Storpublik hälsade våren i Margetegärdeparken

Traditionsenligt bjöd kommunen in sina invånare till att fira Valborg i Margretegärdeparken. Och jag tror att det kan ha varit nytt publikrekord. Kanske beroende på det stålande vårvädret?

Stadsmusikkåren spelade förstås och inledde traditionsenligt med marschen Bohus bataljon.

Kulturskolans kör Ragazzi sjöng vackert...

liksom kören Odd Singers som inledde med "Vintern rasat ut...."

Kommunfullmäktiges ordförande Christina Nilsson höll talet till våren.

Drillflickorna, stora och små, gjorde sitt till för att välkomna våren.   ///

Kasenabben

Kasenabben med tegelbruket i förgrunden och där bakom Thorburns havremagasin. Och tänk att det var här som Uddevalla föddes. En gammal marknadsplats som fanns redan på 1200-talet. Uddevalla har fått sitt namn härifrån vallen vid udden närmare bestämt. Uddevalla och Bohuslän låg ju i Norge som var ett danskt lydrike fram till 1658.

Men den här lilla handelsplatsen fick stadsprivilegier av kung Hans 1498. Årtalet är lite osäkert men det äldsta bevarade privilegiebrevet är från det året så vi håller oss till det.

På den norska tiden skrev man Oddavall, Oddevalla eller Oddevold. Först efter 1658 kom den svenska stavningen Uddewalla. Som stad blev den inte gammal. Redan 1501 brände svenska soldater ner den. Då beslöt man att inte bygga upp den utan flyttade staden till motsvarande dagens stadskärna.

Och det var här på Kasenabben som Gustaf Thordén byggde upp Uddevallavarvet som har betytt så oerhört mycket för Uddevalla.   ///
 

Nu har Villa Ekbackens magnolia börjat blomma

Nu har Villa Ekbackens magnolia börjat blomma. För ett år sedan ganska exakt fotograferade jag den så den håller stilen. Men det finns en annan magnolia på Gustafsberg som hunnit längre och det är den vid Villa Ekudden. Å andra sidan ligger den i ett läge där solen kommer åt mer.   ///

Är detta Margretegärdeskolan?

Det blev diskussion om den här bilden på senaste berättarafton. Inte under tiden den visades utan efteråt kom det fram ett par personer som menade att bakgrunden inte stämmer med de bergen som är där.

Nu har jag tagit fram fler bilder på Margretegärdeskolan och visar dem nedan. Döm själva!

Margretegärdeskolan stod klar 1882. Den byggdes senare till 1918 med den norra flygeln. Då byggdes den också på med en våning och ett trapphus som var betydligt större än det ursprungliga.

Sista etappen byggdes 1934 och det var den södra flygeln. Då fick skolan det utseendet den har idag.

///

Rundvandring på regementets kasernområde söndag 27 april kl 15.

 

På söndag den 27 april blir det en rundvandring på regementets kasernområde. Kanske något för dig som gjort lumpen på I 17? Eller om du inte alls stiftat bekantskap med regementet?

Vi träffas innanför f.d. kasernvakten kl 15. Parkering finns till vänster på soldathemsplan. Det blir undertecknad som leder vandringen som kostar 50 kr. Avgiften går oavkortat till Uddevalla Hembygdsförening.

ALLA VÄLKOMNA!!!

Var befinner sig truppen?

Insänt av Lars Barkman:

Hej Gunnar!
Ett trevligt vykort föreställande Bohusläns regemente
under marsch för att ansluta till den stora fältmanövern 1902.
Frågan är vilken "väg" truppen tar och vilka byggnader vi kan skönja i bakgrunden?
Kan det vara "långa ladan" till vänster?
Stämmer inte riktigt med topografin i övrigt.
Mvh
Lars Barkman   ///

Berättelse om Gustafsbergs Barnhusinrättning i Götheborgs Allehanda 1776

Jovisst fanns det tidningar 1776, det året som Anders Knape startade Gustafsbergs Barnhusinrättning., Det var Götheborgs Allehanda som här i tre artiklar skriver om barnhusskolan när den precis har börjat.

Texten är i frakturstil men är transkriberad så att den är lättare att läsa. Tidningsartiklarna kom ut: Götheborgs Allehanda 1776-09-17, Götheborgs Allehanda 1776-09-24, Götheborgs Allehanda 1776-11-15 sid 2 och 3

Det är otroligt att kunna läsa en tidning från den tiden och som beskriver en händelse som äger rum just då. Det är väldigt lärorikt att läsa artiklarna.

Berättelse om Gustafsbergs barnhus-inrättning vid Uddevalla

Allmänheten blev redan för några år sedan, underrättad om den berömvärda testamentariska disposition som herr handelsman Knape i Uddevalla, tillika med sin avlidna saliga fru, Catharina Hegardt stiftat, varigenom de anslagit all sin lösa och fasta egendom till en barnhus-inrättning vid sin gård Baggetofta, en fjärdedels mil ifrån staden, nu av hans Majestät kallad Gustafsberg.

Denna disposition blev av hans Majestät ganska nådigt ansedd, och med dess höga konfirmationsbrev av den 14 mars, 1774 stadfäst, i vilket allt vad testator till barnhusets fördel och säkerhet sökt, i nåder är beviljat. Man vill nu allenast nämna en förmån, som, vida bekant är, ej åtföljer någon annan barnhusinrättning, nämligen: att Kungliga Majestät nådigt förunnat informatorn vid detta barnhus dubbla tjänsteår.

Var och en ömt tänkande medlem av samhället, som fick kunskap om denna inrättning, betygade en glad erkänsla, som hade man däruti tagit besynnerlig del. Alla längtade att se en så berömlig, tillärnad anstalt satt i verkställighet. Början därtill gjordes ock kort efter, med byggnings anläggande på den förut nämnda egendomen Gustafsberg, som i anseende till ortens sundhet och vackra belägenhet kan giva en angenäm förfriskning.

Från husen, som är belägna på en höjd, har man på ena sidan en fri utsikt över saltsjön och öppna skeppsloppet, så att man kan se vartenda ut- och ingående fartyg som passerar. På de andra sidorna fägnas ögat av vackra bördiga ängar, åkerfält, lundar av lövträn och stora tjocka tallskogar några 100 alnar ifrån. Ehuru det begynte verket och anläggningen med tillbörlig drift fortsattes, hann det likväl ej förrän i sommar till den fullkomlighet, att barn kunde antas.

Sedan adjunkten i Uddevalla herr Winding, blivit kallad till informator med 300 daler silvermynts årlig lön och fritt underhåll, så intogs några barn i juli månad, och i början av augusti öppnades detta barnhuset med 15 stycken piltar av olika ålder, ifrån 6 till 12 år gamla. Enligt testamentet antas endast och allenast gossar, helst av Uddevalla stads fattiga invånares, fattiga ämbetsmäns, handlandes, hantverkares, arbetskarlars och sjöfolks barn, besynnerligen änkors och faderlösa. Ett och annat mycket torftigt barn tar likväl testator in i sitt barnhus, som ej är fött i Uddevalla, utan annars i stiftet. Antalet är väl icke så visst fixerat, men skall i år stiga till 30, och efterhand tör det bli ökat till 40 och kanske därutöver till inemot 50. (Fortsättning härnäst.)

Fortsättning av Berättelsen om Gustafsbergs barnhus-inrättning vid Uddevalla (se föregående nummer 74)

Då de intas bör de vara 6 år; dock bliva även sådan olyckliga barn antagna, som antingen kort efter födseln saknar både far och mor, eller genom armod och sjukdom skulle vanvårdas och förgås. De varda då i skickligt folks händer lämnade, och genom barnhusmedlen försörjda, tills de kunna intas i skolan. Sedan de blivit i barnhuset intagna få de där åtnjuta kläder, föda och undervisning in till de fyllt 15 och 16 år, varefter de varda employerade till handel, hantverk och sjöfart, och om några utmärker sig för särdeles kvickhet och skicklighet till studier, så kvävs icke det snillet, utan lämnas allt tillfälle till vidare förkovran och framsteg.

Barnen är logerade uti en särskild byggning, tvenne våningar hög, uti vilken utom flera är trenne för deras räkning inredda rum, försedda med 7 soffor i vardera, så att sängställen redan är inrättade för 42 piltar, 14 i vart rum. Deras bädd består av en skön välstoppad krulltagelmadrass, med dylik kudde, tvenne lakan och rya. Då sofforna är uppslagna har de tillräckligt utrymme, så att de alla 14 i var sitt boningsrum, spisas vid ett långt bord. Fyra gånger om dagen få de mat, frukost, middag, aftonvard och aftonmåltid. Vart barn har sin metall-sked samt nätt kniv och gaffel. Själva egendomen Gustafsberg, fournerar barnhuset med mjölk, och en annan lantegendom lämnar slakt, så färskt allt jämnt skall vara att tillgå. (Fortsätt e.a.g.)

Fortsättning av berättelsen om Gustafsbergs barnhus-inrättning vid Uddevalla (Se föregående nummer 91)

På det de ej måtte vara alldeles okunniga om den värld, var de även utgör en del, och om vad sig tilldragit i världen; så ska de få nödig undervisning uti geografiska och historiska vetenskaperna. Fäderneslandets känning, dess märkligaste öden, och de åtskilliga konungahus som förut styrt däröver, skall, så mycket var och ens kapacitet medgiver, bibringas alla, då ock en rätt kärlek för fosterlandet bör inplanteras. Härunder ges dem ock ett begrepp om vårt nuvarande välsignade regeringssätt, om olikheten därav emot dess förra grunder och de stora fördelar som oss därav tillflyta. Där jämte ska de även efterhand, inhämta kunskap av stats-historien, om vad sig tilldragit uti andra riken i världen, om deras städer, produkter och religion.

Utav matematiken ska de även få något begrepp om de allmännaste grunderna i geometrin, och Trigonometria piana, som kunna skärpa tankekraften, och komma till pass vid mångfaldiga tillfällen i det allmänna levernet, även som något utav astronomin.

Alla, som har minsta handlag, ska övas och undervisas i ritkonsten, som så mycket roar och gagnar en människa, evar hon ock skall stanna i världen, och besynnerligen rekommenderar en yngling. För dem, som fått någon gåva att sjunga, är tillfälle att den vidare uppodlas, då de tvenne gånger i veckan övas att sjunga efter noter.

Detta är det viktigaste, som sysselsätter informatorns omtanke för barnens undervisning, De är i anseende till deras skicklighet och framsteg delade uti fyra klasser. I första läses svenska innantill och Luthers lilla katekes utantill. I andra Svebelii förklaring, något latin innantill, och en början ges att skriva och rita. I tredje läses katekesen, Millers bibliska historier, grammatican, litet latin expliceras, geografin, historien, samt skriva, räkna och rita. I fjärde läres allt detta omständligare och grundligare. Jämte Svebelii läses även Wilins katekes. Historien, geografin, matematiken, med skrivande, räknande och ritande är de stycken, vari dessa ämne-svenner (?) övas. Att vinna ett äreställe i denna klass, kan man allenast vänta av de kvickare. Det är redan mycket vunnet och något att glädjas över om ett trögare snille kan inhämta en grundlig och praktisk kunskap om Gud, hans evangelium och sina skyldigheter; samt lära skriva och räkna, rita och få någon tinktur av världens kännedom.

Om något barn gör sig utmärkt för särdeles kvickt geni, lärgirighet och håg för prästeståndet, så vill även testator tillåta, att den må uti de stycken undervisas, som till detta ändamål leda.

Lektionerna begynner om sommaren klockan 7 och om vintern klockan 8, först med bön och sång och ett eller ett halvt kapitels i Bibeln uppläsande och korta förklarande. Sedan de därpå har frukosterat, fortsätter lektionerna klockan 11 eller halv 12, och om eftermiddagen från 2 till 4 eller halv 5. Klockan halv 8 om aftonen görs bön. Om söndagen hålls merendels i övre våningen på en sal, gudstjänst med bön, sång och epistelns, samt evangeliets korta förklaring, efter barnens begrepp lämpad, varefter sedan ett förhör med dem anställs över varmed som är talat och slutas äntligen med bön och sång. Om sommaren under brunnstiden förrättas denna gudstjänst uti det på Gustafsbergs ägor belägna brunnshuset. Stundom då väderleken och tillfället medgiva, få de bevista gudstjänsten i Uddevalla, som är allena en fjärdedels mil från Gustafsberg.

Under lov-stunderna få de roa sig med täljande, skärande och slöjdande i trä vartill stiftaren låtit göra allehanda verktyg; knivar, sågar, huggjärn med mera. Till nödig motions förskaffande få i synnerhet de, som äldre och starkare är, dels såga ved, dels med sin särskilda lilla yxa och spade arbeta uti en stor, till trädgård upptagen plan, i vilken vardera får sitt anvisade stycke, att uppbruka och däruti något att plantera. Alla barn som intas, blir upptecknade uti en längd med deras intagningsdatum, födelseår och härkomst, samt utmärkta till naturs-gåvor och framsteg; och äntligen vad levnad de valt, då de gått ut ur skolan.

Källor
Kungliga bibliotekets tidningsdatabas

Götheborgs Allehanda 1776-09-17
Götheborgs Allehanda 1776-09-24,
Götheborgs Allehanda 1776-11-15 sid 2 och 3   ///

Berättarafton onsdag 23 april på Bohusläns museum

På onsdag den 23 april är det dags för nästa berättarafton på Bohusläns museum. Vi startar kl 18.30 och håller på till kl 20 i Hörsalen på museet.

ALLA VÄLKOMNA!!!   ///
 

60 år mellan bilderna

Foto familjen Hernek 1965,

Foto Gunnar Klasson 2025   ///

Glad Påsk till alla från Uddevallabloggen!

 

Asfalterat och klart på Norra Drottninggatan med sidogator

Lagom till påsk är asfalteringsarbetena på Norra Drottninggatan med sidogator klara. Det som återstår är bl a att måla vita linjer och att plantera växter i planteringskärlen som placerats ut. Växterna beräknas komma i månadsskiftet april/maj.

Från Carlia norrut.

Lilla Norrgatan västerut

Norrtullsgatan västerut.

Bartilsgatan västerut

Bartilsgatan österut

Norra Drottninggatan sista biten mot Norra Kyrkogården.   ///

Reseberättelse från Uddevalla 1816

 

I Bohusläns Hembygdsförbunds och Bohusläns museums årsbok BOHUSLÄN 1982 hittar jag en reseberättelse från 1816. Resenären är Sven Nilsson (1787-1883). Wilhelm Ängermark har redigerat.

Det vi vet om Uddevalla vid den  här tiden är att tio år tidigare, 1806,  inträffade den stora stadsbranden som lade praktisk hela staden i aska. Vi vet också att Uddevalla fick tullfritt importera stora mängder holländskt tegel. Det har sin betydelse i resenärens berättelse. Vi skall inte följa hela hans resa från Göteborg till Norge, utan nöjer oss med det han berättar om staden och dess omgivningar.

Herrestad d. 3 Maj 1816. Vi hafva rest ut genom Uddevalla, en liten, men täck stad med de flesta husen nya och murade af tegel. På ett berg midt i staden syntes en hög, fyrkantig stenbyggnad. Staden omgifves af gråa klippor. Gatorna, belagda med små, men jemna stenar, äro de bästa stengator jag träffat i någon småstad. Från norra sidan har man utsigt öfver staden och en del af viken som der löper in mellan gråa klippor, dels nakna, dels beväxta med fur och gran. Bakom dessa ligga fartyg i skydd för stormen.

Jag har nu åter genomrest en genom landets höjning uttorkad skärgård. Bland gruset på vägen lågo i mängd förvittrade ostron- skal; men hela berg af snäckskal, som här skola finnas (Kapelle skalbank, red. anm.), har jag icke sett. De ligga söder om staden, men jag kom från Trollhättan.

Här såg jag ännu Columba palumbus³) och åtskilliga andra foglar. En hare som sågs i skogen var ännu helt hvit, också ligger snö ännu allestädes i skogen. Boningshusen här äro af trä och äfven hos bönderna stundom med två våningar och gulmålade.

Växtligheten har märkligt utvecklat sig sedan jag reste från Lund, oaktadt ingen enda regndroppe fallit under hela denna tid; dock synas ängarna gröna och rågåkrarne pråla med en liflig grönska. Det är i dag kallt och mulet; måhända kommer snart ett af landtmannen ifrigt efterlängtadt regn.

På vägen till Quistrum far man öfver så branta backar och djupa dälder, att jag förr ingenstädes sett något dylikt. Det är ständigt backe upp och backe ned. De höga klipporna ha strött omkring sig väldiga block, som på något afstånd likna ofantliga byggnadsrui- ner.

Vid den sista backen nedåt stod slaget mot Danskarnes norska armé 1788. Dessa skola hafva haft 10,000 man och Svenskarne blott 750, enligt min skjutsbondes uppgift, som också synes öfver- ensstämma med verkliga förhållandet. Vi veta af Historien, att norska arméen, under befäl af Prinsen af Hessen, inryckte öfver svenska gränsen den 24 Sept. 1788, och att svenska öfversten Tranefält kapitulerade vid Qvistrum den 29 Sept. med sin korps af 6-7000 man och 10 kanoner till förutnämnde prins af Hessen.

Följande dagen, den 30 Sept., intogs Uddevalla af Danskarne, och Venersborg den 3 Oct.

Emellertid hade Gustaf III i tysthet rest från sina arméer, som stodo mot Ryssarne i Finland, och anlände till Göteborg om aftonen den 3 Oct.

Prinsen av Hessen, som hade sitt högqvarter på sätesgården Ström vid lilla Edet, lät genom sin generaladjutant uppfordra Göteborg den 6 Oct., men denna uppfordring blef af Gustaf III sjelf med afslag besvarad. Derefter, den 9 Oct., slöts en vapenhvi- la mellan Gustaf den III och prinsen af Hessen. Detta stillestånd förnyades den 5 Nov., hvarunder norska arméen påskyndade sin återmarsch, så att d. 12 Nov. alla dertill hörande trupper redan voro inom norska gränsen......

Bild Lennart Karlsson ur boken Historien om Uddevalla.

Så här kan staden ha sett ut när Sven Nilsson passerade. Sven Nilsson blev professor 1832 i naturalhistoria vid Lunds universitet. Han var dessutom med.kand. och prästvigd.   ///

85 år sedan nedskjutningen av det tyska planet

 

Idag är det exakt 85 år sedan de tyska planet sköts ner från Musikberget på regementets kaserngård. Besättningen på tre personer omkom.

Begravningen av de tre besättningsmännen skedde på Sigelhults kyrkogård.

Jag har tidigare skrivit om händelsen. Du kan läsa hela historien genom att klicka HÄR 

Peter Kempe berättar även följande:

Min förre svärfar Sture Uddman som då var brevbärare blev mycket nära vittne till denna händelse och berättade för mig ett 30-tal år senare:

”Jag var på väg dalslandsvägen upp ovanför Bräcke med cykel. Eftersom det var en lång backe gick jag och ledde cykeln. Plötsligt hörde jag en våldsam eldgivning inifrån regementet. Jag visste att det var mobilisering och trodde det var någon provskjutning på Samneröd. När jag vände mig om sig jag ett stort flygplan som flög i nordlig riktning över stan och blev beskjutet av signalskott (spårljus min anm.) Planet träffades av flera skott och brann i ena vingen. Det tappade snabbt höjd och som jag tyckte kom det rakt mot mig med en stor röksvans efter. Jag slängde ifrån mig cykeln och kastade mig ner i diket, vände ner ansiktet och blundade. Efter bara någon sekund senare kom en fruktansvärd smäll och marken skakade. Jag tittade upp och konstaterade att jag verkade oskadd. Ett 50-tal meter från mig låg det som återstod av planet. Själva kroppen var ganska hel medan resten var brinnande skrot.

Jag hade som vanligt min kamera med mig och fumlade fram den och knäppte några kort!
Jag var väl chockad men tänkte att jag varit med om en ”världshändelse” och under några sekunder: vad har jag gjort? Det är säkert förbjudet att fotografera!

Jag fattade beslutet, försvinn härifrån! Så jag fick upp min cykel, som även den hade klarat sig, och cyklade på småvägar det snabbaste jag kunde ner mot stan, medan jag tyckte mig höra sirener på avstånd.

Direkt till chefredaktören för Kuriren och lämnade min kamera med tillstånd att publicera mitt foto mot löfte att inte uppge källan.”
Berättat för Peter Kempe 1969.

Planet slog ner ca 100 m S torpet Myren omedelbart Ö väg 172.
Tiderna var känsliga för att skriva och fotografera sådant som kunde förarga Tyskland
Censur rådde. Försvarsstaben lade locket på.
Preskriptionstiden för ev brott mot fotoförbudet är sedan länge till ända som Sture var orolig för och det foto han tog den där aprildagen för 85 år sedan fick den uppmärksamhet han ville ha!
Sture Uddman dog 2002
Anm. Flygplanet, en Junkers Ju52/3m, var ett transportplan med vanligtvis 3 mans besättning.
En kulspruta från planet förvarades i många år på offmässen på I17. Nu på Bohusläns försvarsmuseum.  ///

Berättarkafé i Wessmanska huset måndag 14 april kl 18.30

Berättarkafé i Wessmanska huset, Södra vägen 7, måndag 14 april kl 18.30.

Karin Christiansson berättar om en resa till Sovjetunionen, alltså inte Ryssland. Det var således före murens fall.

Vi kommer också att uppmärksamma 85-årsdagen av nedskjutningen av det tyska planet den 14 april 1940. Den mest uppmärksammaste händelsen i Uddevalla under andra världskriget.

ALLA VÄLKOMNA!!!   ///

Möt våren i Bodeleåns dalgång

Nu är rättan tid att möta våren i Bodeleåns dalgång. Vitsipporna blommar för fullt. Naturstigen är torr och fin och träd som ramlat över stigen är röjda.

Och skavgräset är på sin vanliga plats. .Skavgräs, eller skavfräken (Equisetum hyemale), är en art inom fräkensläktet. Den kan bli upp till en meter hög och har en ihålig, ogrenad stjälk som är mörkgrön eller något blåaktig. Växten innehåller mycket kiselsyra, vilket gör den sträv och hård—så pass att den historiskt har använts för att skura kokkärl, polera metall och trä.   ///

Gustafsbergsstiftelsen 253 år idag

Gustafsbergstiftelsen, som firar sitt 253-årsjubileum idag, har en fascinerande historia.

Den grundades år 1772 av Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina Hegardt genom

ett testamente. Syftet var att skapa en stiftelse som skulle ge hem och utbildning åt

studiebegåvade och behövande pojkar från Bohuslän.

Stiftelsen spelade en viktig roll i att etablera Sveriges första internatskola, Gustafsbergs barnhusinrättning, som fick sitt namn efter kung Gustaf III:s godkännande år 1774. Skolan var banbrytande för sin tid och erbjöd ämnen som slöjd, musik och språk, vilket var ovanligt då.

Internatskolan var verksam i sin ursprungliga form fram till 1924, då den lades ned.

En ny form uppstod i Skolhemmet som startade 1949. Nu gavs det ingen undervisning längre på Gustafsberg utan pojkarna fick mat och logi och undervisning i Uddevalla. Buss fram och tillbaka om dagarna. Frukost, middag och kvällsmål serverades i köksbyggnaden. Skolhemmet var verksamt fram till 1976.

Även om internatskolan stängdes 1924, fortsätter stiftelsen att stödja ungdomars utbildning genom stipendier. Idag delar den ut 300 000 kronor årligen till unga studerande från Bohuslän.

Det är rätt imponerande att stiftelsen efter 253 år fortfarande har som sin främsta uppgift att "främja ungdomars utbildning och fostran"! Och att den alls existerar efter så lång tid. ///

Länsfängelset i Uddevalla

Det var längesedan jag skrev om Länsfängelset i Uddevalla, men denna gången har jag tagit AI till hjälp.

Länsfängelset i Uddevalla, även känt som cellfängelset, byggdes 1862 och öppnade året därpå. Det var en del av en större reform för att humanisera fångvården i Sverige, där isolering i enskilda celler blev en central del av straffsystemet

Fängelset ersatte tidigare fästningsfängelser, som det på Marstrand, där förhållandena var betydligt hårdare

Under sin tid i bruk, fram till 1936, var fängelset en symbol för förändringar inom kriminalvården, med fokus på att ge fångarna möjlighet till reflektion och rehabilitering

Efter nedläggningen omvandlades byggnaden till ett elevhem för Centrala Verkstadsskolan, gemenligen kallat Sing-Sing.

Länsfängelset i Uddevalla har en fascinerande historia med flera uppmärksammade fångar. Ett av de mest omtalade fallen var "Blodsdramat på Garvaremyren" år 1906, där änkan Tobiasson dödade sina barn. Hon satt häktad på fängelset under en lång rättsprocess som slutligen ledde till att hon frikändes och förklarades psykiskt otillräknelig.

Fängelset var också en plats dit många fångar från fästningsfängelset på Marstrand överfördes, vilket innebar en betydande förbättring av deras förhållanden. Fångarna fick möjlighet till reflektion och rehabilitering, vilket var en del av den humanisering som präglade kriminalvården under denna tid

Länsfängelset i Uddevalla, som byggdes 1862 och öppnade 1863, ritades av arkitekten Carl Fredrik Hjelm. Han var en av de arkitekter som arbetade med att utforma flera länsfängelser i Sverige under denna tid, som en del av reformerna för att humanisera.

Fängelset revs således när stadsmotorvägen byggdes ut mellan Fjällvägen och Kärra gård (utanför tunnlarna). Jag brukar säga att det låg där man lämnar stadsmotorvägen (om man kommer västerifrån)  och svänger ner mot centrum.   ///

Gator på Söder

Södra Drottninggatan till vänster men vad heter gatan som går rakt fram? Och när är bilden tagen?   ///

Historien bakom Landet runt-eken

Idag blev jag uppmärksammad på att SVT:s Landet Runt igår hade ett inslag om skylten vid Gustafsbergseken. En Roger Andersson hade skickat in bilden som programledaren Henrik Kruusval gjorde sig lustig över.

Eftersom jag var inblandad i projektet kanske jag skall berätta om bakgrunden till skyltens placering. Det är flera år sedan den sattes upp. Skylten står på Gustafsbergsstiftelsens mark. Rubriken på skylten är: Du står framför en av Uddevallas äldsta ekar och så är det en bild på den gigantiska eken.

Kommunen bekostade skylten och jag skulle se till att den placerades på bästa sätt. Den skulle vara anpassad så att folk med rullator, rullstol etc kunde komma intill den. Och med tanke på ekens rotsystem fick skylten inte så för nära.

Nu hör det till saken att jag hade knappast sett skylten och texten på den innan den skulle sättas upp. Men den som står framför den har den stora eken strax intill och den lilla rakt framför.

Väl uppsatt märkte jag det lilla trädet som står framför skylten men tänkte att var och en begriper väl vilken ek som avses? I det läget funderade jag över om jag skulle såga ner den för att undanröja alla missförstånd. Jag lät den stå kvar och när våren kom såg vi att den också var en ek. 

Redan då, för 5-6 år sedan, blev den uppmärksammad på Facebook och det blev en diskussion där. Jag gick då in och förklarade hur skylten kommit upp. Ungefär som jag gjort ovan. Jag fråga också läsarna om de tyckte att jag skulle såga ner den? Nej, nej blev svaret. Det är ju humor!!

Så eken och skylten fick stå kvar och då och då hör jag kommentarer och får frågor om den. I morse då jag blev uppmärksammad på att Landet runt hade haft roligt åt den pratade vi här på Gustafsberg om vi i alla fall skulle såga ner eken. Det blev inget beslut om det.

Och eftersom Roger Andersson och Henrik Kruusval inte visste att det är en ek så har jag nu bekräftat det. På marken under den ligger fjolårets eklöv.   ///

Cirkusplatsen eller Uddevallautställningen 1928?

Lite osäker är jag. Är det en bild på cirkusplatsen eller är det Uddevallautställningen 1928? Till höger ser vi i alla fall dåvarande Strömstadsvägen. Och uppe till vänster ett stort hus. Villa Skanskullen!   ///

"Korven" - Fjällvägen 28

Foto Google Street view.

Jovisst var det Fjällvägen 28, ofta kallad "Korven" i det föregående inlägget.

Foto Google Street view. 

Och en del hade gissat på det andra huset som kanske inte lika ofta kallas för Korven. Dvs Nordens väg.  ///

Vilket hus är detta?

Som sagt! Känner du igen detta huset som håller på att byggas?   ///