober liberal)

Emil Sahlgren, Kuriren (socialdemokraterna)

Hugo Uddgren, Bohus-Posten (högerpartiet)

Dessa tre redaktörer kom att under ett par decennier utgöra en bemärkt trio som med obestridlig talang hade lätt att formulera sina synpunkter. Debatten fortsatte ofta på tidningarnas ledarsidor.

VIKTIGA BESLUT

• 19 juli 1862 (obs innan stadsfullmäktige tillträtt!) beslutades på allmän rådstuga att anslå inte mindre än 300 000 rdr till en järnväg mellan staden och Vänersborg.
• Juni 1863 beslutade det nya stadsfullmäktige att teckna aktier för 200 000 rdr i det blivande järnvägsbolaget. Uddevalla blev därmed den största aktieägaren i UWHJ.
• 10 juni 1938 beslutade stadsfullmäktige efter livlig diskussion att till AB Juno-Hus gratis och med full äganderätt överlämna mark för att bygga en trähusfabrik.
• Den 14 augusti 1945 fattade stadsfullmäktige det beslut som slutgiltigt band den nya varvsrörelsen till Uddevalla. Staden avträdde då Brattås Strand 1:1 samt förband sig att genom en rad åtgärder stödja det nya varvet. Staden fick genom avtalet en skuld på 2 444 000 kronor (61,5milj SEK idag). Den avträdda marken omfattade mer än 85 000 kvm.

ANTALET LEDAMÖTER I STADSFULLMÄKTIGE

• 1863 25 ledamöter
• 1866 30 ledamöter
• 1902 ledamöter (staden har passerat 10 000 invånare)
• 1947 40 ledamöter
• 1971 61 ledamöter + suppleanter (kommunfullmäktige)

KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1971

En kommun med 40000-60000 invånare skulle egentligen ha 51 ledamöter. Med hänsyn till betydande minskning av antalet förtroendeuppdrag som sammanslagningen skulle innebära fastställdes i stället att fullmäktige skulle ha 61 ledamöter. Suppleantsystemet infördes.

RÅDHUSSALEN

SKIENSALEN I RÅDHUSET
(SAKNAR BILD FRÅN RAMNERÖDSSKOLAN)

FOLKETS HUS

BOHUSLÄNS MUSEUM

ORDFÖRANDE CHRISTINA NILSSON   ///

Schwartzman & Nordström – Tiger i Uddevalla

 

Inledning

Schwartzman & Nordström är ett av Uddevallas mest betydelsefulla industriföretag genom tiderna. Från en blygsam start år 1903 växte företaget till att bli en av Skandinaviens största producenterav herrkonfektion. Under större delen av 1900-talet kom namnet ”Tiger” att bli synonymt med hög svensk kvalitet inom kostymtillverkning.

Grundandet och de tidiga åren (1903–1920)

Företaget grundades 1903 av Marcus Fredrik Schwartzman och Hjalmar Nordström. De började i liten skala i ett gårdshus på Kungsgatan 19 i Uddevalla, där de sålde importerad och egenproducerad konfektion. Vid denna tid var färdiga kostymer ännu ett relativt nytt fenomen i Sverige, där skräddarsytt dominerade. Affärsidén – att erbjuda färdigsydda kostymer i standardiserade storlekar – visade sig snabbt vara framgångsrik. Redan 1906 flyttade verksamheten till större lokaler vid Lagerbergsgatan/Norra Drottninggatan, vilket möjliggjorde en betydande expansion. De anställda ökade och maskiner för modern konfektion införskaffades. 

Lanseringen av Tiger (1920–1930)

Under 1920-talet lanserades den kostymserie som snart skulle få enorm betydelse: ”Tiger”. Namnet valdes för att signalera styrka, stil och kvalitet, och serien blev snabbt företagets stora succé. Kostymerna delades in i kvalitetsnivåer – exempelvis Tiger 1, Tiger 2, Tiger 3 – och marknadsfördes kraftfullt. 

Populariteten blev så stor att namnet ”Tiger” snart kom att användas synonymt med hela företaget.

Den stora fabriken i Kvarteret Dagson (1929–1949)

1922 förvärvade Schwartzman & Nordström det gamla bryggeriområdet i kvarteret Dagson. Där lät man uppföra en toppmodern konfektionsfabrik, som stod klar och invigdes 1929. 

Under följande decennier expanderade företaget kraftigt: 

- Fabriken i Uddevalla hade som mest omkring **1 000 anställda**.

- Företaget öppnade ytterligare fabriker, bl.a. i Bengtsfors.

- Tiger blev en av **Skandinaviens största konfektionsaktörer**. 

Företagets betydelse för Uddevalla kan knappast överskattas. Under perioder hade Tiger fler anställda

än några andra enskilda arbetsplatser i staden, och generationer av Uddevallabor arbetade i fabriken. 

En tidig skiss på fabriken i kvarteret Sinclair

Textilkrisen och nedläggningen (1960–1991)

Från 1960-talet och framåt förändrades konkurrensen inom textil- och konfektionsindustrin radikalt. Billig import från Asien och Sydeuropa slog hårt mot svensk produktion. Schwartzman & Nordström, liksom många andra svenska textilföretag, kämpade med sjunkande lönsamhet. 

Trots moderniseringar och försök till omstrukturering gick utvecklingen inte att stoppa. Den **13 december 1991** stängde den stora Uddevallafabriken efter nästan 90 års verksamhet. 

Tiger of Sweden i modern tid

Även om fabriken stängdes levde varumärket vidare. Tiger of Sweden utvecklades från ett klassisktkonfektionsföretag till ett modernt modehus med bas i Stockholm. Det erbjuder idag: 

- herr- och damkollektioner

- jeans, ytterplagg och accessoarer

- internationell distribution 

Sedan 2003 ingår Tiger of Sweden i den danska koncernen **IC Group**. 

Produktionen sker idag utanför Uddevalla, men arvet efter Schwartzman & Nordström är fortfarande en levande del av stadens industrihistoria.

Betydelsen för Uddevalla

Tiger var i decennier en motor i Uddevallas ekonomi. Företaget: 

- gav arbete åt tusentals människor

- formade stadens arbetsliv och sociala struktur

- bidrog starkt till att Uddevalla blev en betydande industristad under 1900-talet 

Minnen, fotografier och berättelser från fabriken fortsätter att vara viktiga inslag i lokalhistoriska sammanhang och utgör en viktig del av Uddevallas identitet.

 Källhänvisningar

– Uddevallabloggen: artiklar om Schwartzman & Nordström och Tiger 

– DigitaltMuseum: företags- och fabriksbilder 

– Tiger of Sweden: varumärkets officiella historik 

– Tidningen Västsverige: reportage om Uddevallas konfektionsindustri 

– Lokala intervjuer och museimaterial om Tiger-fabrikens historia