Gamla skalbanksvägen

Skalbankarna medan den gamla vägen gick rakt över skalfyndigheterna. 

Snäckskalsutvinningen hade kommit långt som synes men under landsvägen låg tusentals ton som man ville komma åt. Lösningen blev att man i början av 1930-talet genom AK-arbeten (AK = Arbetlöshetskommissionen) kunde bygga en ny väg förbi skalbankarna. Det är väg 172 som går från Blomsterlandet mot Dalsland.  

I tidningsarkivet söker jag på snäckskalsbankar och får nedanstående träfflista:

Datum         Innehåll

1861-10-24 Sällskapet X begär att några snäckskalsbankar vid Kapelle skall skyddas. Natur.

1894-05-17 Snäckskalsbankarna på Kapelle av sällsynt geologiskt intresse. Kulturminne.

1903-07-09 Stadspromenader, 30. Bräcke, Kuröd. Snäckskalsbankarna.

1910-04-09 Kapellebackens snäckskalsbankar, en kontigent av den internationella geologiska historia.

1923-05-07 Grusgropsägare Norlin lockoutar sina ett 20-tals arbetare i snäckskalsbankarna. Arbetsmarknad.

1923-05-08 Arbetet vid Uddevalla snäckskalsbankar inställes på grund af orderbrist. Nedläggning.

1927-02-26 Snäckskalsbankarna i fara. Natur.

1932-01-22 Stenåldersfynd, grönstensyxa, borr- och flinta funna vid utgrävning i Snäckskalsbankarna. Historia.

1932-01-23 Stenåldersfynd i Bräcke snäckskalsbankar. Spår av stenåldersmänniskor. Utgrävning.

1932-01-25 Göteborgsgeologer studerar Kurödsbanken. Nya fynd har gjorts i Snäckskalsbankarna. Utgrävning.

1937-06-19 Geografer studera  snäckskalsbankarna. Natur. Bild.

1938-05-10 Fröken Jane Sanne donerade på sin 50-årsdag 1.000 kronor till snäckskalsbankarnas bevarande. Natur.

1938-06-11 Snäckskalsbankarna, Skansen, Museét och de natursköna omgivningarna av T. S-g.

1938-11-04 Skall snäckskalsbankarna vid Bräcke bli naturreservat? Natur.

1938-11-14 Lyckad Lotta-dag i Uddevalla med föredrag om luftskydd och snäckskalsbankar. Regemente.

1939-01-23 Staten bör expropriera vid Bräcke. Snäckskalsbankarna inför riksdagen. Natur.

1939-01-23 Snäckskalsbankarna i Bräcke inlöses av staten. Motion i riksdagens båda kamrar. Natur.

1939-01-27 Drätselkammaren har fått förfrågan om kostnaderna för överlåtande av snäckskalsbankarna till naturreservat.

1939-03-08 Vetenskapsakademien tillstyrker fridlysning av Bräcke snäckskalsbankar. Natur.

1939-08-18 Snäckskalsbankarnas fridlysning.

1960-08-29 Snäckskalsbankarna i Bräcke lockade botaniker från Göteborg.

1965-07-21 "Natur värd att vårda. Bilder på ""Landeriet"" Emaus- och Snäckskalsbankarna. Hembygd."

1970-04-17 Vårens första hästhovar har Maria och Anna Larsson hittat ovanför Snäckskalsbankarna. Blommor. Bild.

1972-07-10 Det var inte syndafloden som bildade snäckskalsbankarna. Miljö. Natur. Bild.

1973-07-14 Bild på Snäckskalsbankarna i Uddevalla, världens största, och i sitt slag unikt, men utsätts ständigt för åverkan.

1981-04-09 Snäckskalsbankarna vid Kuröd presenteras i en ny folder. Turist. Natur.

1983-05-11 Snäckskalsbankarna vid Uddevalla har av länstyrelsen förklarats som naturreservat.

1983-08-02 Snäckskalsbankarna unika i världen. Natur. Turist.

1987-07-16 Snäckskalsbankarna är ett av Uddevallas 12 naturreservat. Kulturminne. Bild.

1991-09-05 Snäckskalsbankarna vid Bräcke och Kuröd, turistmål som växer igen. Natur.

1997-05-06 Tekniska nämnden har inget emot öar av konst vid snäckskalsbankarna.

1998-04-06 Byggstart av naturrumet vid Snäckskalsbankarna. Museum.

2001-05-30 Östraboelever nappade på naturliv. En fisketävling anordnades i dammen vid Snäckskalsbankarna. Skola. Bild.   ///

Rävgiljan

Det här lilla huset fanns tidigare på Rävgiljan. I bakgrunden ser vi Rävgiljan 6.

Så här ser det ut idag. Det lilla huset är borta till förmån för hyresfastigheten Rävgiljan 2 - 4.

Rävgiljan är ett ovanligt namn. i Min ortnamnsbok läser jag: Räfwegillgorne 1698, Räfgilljan 1724, Räfgilljebärg 1746 (Carl von Linnés besök vid murgrönan), 1782 Räfgillja, Rävgiljan 1800, Rävgiljan fastställdes som gatunamn 1913. Gilja = trång dal.

En sökning i Tidningsarkivet ger följande träfflista:

Datum         Innehåll

1882-02-13 Rävgiljan vägen till Frankensberg görs iordning. Gatuarbete.

1904-03-10 Beslutades att uppsätta två så kallade lyxlampor på vägen över den så kallade Rävgiljan.

1969-10-18 Krondiamantbröllop firar Axel Johansson- och hans hustru Matilda Charlotta, Rävgiljan 5. Familjenytt.

1977-07-06 Murgrönan vid Rävgiljan som Linné besåg 1746, är grön och frodig än i dag. Natur.

1983-03-17 Många besökare då Kulturarbetarcentrum (KAC) höll öppet hus på Rävgiljan. Hemslöjd. Konst. Bild.

2003-04-05 "Lätt att bli hemmablind. Det finns många ""guldkorn"" i Uddevalla. T. ex. Jacob Trahnsgatan, Jörgens gränd och Rävgiljan. Kultur. Bild."  ///

Bagges gränd idag

Nu har Bagges gränd fått sig en ordentlig upprustning och så här ser det ut i dag. Det har varit en hel del arbeten i gränden i höst och nu tycks det mesta vara klart. Bagges gränd sträcker sig igenom kvarteret mellan Lilla Norrgatan och Norrtullsgatan.

Gatuskylten som skall tala om vad gränden heter saknas dock. Och det gjorde den redan 2011-02-24 då jag skrev om den för allmänheten okända gränden förra gången. Läs det inlägget genom att klicka HÄR

Den gången vände jag mig till Tekniska kontoret och fick det här svaret: "namnet är officiellt och riktigt, men gångvägen går på kvartersmark och tillhör fastigheten Hvidtfeldt 22 och sköts inte av kommunen. Om vi är skyldiga att skylta eftersom det är ett gångstråk enligt stadsplanen får vi besked om från Lantmäterimyndigheten om nån vecka"

Något svar på frågan har ännu inte kommit. Dagens Bagges gränd förtjänar att markeras med skyltar. Kan det vara så svårt?

Den ursprungliga Bagges gränd såg ut så här. Bilden är tagen av den kända fotografen Maria Lundbäck och det lär vara hennes skugga som syns i vänstra kanten. Gränden gick in från Västerlånggatan i samma kvarter som idag.

Bagges gränd var kanske mest känd för huset med skylten "Rum för resande" eller som Uddevallahumorn kallade det "Rum för rasande". 

Bagges gränd idag.   ///

Fältriksdagen i Uddevalla inledde Frihetstiden i Sverige

AI-genererad bild från Gemini
 
Den så kallade Fältriksdagen på Uddevalla torg 14 december 1718 är en mycket betydelsefull händelse i svensk historia, då den markerar en stor vändpunkt – övergången från envälde till frihetstid/demokrati.

Händelserna i Uddevalla följde på Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning i Norge den 30 november 1718.

* Likfärden och balsameringen: Den döde kungen fördes till Uddevalla, där hans lik anlände och balsamerades i vice borgmästaren Börge Nilsson Bagges hus i närheten av torget. Uddevalla blev därmed platsen där enväldet bokstavligen fick sin "likbegängelse".

* De viktiga överläggningarna: I december 1718 samlades krigshärens befälhavare i Uddevalla efter att ha upphävt belägringen och dragit sig tillbaka till Bohuslän. Trots att de inte var formella riksdagsmän, fattades här de avgörande politiska besluten för rikets framtid. Dessa överläggningar har träffande kallats "Uddevalla fältriksdag".

De viktigaste besluten som fattades i Uddevalla var:

* Tronföljden: Man löste frågan om vem som skulle efterträda Karl XII. Kungens syster, Ulrika Eleonora, utropades till ny regent.

* Styrelsesättet: Det viktigaste beslutet var att regenten inte längre skulle styra enväldigt (som Karl XII hade gjort), utan "med råds råde" – det vill säga i samarbete med regeringen (Riksrådet).

* Riksdagens makt: Man beslutade att riksdagen skulle återfå sina maktbefogenheter.

Dessa beslut innebar ett slut på det karolinska enväldet och var ett avgörande steg mot det som kallas Frihetstiden, en period då riksdagen hade en dominerande ställning i svensk politik.

Även om en formell riksdag sammankallades till Stockholm i januari 1719, var de stora och viktiga politiska avgörandena om tronföljd och styrelsesätt alltså redan fattade av krigshärens befälhavare i Uddevalla.

Det var alltså på Uddevalla torg som Sverige symboliskt sett gick från att vara en enväldig stat till att påbörja sin resa mot ett mer demokratiskt styre.

Frihetstiden kom att råda fram till Gustaf III:s statskupp den 19 augusti 1772.   ///

Extra stort fartyg vid Badökajen

Foto Mats Windmark!

Inskickat av Mats Windmark:

Hej!

Just nu ligger det ett extra stort fartyg vid Badökajen. Nästan 180 meter långt. Nästan 38 000 ton. Där brukar de sällan vara över 100 meter vill jag minnas.

Hälsningar Mats Windmark

Enligt Uddevalla Hamnterminals trafiklista anlände fartyget ULTRA TATIO på förmiddagen idag. Hon är registrerad på Marshallöarna och väntas lämna på söndag. Numera får vi av säkerhetsskäl inte veta vilken last det handlar om. Men att döma av att hon ligger vid Badökajen och inte är tungt lastad så är det ingen  avancerad gissning att hon skall lasta spannmål. Destinationen är Baton Rouge i närheten av New Orleans i Louisiana i USA.   ///

Det kommunala självstyrets utveckling från 1863 - till idag

 

Så här såg Uddevalla ut då staden fick sitt självstyre, dvs Stadsfullmäktigeinstitutionen infördes.

Ett foto från ungefär samma tid. Kampenhofs bomullsspinneri och väveri startade produktionen 1858.

Järnvägen till Vänersborg var klar 1864 och till Herrljunga 1867.

Tack vare stora muddringsarbeten kunde stora handelsfartyg nu komma långt in i hamnen.

MAGISTRATEN 1863 - 1952

I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen  1862 beteckningen för de hösta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen.

Som statlig myndighet fick magistraterna 1863 bl a ta hand om följande områden:

• Polisen och åklagarväsendet
• Tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten
• Överförmyndarärenden
• Upprättande av budgetförslag tillsammans med Drätselkammaren
• Rätt att tillsätta tjänstemän i Stadens förvaltning.
• Tillsättande av notarii publici
• 
  

STADSFULLMÄKTIGE

var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande organet i en stad i Sverige. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med nuvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.

Stadsfullmäktiges förste ordförande Paul Berg, Södra Hamngatan 15. Han var även riksdagsman.

DRÄTSELKAMMAREN

Drätselkammaren var namnet på styrelsen i en stad i Sverige. Egentligen var Drätselkammaren ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi. På grund av denna viktiga syssla, blev den också stadens styrelse i egentlige mening.

VALDA OCH VÄLJARE

Det första stadsfullmäktige valdes av 91 personer. Efter röstkassering återstod 60. Det var inte långt ifrån a de röstberättigade valde sig själva.

Röstberättigandet gick efter skatteförmåga. Även kvinnor kunde komma i fråga även om det var ovanligt i Sverige.

Ledamöterna hade inget arvode men fick däremot böter om man uteblev. Kvartalsvis i efterskott redovisade dessa böter till stadskassan som således fick större förstärkning ju slarvigare ledamöterna var.

Man kunde få laga förfall från fullmäktigemöte bl a genom att anföra sin vistelse på sommarnöje på

Gustafsberg.

 

Handlanden A W Rydholm fick betala böter för att på sammanträdesdagen varit ute och seglat med sin lustjakt Nörve.

I sin privata dagbok antecknade han med grämelse "Uddevalla stad stulit fyra riksdaler av mig".

1910 tillämpades den 40-gradiga skalan i samband med de proportionella valen. Nu röstade 1090 personer och därmed var man inne i en ny tid. Bohusläningen påpekar att "omflyttningen till vänsterns favör blivit högst väsentlig, tack vare den av högers införda proportionella valmetoden".

De två första socialdemokraterna Lindstam och Carlberg valdes in i stadsfullmäktige.

Det så kallade Demokrativalet 1919 innebar att

• Den graderade röstskalan till landstings- och fullmäktigeval avskaffades.
• Bolagens kommunala rösträtt försvann.
• Varje röstberättigad fick en röst oberoende av inkomst.

Den allmänna och lika kommunala rösrätten var därför genomförd för personer över 23 år.

DE TRE CHEFREDAKTÖRENA

Sten Björkman, Bohusläningen (ober liberal)

Emil Sahlgren, Kuriren (socialdemokraterna)

Hugo Uddgren, Bohus-Posten (högerpartiet)

Dessa tre redaktörer kom att under ett par decennier utgöra en bemärkt trio som med obestridlig talang hade lätt att formulera sina synpunkter. Debatten fortsatte ofta på tidningarnas ledarsidor.

VIKTIGA BESLUT

• 19 juli 1862 (obs innan stadsfullmäktige tillträtt!) beslutades på allmän rådstuga att anslå inte mindre än 300 000 rdr till en järnväg mellan staden och Vänersborg.
• Juni 1863 beslutade det nya stadsfullmäktige att teckna aktier för 200 000 rdr i det blivande järnvägsbolaget. Uddevalla blev därmed den största aktieägaren i UWHJ.
• 10 juni 1938 beslutade stadsfullmäktige efter livlig diskussion att till AB Juno-Hus gratis och med full äganderätt överlämna mark för att bygga en trähusfabrik.
• Den 14 augusti 1945 fattade stadsfullmäktige det beslut som slutgiltigt band den nya varvsrörelsen till Uddevalla. Staden avträdde då Brattås Strand 1:1 samt förband sig att genom en rad åtgärder stödja det nya varvet. Staden fick genom avtalet en skuld på 2 444 000 kronor (61,5milj SEK idag). Den avträdda marken omfattade mer än 85 000 kvm.

ANTALET LEDAMÖTER I STADSFULLMÄKTIGE

• 1863 25 ledamöter
• 1866 30 ledamöter
• 1902 ledamöter (staden har passerat 10 000 invånare)
• 1947 40 ledamöter
• 1971 61 ledamöter + suppleanter (kommunfullmäktige)

KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1971

En kommun med 40000-60000 invånare skulle egentligen ha 51 ledamöter. Med hänsyn till betydande minskning av antalet förtroendeuppdrag som sammanslagningen skulle innebära fastställdes i stället att fullmäktige skulle ha 61 ledamöter. Suppleantsystemet infördes.

RÅDHUSSALEN

SKIENSALEN I RÅDHUSET
(SAKNAR BILD FRÅN RAMNERÖDSSKOLAN)

FOLKETS HUS

BOHUSLÄNS MUSEUM

ORDFÖRANDE CHRISTINA NILSSON   ///

Schwartzman & Nordström – Tiger i Uddevalla

 

Inledning

Schwartzman & Nordström är ett av Uddevallas mest betydelsefulla industriföretag genom tiderna. Från en blygsam start år 1903 växte företaget till att bli en av Skandinaviens största producenterav herrkonfektion. Under större delen av 1900-talet kom namnet ”Tiger” att bli synonymt med hög svensk kvalitet inom kostymtillverkning.

Grundandet och de tidiga åren (1903–1920)

Företaget grundades 1903 av Marcus Fredrik Schwartzman och Hjalmar Nordström. De började i liten skala i ett gårdshus på Kungsgatan 19 i Uddevalla, där de sålde importerad och egenproducerad konfektion. Vid denna tid var färdiga kostymer ännu ett relativt nytt fenomen i Sverige, där skräddarsytt dominerade. Affärsidén – att erbjuda färdigsydda kostymer i standardiserade storlekar – visade sig snabbt vara framgångsrik. Redan 1906 flyttade verksamheten till större lokaler vid Lagerbergsgatan/Norra Drottninggatan, vilket möjliggjorde en betydande expansion. De anställda ökade och maskiner för modern konfektion införskaffades. 

Lanseringen av Tiger (1920–1930)

Under 1920-talet lanserades den kostymserie som snart skulle få enorm betydelse: ”Tiger”. Namnet valdes för att signalera styrka, stil och kvalitet, och serien blev snabbt företagets stora succé. Kostymerna delades in i kvalitetsnivåer – exempelvis Tiger 1, Tiger 2, Tiger 3 – och marknadsfördes kraftfullt. 

Populariteten blev så stor att namnet ”Tiger” snart kom att användas synonymt med hela företaget.

Den stora fabriken i Kvarteret Dagson (1929–1949)

1922 förvärvade Schwartzman & Nordström det gamla bryggeriområdet i kvarteret Dagson. Där lät man uppföra en toppmodern konfektionsfabrik, som stod klar och invigdes 1929. 

Under följande decennier expanderade företaget kraftigt: 

- Fabriken i Uddevalla hade som mest omkring **1 000 anställda**.

- Företaget öppnade ytterligare fabriker, bl.a. i Bengtsfors.

- Tiger blev en av **Skandinaviens största konfektionsaktörer**. 

Företagets betydelse för Uddevalla kan knappast överskattas. Under perioder hade Tiger fler anställda

än några andra enskilda arbetsplatser i staden, och generationer av Uddevallabor arbetade i fabriken. 

En tidig skiss på fabriken i kvarteret Sinclair

Textilkrisen och nedläggningen (1960–1991)

Från 1960-talet och framåt förändrades konkurrensen inom textil- och konfektionsindustrin radikalt. Billig import från Asien och Sydeuropa slog hårt mot svensk produktion. Schwartzman & Nordström, liksom många andra svenska textilföretag, kämpade med sjunkande lönsamhet. 

Trots moderniseringar och försök till omstrukturering gick utvecklingen inte att stoppa. Den **13 december 1991** stängde den stora Uddevallafabriken efter nästan 90 års verksamhet. 

Tiger of Sweden i modern tid

Även om fabriken stängdes levde varumärket vidare. Tiger of Sweden utvecklades från ett klassisktkonfektionsföretag till ett modernt modehus med bas i Stockholm. Det erbjuder idag: 

- herr- och damkollektioner

- jeans, ytterplagg och accessoarer

- internationell distribution 

Sedan 2003 ingår Tiger of Sweden i den danska koncernen **IC Group**. 

Produktionen sker idag utanför Uddevalla, men arvet efter Schwartzman & Nordström är fortfarande en levande del av stadens industrihistoria.

Betydelsen för Uddevalla

Tiger var i decennier en motor i Uddevallas ekonomi. Företaget: 

- gav arbete åt tusentals människor

- formade stadens arbetsliv och sociala struktur

- bidrog starkt till att Uddevalla blev en betydande industristad under 1900-talet 

Minnen, fotografier och berättelser från fabriken fortsätter att vara viktiga inslag i lokalhistoriska sammanhang och utgör en viktig del av Uddevallas identitet.

 Källhänvisningar

– Uddevallabloggen: artiklar om Schwartzman & Nordström och Tiger 

– DigitaltMuseum: företags- och fabriksbilder 

– Tiger of Sweden: varumärkets officiella historik 

– Tidningen Västsverige: reportage om Uddevallas konfektionsindustri 

– Lokala intervjuer och museimaterial om Tiger-fabrikens historia

Tunnfabriken

 Uddevalla Tunnfabrik var en av de mindre men viktiga träindustriella verksamheterna i Uddevalla under tiden då fiskerinäringen, sjöfarten och handelshusen ställde stora krav på tillverkning av tunnor och träemballage. Fabriken utvecklades ur den traditionella tunnbindarverksamhet som funnits i Bohuslän sedan 1700-talet, men industrialiserades under slutet av 1800-talet när behovet av standardiserade förpackningar ökade.

Tunnbanden var från början av pil. Bohusläningen skriver 1897 att tunnfabriken planterade 8000 pilplantor på Skansberget. En del av dessa bestånd finns kvar idag.

Disponentvillan uppe till vänster finns kvar. Och så klart Villa Skanskullen uppe till höger.

Fabriken låg i hamnnära miljö, vilket gav fördelar för både råvarutillförsel och export. Här tillverkades främst fisketunnor, tjärtunnor och smörtunnor, men även specialbeställningar för industrin. Trots att maskiner hjälpte till i momenten klyvning, torkning och formning krävdes fortfarande skickliga tunnbindare för att slutföra arbetet.

Under tidigt 1900-tal hade Uddevalla Tunnfabrik en god marknad, särskilt tack vare sillfisket och exporten till Norge, Danmark och Storbritannien. Fabriken var också en viktig arbetsplats för unga lärlingar.

När islandsfiskarna skulle iväg på sitt sillfiske hämtade de först silltunnorna i Uddevalla.

Efter andra världskriget förändrades marknaden snabbt. Metall- och plastförpackningar slog igenom och många sillfabriker minskade sin produktion. Detta ledde till gradvis minskad efterfrågan på träfat. Uddevalla Tunnfabrik fortsatte med specialiserade beställningar, men verksamheten blev allt svårare att upprätthålla. Under 1960- och 70-talen avvecklades produktionen helt.

I dag finns bara disponentvillan kvar, men tunnfabriken lever vidare som ett stycke industrihistoria i Uddevalla. Spår av verksamheten finns i fotografier, museisamlingar och i berättelserna om stadens tidiga träindustrier.   ///

Officersklubbens Lillejul 2025

 

Igår var det så dags för årets Lillejul på Officersmässen. Det måste vara fullständigt unikt att Officersklubben samlas en gång om året 33 år efter regementets nedläggning. I år var vi 54 kamrater, sex fler än förra året.

Vi samlades först till årsmöte i Taktiksalen och det inleddes med parentation över bortgångna kamrater. Dessa var: Bertil Olofsson, Said Kristian Bernstone, Bo Sandell, Berndt Schagerlind, Dick Stode, Rune Hasslöf, Per Beckard, Gunvor Jacobsson och Uno Olsson. De två sistnämnda civilanställda.

Tommy Åhsman, sekreterare, och Mats Ringström Olsson, ordförande.

Alf Joelsson överlämnade en gåva i form av en varningssymbol för Höga flöden inför julbordet på mässen.

Kamratföreningens ordförande Per Norberg redogjorde för föreningens och Bohusläns Försvarsmuseums verksamhet under det gångna året.

Traditionsenligt skickade Håkan Lindgren en hälsning till kusinen Jan-Gunnar.

Lennart Ekberg, Lars Andreasson, Leif Westbring och Mats Ringström Olsson.

Sture Agnholm och Jesper Knöös.

Robert Trickman och Håkan Johansson

Anders Gadd och Anders Palmqvist

Anders Gadd, Anders Palmqvist, Paul Flingmark, Stefan Sävland och Johan Gadd

Jan Swedberg, Boo Isacsson och Håkan Lindgren.

Niklas Hermansson och Percy Romberg

Lars Pålsson, Jonny Mattsson och Tommy Sandberg.

Alf Joelsson, Stig-Arne Östlund och Bengt-Göran Bergstrand

Fredrik Sörensen-Ringi (närmast), Lars Hansson och Said Carlsson.

Nästa Lillejul planeras genomföras 2026-12-04 och börjar med årsmöte kl 17.00   ///

Varför heter kvarteret Wägge?

På Söder i Uddevalla ligger kvarteret Wägge. Det är alltså kvarteret som ligger mellan Asplundsgatan - Stora Hellevigsgatan - Södergatan - S:t Mikaelsgatan. Men varifrån har kvarteret fått sitt namn?

Det är inte lätt att hitta uppgifter om det men boken "Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän. XII. Ortnamnen i Lane härad. 1 Bäve och Lane Ryrs socknar samt Uddevalla stad" ger i alla fall en del av svaret.

 

Namnet nämns första gången i slutet av 1600-talet (alltså sedan Uddevalla blivit Svenskt) som ett av stadens urhemman. Det stavas på olika sätt: Vägge, Wegge och Wägge som det stavas på kartan från 1940 här ovan.

Själva namnet lär ha betydelsen vägg, som i betydelsen bergvägg, här säkert med syftning på Håljutebergets branta västsida. Därintill låg väl då husen på det forna hemmanet Vägge.  ///

Journalistutbildningen vid Ljungskile Folkhögskola

Milton Fjordevik och Hanna Johansson rattade programmet idag.

Idag hade jag nöjet att få besöka journalistlinjen vid Ljungskile Folkhögskola. Journalistlinjen där är en av Sveriges mest väletablerade folkhögskoleutbildningar inom media. Den är känd för att vara praktisk och yrkesinriktad – målet är att deltagarna ska kunna kliva rakt ut på en redaktion och börja jobba direkt efter examen.

Här är en sammanställning av vad utbildningen innebär, hur den är upplagd och vad du bör tänka på om du vill söka.

1. Inriktning och upplägg

Utbildningen är en yrkesutbildning med starkt fokus på "learning by doing". Istället för tunga akademiska teorier jobbar ni redaktionellt från start.

* Digitalt & Multimedialt: Du får lära dig att behärska alla moderna format: text, ljud (radio/podd), rörlig bild och webbpublicering.

* Radiofokus: Skolan har en stark radioprofil och samarbetar ofta med Sveriges Radio (särskilt P4 Väst). De har en egen välutrustad radiostudio där du lär dig sända och redigera.

* Samhällsbevakning: En viktig del av utbildningen är det demokratiska uppdraget – att granska makten, förstå offentlighetsprincipen och berätta historier som engagerar.

2. Utbildningens längd

Programmet är vanligtvis 1,5 år (3 terminer), men beskrivs ibland som 1–2 år beroende på hur du lägger upp din praktik.

* Basår (Termin 1 & 2): Fokus på journalistiska grunder, research, intervjuteknik, pressetik och produktion i olika medieformer.

* Fördjupning & Praktik (Termin 3): Här ligger ofta en längre praktikperiod som är avgörande för att knyta kontakter i branschen.

3. Alternativ: Distanskurser

Om du inte kan eller vill studera på plats på heltid, eller om du vill tjuvstarta, har skolan populära distanskurser.

* Journalistiskt skrivande (Distans): En kurs på halvfart (50 %) som ofta startar både vår och höst. Perfekt för att testa på yrket.

* Berätta med ljud: Fokus på podcast och radioproduktion.

4. Ansökan och antagning

Det är viktigt att hålla koll på datumen då yrkesutbildningen ofta har specifika ansökningsperioder.

* Status för start hösten 2025: Enligt senaste uppgifterna kan ansökan för höststarten 2025 vara stängd (eller stänga tidigt). Det är vanligt att ansökan öppnar i januari för start i augusti.

* Nästa stora intag: Siktar du på den långa yrkesutbildningen är det sannolikt augusti 2026 som gäller om platserna för 2025 är fyllda, men det är värt att kontakta skolan för att se om restplatser finns.

* Antagningskrav: Du behöver ha gymnasiekompetens (eller motsvarande från folkhögskola). Urvalet sker ofta genom arbetsprover och intervjuer där din motivation och fallenhet väger tungt.

Elisabeth Cederblad och Lars-Gunnar Övermyr är handledare vid utbildningen.

5. Boende och Studentliv

Ljungskile folkhögskola ligger vackert med utsikt över havet, en bit söder om Uddevalla.

* Internat: Många väljer att bo på skolan, vilket skapar en stark gemenskap. Det är ofta under kvällsfikat och fritiden som de kreativa idéerna föds.

* Miljö: Skolan är känd för sin "anda" – en tillåtande miljö där man får göra fel och lära sig av det.

Sammanfattning

Detta är utbildningen för dig som vill bli en "hantverkare" inom journalistik snarare än en medieforskare. Många tidigare studenter jobbar idag på Sveriges Radio, SVT och större dagstidningar.   Det var mycket intressant att få en inblick i utbildningen.   ///

Skansenstugan

Javisst var det Skansenstugan jag frågade om i föregående inlägg.

Skansenstugan öppnade för allmänheten 1950 men blev inte så gammal.

I Tidningsarkivet läser vi:

Datum         Innehåll

1950-07-20 Skansenstugan på Skansberget i Uddevalla öppnar i morgon för allmänheten. Kafé.

1963-02-02 Skansenstugan lagd i aska. Danskväll slutade i eldsvåda. Brand. Bild.

1966-07-08 Skansenstugan byggs upp igen. Byggnad.

1993-06-23 80 år fyller konditor Erik Hemberg, grundare till Skansenstugan, Centralens konditori och Rådhusets konditori.

1998-03-07 Skansenstugan väcker minnen. Eric Hemberg minns åren med Skansenstugan. Kultur.

Onsdagen den 31 januari 1962 lades Skansenstugan i aska. Det var efter en danskaväll och det var Douglas Holmstedts orkester som hade spelat upp till dansen. Orkesterns samtliga instrument försvann i branden. Och som vi alla vet så byggdes stugan aldrig upp igen.   ///

Bildfråga

Vad är detta för ett hus?   ///