Vad har operahuset i Sydney och Skolhuset på Gustafsberg gemensamt?

Ja, vad har operahuset i Sydney gemensamt med Skolhuset på Gustafsberg? Det upptäckte jag nyligen. Jag har länge vetat att Skolhuset är byggt med Skrombergategel och nu upptäckte jag att även operahuset i Sydney har ett tak som består av Skrombergaklinker.

Operahuset är byggt långt senare och då hade Höganäsverken tagit över ägandet av Skromberga tegelbruk. Sydneyoperahuset är täckt av över en miljon klinkerplattor från svenska Höganäs Kakel. Mer specifikt användes 1 056 006 stycken specialtillverkade plattor för takkonstruktionen.

Arkitekten, Jørn Utzon, ville ha en glänsande yta som inte bländade. Han fann inspiration i japanska keramikskålar och samarbetade med Höganäs för att utveckla de unika plattorna, som fick namnet "Sydney Tile". Dessa plattor, som är 120x120 mm stora, har en särskild textur som liknar hamrat silver och ger taket en vacker kontrast mot himlen och havet.

Närbild på operahusets tak.

Skromberga tegelbruk, eller mer korrekt Skrombergaverken, var en betydande industriell anläggning i Skåne, framförallt känd för sin tillverkning av klinker och tegel. Dess historia är nära knuten till den lokala förekomsten av både kol och lera.

Historik och utveckling

Verksamheten i Skromberga började ta fart när man upptäckte kolförekomster i området. Redan 1875 fick ägaren till Skromberga gård tillstånd att bryta kol. Kvaliteten på kolet var dock inte den bästa, men en värdefull biprodukt var stora mängder lera. Det var denna lera som skulle bli grunden för den framgångsrika tegeltillverkningen.

År 1886 grundades Skromberga Stenkols- och Lerindustri AB av Nils Persson och ingenjör Franz Daumann. Under Daumanns ledning utvecklades anläggningen snabbt och omfattade flera fabriker för klinker, rör och eldfast tegel. Skromberga kom att specialisera sig på förbländertegel och glaserat tegel.

 

John Peterson, förvaltande direktör för Gustafsbergs barnhus 1884 - 1905.

Peterson är för lokalhistorian mest känd för att han var en av Sveriges första oljeimportörer och han hade även repslagarebanan i Södra Hamnen. Han var allmänt känd som Peterson på Ba'n (banan).

Han var även den som för egna pengar anlade strandpromenaden mellan Gustafsberg och Lindesnäs 1894.

På hösten 1894 brann således Skolhuset ner. Det blev bara 40 år. Nu skulle det byggas ett nytt skolhus i ett brandsäkrare material. Peterson anlitade Uddevallaarkitekten Eugen Thorburn. Var han fick idén ifrån att använda Skrombergategel framgår inte av bygghandlingarna i Gustafsbergs arkiv. Men det är nog att anta att det blivit känt för sina höga kvalitet. Skolhuset kunde sedan efter en rekordsnabb byggtid invigas 1897.

1902-1904, medan han fortfarande är direktör för Gustafsbergs barnhus, byggde han det jag kallar det Petersonska huset i Södra hamnen. Samma arkitekt Eugen Thorburn! Byggmästeren hette Stening. Jag har inga arkivhandlingar som visar att det är byggt av Skrombergategel men jag har varit och tittat på det och är övertygad om att så är fallet.

Petersonska huset

Skolhuset

När man sedan tittar sig runt i Uddevalla så upptäcker man ett flertal tegelbyggnader från den här tiden. När byggmästare Stening byggt färdigt Petersonska huset fortsatte han med det som vi idag kallar Gamla Badhuset. Klart 1907. Här lär inte Eugen Thorburn ha varit inblandad.

Järnvägsstationen Uddevalla C från 1903 har en fasad som liknar husen med Skrombergategel. Inte heller här var Thorburn arkitekten bakom bygget. Det var SJ:s egen arkitekt Folke Zettervall som för övrigt ritat nästan samtliga Bohusbanans stationsbyggnader.

Uddevallas första brandstation från 1903. Misstänkt likt Skrombergategel? Arkitekt var Uddevallas förste stadsarkitekt Herder Lindeberg.

Skolgatan 8, det s.k. Kråkslottet byggt 1912 samtidigt som regementet höll på att byggas. Regementet stod klart 1913. Byggnaderna av tegel.

Tänk vilka mängder av tegelstenar som transporterades från Skromberga till Uddevalla vid den här tiden. Hur transporterades de? Annat än med båt var väl inte möjligt?

Flickskolan, numera Kulturskolan, byggd 1896. Arkitekt Eugen Thorburn. Tillbyggd 1916.

Margretegärdeskolan 1882. Tillbyggd 1918 och 1934. Uddevallas Arthur Brattberg var arkitekt för tillbyggnaderna.

Och tänk att skolan hotades av rivning och det var mycket det som gjorde att Uddevalla hembygdsförening bildades 1984. Och istället för rivning blev det en rejäl renovering.   ///