Sämre bussförbindelser med Gustafsberg i sommar

I många år har buss nummer 9 gått fram och tillbaka till Landbadet och Gustafsberg enligt Västtrafiks sommartidtabell. Fyra turer om dagen har det varit och vi är flera som tycker att det är för litet. Jag varit i kontakt med Västtrafik och kommunen för att efterhöra möjligheten att Flexlinjen får en hållplats på Gustafsberg. För det är inte bara på sommaren som vi känner att vi verkligen bor i glesbygd.

2011 byggde Gustafsbergsstiftelsen om Snäckan som sedan dess har utökat sitt öppethållende med påföljd att trafiken har utökats väsentligt. Många fler besöker Gustafsberg.

Angående flexlinjen fick jag sent omsider detta svar:

Det avtal som kommunen har med Västtrafik gällande Flexlinjen gäller huvudsakligen trafikuppdrag att trafikera centralorten Uddevalla inklusive Herrestad/Torp. Trafikeringen med Flexlinjen har en planering där det finns utrymme för tre bussar att köra. Västtrafik meddelar att många turer i veckan är helt fullbokade och att man kan vänta till nästa tur. Om vi ​​skulle utvidga Flexlinjens trafikeringsområde kommer det att leda till att fler turer blir fullsatta, vilket kommunen och Västtrafik bedömer skulle leda till att färre vill resa med Flexlinjen. Det är också så att det ligger utanför avtalat trafikuppdrag att trafikområden utanför centralorten Uddevalla inklusive Herrestad/Torp. Det är därför inte möjligt att trafikera Gustafsberg med Flexlinjen enligt nuvarande avtal. Vi tar till oss de synpunkter som kommer in till kommande planeringsarbete och du är inte den första som önskar Flexlinje-mötesplats på Gustafsberg.

Om vi ​​skulle utvidga Flexlinjens trafikeringsområde kommer det att leda till att fler turer blir fullsatta, vilket kommunen och Västtrafik bedömer skulle leda till att färre vill resa med Flexlinjen.

Är det någon mer än jag som inte förstår logiken i den meningen?? 

Buss nr 9 är nu indragen och har ersatts genom att Ljungskilebussen 821 är tänkt att göra en avstickare till Gustafsberg. Jag kollar sommartidtabellen för perioden 16 juni - 17 augusti som nu ligger i Västtrafiks ToGo-app och gör följande iakttagelser. Jag tar torsdagen den 19 juni som exempel.

Kampenhof - Gustafsberg kl 09.45, 13.45, 16.20. Tre turer, alltså en minskning med en tur.

Gustafsberg - Kampenhof kl 10.05, 14.05, 17.05. Tre turer, alltså en minskning med en tur.

Ingen hållplats för Flexlinjen således. De närmsta hållplatserna ligger på Svenskholmen respektive Höjentorp.

För övrigt verkar det som att hållplatsen vid Landbadet är indragen? Den finns i alla fall inte med i tidtabellen.

Jag hade hoppats att det skulle bli en förbättring i den nya tidtabellen och inte en försämring.

Riktigt dåligt Västtrafik och Uddevalla kommun!!   ///

Handelsmän, pionjärer och hjältar - en guidad vandring på Norra kyrkogården

 

Söndag 1 Juni kl 14 vid huvudentrén (intill järnvägspåren)

På Norra kyrkogården i Uddevalla vilar många historiskt intressant personer som på olika sätt varit betydelsefulla för Uddevallas utveckling. Bland gravarna hittar vi politiker, fotografer, entreprenörer, konstnärer, äventyrare och livsnjutare – och mycket mer! Nu finns återigen möjligheten höra mer om några av de här personerna när Gunnar Klasson och Christian Persson tar med oss på en guidad vandring bland gravarna under rubriken ”Handelsmän, pionjärer och hjältar”. 

Vandringen startar kl 14.00 och beräknas pågå till ca kl. 15.00. Efteråt bjuds det på kaffe och kaka. 

Kostnadsfritt, ingen föranmälan behövs

VÄLKOMNA!!! ///

Sinclairs studentbal

Då var det dags för Akademi Sinclairs och Drottning Blankas studentbal på Gustafsberg. 130 studenter anlände i ett strålande väder och sitter nu som bäst och njuter av god mat på Gustafsbergs badrestaurang.

Förresten varifrån kommer namnet Sinclair?

Lars Sinclair var en dansk-norsk ämbetsman med skotskt ursprung som är mest känd för att ha varit Uddevallas första dokumenterade borgmästare. Hans namn dyker upp i stadens äldsta bevarade handlingar – redan 1496 omnämns Uddevalla (då ofta kallat Oddewall) och 1498 bekräftades stadens privilegier genom ett dokument utfärdat av kung Hans av Danmark. Han nämns vidare i handlingar från 1508 och 1513, vilket visar på hans långvariga roll i stadens förvaltning och utveckling under senmedeltiden.

Det finns få uppgifter om hans personliga liv utöver den administrativa roll han innehade. Efter hans tid i stadens historia försvann namnet Sinclair från framträdande position, men arvet lever kvar – bland annat genom att en gymnasieskola i Uddevalla bär namnet Akademi Sinclair. Den historiska betydelsen av Lars Sinclair speglar inte bara den tidiga stadens etablering utan är också en påminnelse om de maktstrukturer och administrativa former som präglade regionen under övergången mellan medeltid och renässans.   ///

Thomas Aebeloe lämnar Uddevallahem för nytt vd-uppdrag

Efter snart 13 år som vd för Uddevallahem har Thomas Aebeloe valt att gå vidare till ett uppdrag som vd för Kungälvsbostäder. Han kommer att arbeta kvar under sin uppsägningstid till och med november 2025.

Styrelsen kommer inom kort att inleda rekryteringen av en ny vd för Uddevallahem.   ///

Dick Stode till minne

När någon av kollegerna på I 17 har gått bort brukar jag snabbt få reda på det och uppmärksammar det här på Uddevallabloggen. Den här gången har det tagit längre tid. Dick Stode (född Israelsson) föddes i Umeå 19 februari 1949 och avled den 14 februari 2024 i Umeå. Han började sin militära bana på Bohusläns regemente som officersaspirant 1973.

Han blev löjtnant vid regementet 1975. Kapten vid Norrlands dragonregemente 1980. Major 1983, vid Arméstaben 1986. Överstelöjtnant 1992 vid Norrlands dragonregemente.. Överstelöjtnant med särskild tjänsteställning och chef för SkyddS 1995. Överste 1998. Avsked 2004.

Tillhörig Bohusläns regemente 1975 - 1980.

Han var således inte så många år vid regementet men jag har ett särskilt minne av honom. Regementet deltog varje år med ett tremannalag i den Ebersteinska tävlingen i Östersund. Det var en traditionsrik skidtävling med djupa rötter i Jämtlands skidhistoria. Den arrangerades  av idrottsföreningen på I 5, dvs Jämtlands Fältregemente. Det var en strapatsrik skidtävling för officerare.

I vårt lag ingick Christer Hermansson, undertecknad och Dick Stode. Christer minns att Tomas Wassberg gjorde lumpen på idrottsplutonen i Östersund 1976-77, när vi var där så det måste ha varit i januari eller februari 1977. 

Dick var ju norrlänning och han såg till att driva på oss andra sörlänningar  i laget. Före, under och efter ett sådant kraftprov kom man varandra väldigt nära. Och vi hann prata en hel del om livet. Jag vill minnas att vi fick en bra placering i tävlingen, mycket tack vara Dick,

Frid över hans minne!   ///

Grattis Per Johansson - en av de största framgångarna i hans karriär!

Bilden skickade Per till mig i går. Texten från hans Facebookinlägg.

Min klubbs (Györi Audi ETO KC) kompromisslösa krav när jag anställdes var att ta tillbaka två förlorade titlar till staden Györ. Underförstått, lös uppgiften eller packa väskorna. En grannlaga men tydlig uppgift.

Drygt 1 år senare är både Champions League och det ungerska mästerskapet tillbaka där det hör hemma nämligen i Györ och chansen finns fortfarande till ett back to back guld i Champions League.
Stolhet. Tacksamhet. Lättnad och Hedrande är några av de känslor som genomsyrar kroppen nu.
Ynnesten att få leda denna unika grupp från 9 nationer varje dag i en historisk klubb där verkligen historien genomsyrar allt är en tillfredsställelse jag aldrig känt förut i mitt yrke som ledare.   ///

DEN SPRACK!!!! En sann historia ur mitt militära liv

En AI-genererad bild utifrån min berättelse. AI-klarade inte av att förse mc-ordonnansen och bakryttaren med svenska hjälmar.

När man som jag jobbat väldigt många år med människor så inträffar det ofta roliga, dråpliga och ibland hemska händelser.

Den här händelsen är alldeles sann och inträffade när I 17 var på bataljonsövning i Skövde och på skjutfältet därstädes. Det var sista dagen i veckan och nästan alla beväringar var iväg på en förevisning av P 4:s stridsvagnar. Kvar på förläggningsplatsen var bara vi befäl och ett fåtal beväringar.

Vi stod mitt i förläggningen och pratade som man gör när det inte händer så mycket. Men det skulle snart ändra sig!!

Plötsligt hör vi ett högt skrik och ut ur ett buskage kommer en beväring med byxorna nere och skriker Den sprack!!! Vi förstod inte vad han menade men hann se att blod rann ner för hans bara ben. Vi skrek tillbaka: Vad var det som sprack???   Han skrek tillbaka: Röven sprack!!!

Å herregud!!! Sjukvårdare!!! Ropade någon och som ur ingenstans dök det upp en beväring med en armbindel med ett rött kors på. Det fanns trots allt en utbildad sjukvårdare kvar i förläggningen.

Sjukvårdaren tog med sig den skadade mannen bakom en buske för att besikta skadan och sjukvårdaren klarade knappast av att titta på skadan. Så äckligt var det!

Det som hade hänt var att beväringen ifråga hade gått och hållit sig hela övningen, men nu gick det inte längre. Är det något man måste lära sig när man är ute i fält några dagar så är det att sköta sin hygien, dvs gå avsides, huka sig ner, dra ner byxorna och lätta på trycket när så är påkallat. Gör man inte det så kan det gå illa och det hade det gjort för den olycklige beväringen.

Nu hade avföringen i tarmen fyllts på mer och mer och blivit hårdare och hårdare. Som en kanonkula! När beväringen nu äntligen måste göra något åt det så sprack den yttre muskeln kring ändtarmen och det blödde ymnigt och gjorde säkert ohyggligt ont. 

Vi insåg att han omgående måste föras till akuten på Kärnsjukhuset i Skövde. Saken var bara den att det fanns inga hjulfordon kvar i förläggningen. Det enda som fanns var en motorcykel med förare.

Efter att den skadade blivit inlindad med diverse trasor mm körde mc-ordonnansen iväg och den skadade fick nu ställa sig bakom föraren och hålla sig fast i denne som försiktigt körde iväg till Kärnsjukhuset. Han kunde ju inte sitta ner.

Hur gick det sedan? Jag har bara hört att den skadade behandlades väl på sjukhuset men fick stanna kvar där några veckor. Kanske någon som läser detta minns det hela eller kanske till och med var med på olycksplatsen? Historien var både dråplig och hemsk på samma gång.   ///

I kungligt sällskap, del II

 

Delvis publicerat tidigare. Foto Ulf G Eriksson

Fortsättning på jubileumsdagen den 26 augusti 1998.....

Det var kommunfullmäktiges ordförande Alf Gillberg, jubileumsgeneralen Lars Andreasson och jag som gjorde kungaparet sällskap runt ett bord längst bak i aktern på M/S Gustafsberg II. Jag kan faktiskt skryta med att ha blivit serverad kaffe av drottningen. Jag upplevde det som en väldigt trevlig pratstund i ett för dagen strålande väder.

Efter att ha tittat på brobygget med information från Vägverket och Skanska styrde vi kosan mot bilfabriken Autonovas brygga. Där klev vi iland och gick mellan dubbla led av för tillfället lediga bilbyggare, som givetvis tittade intresserat. Jag minns att jag tänkte: "Herregud, hur ofta får kungaparet uppleva detta?"

Kungalunch inne på fabriken. Mellan kungaparet satt Autonovas ägare den gamle racerföraren Tom Walkingshaw. Själv hade jag kungens adjutant till bordet. Han var förstås officer och vi hade gott om samtalsämnen inte minst mot bakgrund av min militära bana.

När lunchen var över ilade jag snabbt iväg genom bilfabriken tillsammans med Bohusläns museums chef Hans Manneby och biologen Jan Uddén som också varit inbjudna till lunchen. Vi hade bråttom för vi skulle hinna före kungaparet som också skulle till museet.

Väl där klädde jag om till rollfiguren Kung Hans (som var den danske kung som gav Uddevalla stadsprivilegier). Placerad på en kvarnsten inne i jubileumsutställningen inväntade jag kungaparets ankomst. Jag hörde Hans Mannebys (chefen för Bohusläns museum) röst då han guidade dem fram till mig där jag plötsligt blev levande och tog över guidningen.

SVT Västnytt och tidningsfotografer var förberedda och inväntade kungamötet med intresse.

Givetvis hälsade jag först min "kollega" den svenske kungen välkommen och sedan gick jag runt i utställningen och berättade om Uddevalla. Vid slutet av min guidning överlämnade jag boken "Historien om Uddevalla" som jag skrivit tillsammans med Ulf G Eriksson och Lennart Karlsson.

Ulf G var vid tillfället tidningen Arbetets lokalredaktör och var försenad så han anlände efter att jag överlämnat boken. Men han "tvingade" kungen och mig att göra om proceduren så att han skulle få ovanstående bild. Kungen fann sig roat i ordergivningen. När kungaparet hade blivit guidade runt bland utställningarna kom han tillbaka till mig och skakade hand en gång till.

Dagen efter kungabesöket var jag och handlade på ICA Spara då jag plötsligt får se en pensionerad I 17-officer som med handen utsträckt kryssar mellan varudiskarna i riktning mot mig. Tilläggas kan att han aldrig visat något större intresse för min person förrän vid detta tillfället. "Jag måste få ta i den hand som hälsat på konungen", sa han i det han häftigt pumpade min hand upp och ner.

Herregud, tänkte jag, var detta såå märkligt? Följande dagar träffade jag flera personer som sa: "Du har väl inte tvättat handen?" efter att du träffade kungen. Folks intresse gjorde att jag räknade efter hur många gånger jag tog kungaparet i hand under dagen. Fem gånger skakade jag hand med kungen och två gånger med drottningen.

Jag träffade kungaparet en gång till, i maj 2000 då de var här och skulle inviga Uddevallabron. Men först tittade de på konstnären Rune Hurtigs utställning om brobygget. Men den här gången skakade jag inte hand med någon av dem, däremot har jag en alldeles sann historia från detta tillfället. En händelse som inträffade då jag skulle lotsa ut kungaparet genom Båthallen. Det var bara kungaparet, jag och museichefen närvarande. Den vågar jag inte berätta om här på bloggen för då blir jag väl fälld för majestätsbrott. (Jag törs bara berätta den muntligt utan närvarande mikrofoner)

Rollen som Kung Hans fick jag efter att ha gjort succé då jubileumsutställningen på Bohusläns museum invigdes i mars 1998. Det var inte alls meningen att jag skulle uppträda i den rollen fler gånger så vi skickade tillbaka hela kungautstyrseln till Borås stadsmuseum där vi lånat den. Det dröjde dock inte länge förrän vi fick skicka efter den igen och nu på långlån.

Kung Hans framträdde vid filmpremiärer, mässor, kongresser mm mm. Det ena tillfället pinsammare än det andra. Man tyckte att jag skulle framträda som kungen och säga nånting vettigt. Det var minsann inte så lätt. Pinsammast var nog när jag snubblade i trappan på väg upp på Östraboteaterns scen. För att dölja den blamagen svamlade jag något om "Uddevalla - trygg och säker kommun". Uddevalla skulle nämligen få utmärkelsen Trygg och säker kommun just då. Att efter det säga nånting vettigt till 500 kongressledamöter från hela landet var förstås ingen eftersträvansvärd uppgift.

Min sorti blev också ganska häftig. Jag var ju inte säker på att åskådarna förstått om jag snubblade på riktigt eller inte så när jag skulle kliva ner från scenen gjorde jag om bravaden - nu med flit. Och fallet blev högt - alldeles för högt! Jag föll till golvet med en smäll och tappade luften så att jag knappt kunde resa mig upp igen. Kungakronan rullade i väg längs golvet. Den ende som tyckte detta var roligt var en gubbe längst ut på tredje raden. Han ropade "BRAVO!! - DA CAPO!!!" Jag stapplade ut från teaterlokalen.

(Foto Jüri Kiviloo)

Mitt sista framträdande som kung Hans var på själva privilegiedagen på ett lastbilsflak på Kungstorget den 19 december. Då överlämnade jag de nya stadsprivilegierna, i form av en CD-skiva, till borgmästaren Alf Gillberg. Den gången var jag sekunderad av av stadens ämbetsmän. Bakom utstyrseln döljer sig två överstelöjtnanter vid f d Bohusläns regemente, Lars Andreasson till vänster och Bertil Olofsson till höger. Båda var engagerade av Uddevalla kommun för att hålla i jubileumsåret.

Men det tog inte slut där. De kommande åren blev jag då och då kallad Kung Hans av folk jag mötte på stan. Det var särskilt en kvinna som hette Svea som ropade åt mig: Goddag Kung Hans! - Varvid jag svarade: Goddag Moder Svea!.

Och precis som jag trodde att det hela var glömt, blev jag för några veckor sedan tilltalad som Kung Hans av en person i kassakön på ICA Kvantum.

Och efter detta blogginlägget har jag väl väckte det hela till liv, men nu är jag ju ändå Uddevallas officiella ambassadör.   ///

I kungligt sällskap, del I

Foto Vambola Kallaste

Den här bilden togs den 26 augusti 1998. Vi är på väg ut mot det pågående bygget av Uddevallabron och jag var anlitad som guide och hade äran att få sitta vid samma bord som kungaparet ombord på M/S GUSTAFSBERG II. Båten som är byggd 1898 fyllde det här året 100 år. Och kungaparet var i Uddevalla för att fira stadens 500-årsjubileum. Jag var med mest hela dagen.

Dagen började med invigning av Skalbanksmuseet innan det var dags att embarkera båten.

Ombord på båten berättade jag bl a om kungens anfader Jean Baptiste Bernadottes (kronprins Karl Johan) besöki Uddevalla 1814. Den gången för att anfalla Norge.

Jag berättade även om Karl Johans besök i staden 1828. Händelsen finns återgiven i Uddewalla Weckoblad och är som lyder:

"Vid stadens stenbrygga var anbragt en nybyggd skonert, prydd med flaggor och vimplar, varpå 34 personer av stadens sjömän, klädda för tillfället, skulle, under det H.M. reste över bryggan, mannarå med jublande hurrarop. Vår hamn är nu så uppgrundad, att skonerten, alldeles tom, utan minsta barlast, måste uppvarpas, men för att förekomma svajning eller kantring hade man från båda sidor av skonerten anbragt tåg iland. Sjömännen bestego båda rån av förmasten, och folkmängden på bryggan fröjdade sig över effekten; fartyget började svaja av en tilltagande blåst från Nordost, som kom på sidan av fartyget; vid tredje svajningen fick fartyget överbalans, trossarna iland sprungo och fartyget gick helt varsamt överända, så att masttopparna låg på kajen, lyckligtvis, utan minsta skada å någon person, ty de på undra rånockarna kastade sig i vattnet och de på övra klevo masten åt och kommo in på kajen."

Den förste Bernadotten, Jean Baptiste Bernadotte, var som sagt i Uddevalla 1814 som kronprins Karl Johan. Då ledde han anfallet mot Norge. Efter att Sverige och Norge bildat union blev Bernadotte kung i de båda rikena och kom att passera Uddevalla ofta. Bl a i oktober 1828 enligt artikeln ovan. Hela båten med manskap och allt välte således mot kajen och alla skeppsgossar som stod uppe i masterna skadade sig mer eller mindre.

Bl a den här historien berättade jag för kungaparet. När jag brukar berätta den vid mina stadsvandringar så är alltid reaktionen den att folk undrar hur det gick för skeppsgossarna då de kraschlandade på kajen.

Kungens reaktion var en annan. Han tittade på mig och sa: Vad sa han då?? Jag måste erkänna att jag blev helt ställd av frågan, men såklart såg han det ur sin anfaders perspektiv. Drottning Silvia kom  till min undsättning och sa: Han sa säkert, MON DIEU! (Min gud på franska). Man skall veta att Kung Karl XIV Johan talade franska under hela sin regeringstid.

Efter denna lilla pratstund for vi vidare ut mot det pågående bygget av Uddevallabron. Då tog vägdirektör Bengt Wolfram vid och väl på plats under bygget bjöd vägdirektören in kungen till invigningen av bron som beräknades ske år 2000. Kungen såg inte helt bekväm ut och muttrade: Det är kallt vid broinvigningar!!

Höga Kustenbron invigdes av kungen den 1 december 1997 och vädret den gången lär ha varit ruskigt så det var sannolikt det kungen hade i åtanke..

Efter båtturen var det dags för lunch i bilfabriken Autonovas personalmatsal (där restaurang Kärranäs numera huserar). Vi i det kungliga sällskapet vandrade från båten till matsalen mellan dubbla led av bilarbetare som stirrade på oss. Jag fick sannerligen en känsla av hur kungaparet hade det för jämnan, vart de än kom.

Resten av jubileumsdagen blev inte mindre händelserik. Inte minst med undertecknad i en huvudroll. Men mera om det i del 2.   ///

Bohusläns Försvarsmuseums bilddatabas

Bohusläns Försvarsmuseum har en omfattande bildskatt. Museiföreståndare Emma Kloft jobbar för fullt med att fylla på databasen och den har nu blivit riktigt stor.

Har du gjort lumpen på I 17 kanske du kan hitta bilder från din tid där.

Du kommer till bilddatabasen genom att klicka HÄR .

Och minsann hittade jag inte mig själv. En prisutdelning från 1972. Från vänster Hans Högström, Gunnar Klasson, Leif LEA Andersson. Prisutdelare är överste Gunnar Åberg,   ///

Stadsvandring onsdag 21 maj kl 18.30

På onsdag den 21 maj är det dags för vårens första stadsvandring. Start vid Bohusläns museum kl 18.30. Vandringen avslutas på Kungstorget omkring kl 20.

Avgift 50 kr som oavkortat går till Uddevalla Hembygdsförening.

ALLA VÄLKOMNA!!!   ///
 

Uddevallabron fyller 25 år 19 maj

Uddevallabron invigdes den 19 maj år 2000 av kung Carl XVI Gustav. Samtidigt ordnades ett motionslopp på bron, som öppnades för trafik den 20 maj.

Samtidigt skall tilläggas att vattendjupet i mudderrännan under bron är 13 meter.

Uddevallabron, som invigdes för 25 år sedan, är en imponerande snedkabelbro, men den har från början mött utmaningar med isbildning och hårda vindar. Bron, med sina långa, exponerade kablar, är särskilt sårbar för de väderfenomen som följer vintermånaderna. När temperaturen sjunker och fuktiga förhållanden råder, kan is snabbt lägga sig på kablarna – en process som både ökar den totala belastningen på strukturen och ibland får isen att lossna i oförutsedda mängder, vilket potentiellt kan innebära risker för både trafiken och de personer som befinner sig i närheten

Den långa kabelsträckan är en central del av brodesignen, men just denna egenskap gör att isbildning blir ett återkommande problem. I takt med att is ackumuleras kan den, när den väl lossnar, orsaka plötsliga och kortvariga störningar i trafiken. Flera incidenter har lett till att bron tvingats stänga under några timmar för att säkerställa att ingen fara uppstår – trots att den totala driftsäkerheten ändå ligger på en imponerande cirka 99,98 procent. För att motverka detta har man bland annat experimenterat med att avisa kablarna med elektriska pulser, men denna teknik har bedömts som alltför kostsam att implementera i större skala  

Utöver isbildningen har även hårda vindar varit ett återkommande problem. Under perioder då vindbyarna når hastigheter över 28 m/s uppstår ytterligare risker, eftersom de starka krafterna får kablarna att svänga och kan påverka bron på ett sätt som gör den osäker för trafik. Säkerhetsprotokollen dikterar att man då temporärt stänger bron – ofta under en period om fyra till fem timmar – för att tillåta att väderförhållandena åter stabiliseras och för att omdirigera trafiken via alternativa rutter

Trots dessa utmaningar visar erfarenheterna att det finns en välplanerad balans mellan att möta naturens nyckfullhet och att upprätthålla en hög driftsäkerhet. Övervakning av väderförhållanden och snabba beslut från de ansvariga myndigheterna, såsom Trafikverket, har visat sig vara effektiva strategier för att minimera störningarna. Detta understryker hur modern infrastruktur inte bara handlar om imponerande design och konstruktion utan även om förmågan att anpassa sig till extrema och föränderliga vädermönster – en utmaning som inte är unik för Uddevallabron utan relevant för många kustnära projekt 

På längre sikt pekar dessa problem på behovet av fortsatt innovation. Framtida tekniska lösningar, som mer kostnadseffektiva metoder för avisning, samt förbättrade designprinciper anpassade för nordiskt klimat, skulle kunna minska de negativa effekterna av isbildning och kraftiga vindar ytterligare. Det finns dessutom fascinerande jämförelser med andra broprojekt runt om i världen, där liknande problem har lett till utveckling av avancerade övervakningssystem och smarta underhållsstrategier. Denna dynamik mellan naturens krafter och ingenjörskonstens möjligheter är ett ämne som fortsätter att fascinera och utvecklas med.

Bohusläningen har genom åren skrivit en rad artiklar som jag hämtat ur Tidningsarkivet nedan:

Datum          Innehåll

1998-06-18 "Ny strid om bronamnet. Vägverket tycker inte om namnet ""Uddevallabron""."

1998-09-19 Nyfikna brobesökare, intresset för Uddevallabron växer för varje dag.

1998-09-28 Välbesökt visning av Uddevallabron.

1998-11-12 "Byggtakten vid ""Uddevallabron"" har skruvats upp."

1999-03-27 Vägverket står fast vid namnet Uddevallabron.

1999-04-26 Vägverket planerar inför invigningen av Uddevallabron. Ett folkligt evenemang skall det bli.

1999-04-27 En miljon meter stållina skall hålla upp Uddevallabron. Vägarbeten.

1999-04-29 Blivande E6-motorvägen mellan Uddevallabron och Grytingebacken får en ny typ av vägbana. Vägarbeten.

1999-05-06 På gamla varvsområdet i Uddevalla tillverkas betongelement till Uddevallabrons vägbana. Vägarbeten.

1999-05-08 Bo Ahlén på Forum tänder på Bohusläningens idé om ett årligt brolopp över Uddevallabron. Idrott. Nöjen.

1999-05-20 Mackägare vid nuvarande E6 oroar sig inte för minskad trafik när Uddevallabron blir färdig. Petroleum.

1999-09-09 Uddevallabron får både hängslen- och livrem. Byggnad. Bild.

1999-10-29 Kommunalrådet Lennart Björk: Uddevallabron ger bra utvecklingsmöjligheter. Näringsliv.

1999-11-20 Minnenas bro. Sven 90 år, fick se sitt liv från ovan på Uddevallabron. Bild.

2000-02-05 Arbete om Uddevallabron, ett kunskapslyft för tolv som vill ha nystart. Utbildning. Bild.

2000-03-14 Uddevallabron i olja och pastell. Rune Hurtig. Konst. Bild.

2000-03-29 Uddevallabron sätter fokus på kommunen. Detta är den viktigaste händelsen i nutidshistoria.

2000-04-01 Uddevallabron blev för låg för bananbåtar. Aprilskämt.

2000-05-16 13-årige Joakim Olsson skall inviga Uddevallabron med att springa 4 km.

2000-05-18 Söderskolans klass 2-3 blev vinnare i affisch- och modelltävlingen om Uddevallabron. Skola. Bild.

2000-05-19 Ministrar lovordade Uddevallabron. Bild.

2000-05-22 Anders Gustavsson, först över Uddevallabron, sträckan var 2,1 km. Invigning. Idrott.

2000-05-22 Stort invigningsreportage och bilder över Uddevallabron.

2000-05-24 Guidad tur till Uddevallabron för Kilbäckens pensionärer. Resor.

2000-05-27 Uddevallabron klarar blåsväder.Trafikanterna kan vara lugna. Bro.

2000-06-28 Uddevallabron ett svek mot sunningeborna. Öppet brev till kommunstyrelsens ordförande i Uddevalla. Politik.

2000-07-21 Informationsplatsen vid Uddevallabron norra landsfäste på Sunningen kommer att försvinna vid årsskiftet. Bild.

2000-11-01 Höststormarna kan bli Uddevallabrons första stora prövning. I går var det 28 sek.m/sek. på bron. Väder.

2001-04-06 Vägverket fick gå ut med varning. Vindproblem för fordon på Uddevallabron. Trafik.

2001-05-19 Ett år med Uddevallabron. Ett som de flesta är överens om är att bron är oerhörd vacker. Bild.

2001-10-12 Brogrannar tar strid mot Vägverket. Boende vid Uddevallabron vill ha skadestånd. Juridik.

2002-02-05 Strax efter klockan 18 nådde vindstyrkan 27,8 meter/sekund. Vid 28 måste Uddevallabron stängas. Väder.

2002-05-18 "Bron med många ansikten. Uddevallabron har kallats ""Sveriges vackraste genväg"". Bild."

2002-08-24 Varje kabel ska kollas. Servicen på Uddevallabron ska dessutom ge tystare påfarter. Bild.

2002-09-06 Flytande fartgränser. Uddevallabron deltar i försök för bättre trafikmoral.

2002-12-03 "Fortfarande rasar det istappar ned från ""Uddevallabron"". Problem som måste lösas."

2003-02-04 Uddevallabron är en farligt passage, två bilägare har blivit utsatta för isras.

2003-02-08 Bullret från Uddevallabron under riktvärden. Ytterligare bullerdämpande åtgärder behövs inte, anser Vägverket. Miljö.

2003-04-09 TV-mast vid Uddevallabron är ett svartbygge, kommunen kräver att den skall bort.

2003-05-22 Ovanlig syn vid Uddevallabron. Två lekfulla tumlare rumlade runt långt in i Byfjorden på onsdagen. Fisk. Bild.

2003-06-20 Uddevallabron får variabel hastighetsgräns. Trafik. Bild.

2003-09-09 Kabelkontroll - ett höjdarjobb. Uddevallabrons stötdämpare de första i världen. Bild.

2004-01-09 Risk för isras på Uddevallabron. Vägverket ersätter drabbade. Bild.

2004-01-29 Uddevallabron avstängd efter flera isras. Bilister fastnade innanför avspärrningar. Trafik. Bild.

2004-02-02 Isrisken var känd, faran diskuterades redan när Uddevallabron projekterades. Trafik. Bild.

2004-02-13 Ingen lösning på Uddevallabrons isproblem. Bro. Bild.

2004-03-11 Uddevallabron ska bli säker. Vägverket testar anvisning med varmluft. Bro. Bild.

2004-04-01 Nytt hot för trafikanterna på Uddevallabron. Måsfåglar har valt pyloner som boplatser - bilar träffas av spillning och ägg. Aprilskämt. Bild.

2004-06-22 Isproblemen på Uddevallabron olösta. I vinter ska kablar utsättas för elektriska pulser. Bro. Väder. Bild.

2004-08-19 Uddevallabron avspärrad. Servicearbeten på vajerfästena på bron beräknas vara klart om 3-4 veckor. Bro. Bild.

2004-10-07 Ny metod ska förhindra isbildning på Uddevallabron. Bro.

2005-03-11 På söndag öppnar Uddevallabron på nytt. Säkerheten har skärpts med bl.a. elektroniska skyltar. Bro. Bild.

2005-03-24 Här blev det stopp i trafiken. Ett långtradarsläp välte på E6 strax söder om Uddevallabron i går morse. Olycka. Bild.   ///

Båtturer och sedvanlig studentbal

Premiär för Uddevallaturen med Skärgårdsbåtarna. Idag guidade jag ombord på M/S Sunningen som gjorde årets första tur. På första turen åkte de här försvarsungdomarna med. De åkte med från utgångsläget vid Gamla Badhuset och ut till Skärets brygga. Där klev de av och skulle sedan marschera till Bohusläns Försvarsmuseum i Regementsparken. Om jag uppfattade det rätt är det 11 kilometer. Kan tänka mig att en och annan drabbades av skoskav.

Det blev tre turer där vädret, som från början var ganska kyligt och molnigt, succesivt blev allt bättre.

När jag åkt färdigt med Sunningen gick den genast till just Sunningen där runt 100 studenter skulle kliva på för att åka till studentbalen på Gustafsberg. Alla tre skärgårdsbåtarna behövdes för att frakta ungdomarna till studentbalen på Gustafsbergs badrestaurang.

Och vid den tiden hade det sedvanliga trafikkaoset brutit ut. Studenternas anhöriga skall förstås ut och titta och fotografera sina ungdomar. Alla parkeringar blev snabbt överfulla och för övrigt alla gräsmattor också. Som tur är för oss som bor på Gustafsberg går detta kaos över efter bara några timmar. Det var Agnebergsskolan idag och tur med vädret hade de.   ///

Lördag 17 maj startar Skärgårdsbåtarna sin trafik

I morgon lördag 17 maj inleder Skärgårdsbåtarna sin trafik för året. Det är M/S Sunningen som går Uddevallaturen mellan bryggorna i Byfjorden.

TIDTABELLEN

Och premiärdagen till ära blir det guidning av undertecknad ombord. Alla tre turerna.

VÄLKOMNA OMBORD!!   ///

Stig Sjöstrand skänker sitt vandringspris till Gustafsbergsstiftelsen

Stig Sjöstrand och Gustafsbergsstiftelsens förvaltande direktör Claes Burman Barkebo

Stig Sjöstrand är en av dem som bott på Gustafsbergs skolhem under sin studietid. Skolhemmet var verksamt 1949 - 1976. Det var en förlängning av av Gustafsbergs barnhus som lades ner 1924 efter 148 år. Men makarna Anders Knapes och hustrun Catharina Hegardts testamente från 1772 gällde fortfarande och gör så än idag.

På skolhemmet bodde ca 30 pojkar som samtliga gick i skolan inne i Uddevalla. De flesta på läroverket, våra dagars Agnebergsskolan.

Skolhemmet hade en fritidsledare vars uppgift var att hitta på meningsfulla aktiviteter på elevernas fritid. En sådan aktivitet var den årliga orienteringstävlingen. Priset utgjordes av en avbildning av Anders Knape, skuren i trä av bildhuggaren Erik Eriksson. Jag har tidigare skrivit om Eriksson så vill du läsa det kan du klicka HÄR .

Priset erövrades för ett år i sänder men för att vinnas för alltid, skulle det erövras tre gånger, oavsett ordningsföljd. Stig Sjöstrand (som då hette Johansson) vann det 1954, 1955 och 1957. Och då fick han således behålla det. Trä-reliefen har hängt på hedersplats hemma hos Stig sedan dess, 68 år.

Nu tyckte Stig att det kunde få återgå till Gustafsbergsstiftelsen så igår var han på Gustafsberg och överlämnade reliefen till Gustafsbergsstiftelsens förvaltande direktör Claes Burman Barkebo. Som lovade att det skulle placeras på en hedersplats.   ///

Inte mycket kvar av Fribergska huset på Tureborg

Foto Nils Bergman

Nu har man snart rivit det Fribergska huset vid Tureborgsbron.  ///

Meetings in Vietnam

 Det var mer än fullsatt i Wessmanska huset på berättarkaféet ikväll då Ulf Johansson och Lasse Edwartz berättade om sina många resor till Vietnam.

Stående Ulf Johansson och Lasse Edwartz

Vi fick se väldigt många av Lasses fina bilder och filmklipp. Och fick man inte nog kunde man köpa deras bok med text och massor av bilder. 191 sidor med text av Ulf Johansson.

Berättarkafé med Lasse Edwartz och Ulf Johansson på måndag 12 maj i Wessmanska huset

På måndag den 12 maj kl 18.30 får vi besök av Lasse Edwartz och Ulf Johansson som berättar om sina resor till Vietnam.

Ulf Johansson har jobbat som chefredaktör på Bohusläningen, Smålands Posten; Nerikes Allehanda sedan vidare till Stockholm och ansvarig för SVT:s nyhetsredaktion under flera år. Längtade tillbaka till västkusten och hamnade som chef på Uppdrag Granskning tills för några år sedan. Har dom senaste åren jobbat som konsult och utbildat undersökande journalister i Vietnam, Bangladesh, Namibia och numera i Ukraina och Albanien. 

Lasse Edwartz har jobbat mestadels på Bohusläningens fotoredaktion. Har vidare jobbat som stringer för bildbyråerna Phoenix, Scanpix och sedan några år som frilans för Aller koncernen, Sveriges Radio, Hem och Hyra, Bohusläningen, Stampen och olika fackpress tidningar.

Var: I Wessmanska huset på Södra vägen 7.

Tid: Måndag 12 maj kl 18.30.

ALLA VÄLKOMNA!! ///

De ryckte in på I 17 idag för 64 år sedan

Den 8 maj 1961 ryckte det här gänget in på I 17. Sedan dess träffas de just på den här dagen så gott som varje år. Men skaran krymper förstås med ålderns rätt.

De är Otto Bucht, Sture Agnholm, Lars-Göran Karlsson, Arne Nilsson, Carsten Nilsson, Hans Olofsson och Lars-Erik Karlsson.

De träffades på Gustafsberg. For sedan till Gerhards ost på Kålgårdsbergsgatan där de smakade på de goda ostarna Prineo och Bryggeriets Kroksta. Sedan vidare till Kuröd och lunch på restaurangen Two Old chefs (rekommenderas). Efter kaffet övergick de till årets tävling, det s.k. BSI-mästerskapet.

Då var det dags för mig, som ryckte in tre år senare, att lämna sällskapet. De hade så långt oavbrutet pratat minnen från lumpartiden och sannolikt håller de på ännu.   ///

80 år sedan tyska ubåten U 3503 sänktes av sin besättning utanför kusten

Bild ur boken Interneringsläger 1945 - BACKAMO - GRUNNEBO

Ubåten U3503 var en modern typ XXI-ubåt i den tyska Kriegsmarinen, och under de allra sista dagarna

av andra världskriget befann den sig i en prekär situation. Efter att ha lämnat Helsingör den 5 maj 1945

med order om att till slut nå Norge – även efter att ha bunkrat in diesel från systerbåten U3523

– drabbades ubåten av upprepade allierade flygangrepp i Kattegatt. Ett av angreppen resulterade i att

ubåtens snorkelhuvud träffades av en automatkanon, vilket i sin tur ledde till ett fel hos maskinpersonalen Dieselavgaser började fylla utrymmena, vilket skapade en farlig situation ombord. Kapten Hugo Deiring, som låg under stort tidspress då det var kritiskt att hindra att teknisk hemlighet och känslig krigsmateriel skulle nå fiendens händer, bestämde sig för en drastisk utväg.

Med interneringsförhandlingar påbörjade den 7 maj i samband med kontakter med tyska marinattachén i Stockholm ingick besättningen ett överenskommet beslut att inte låta ubåtens utrustning falla i allierades händer. För att uppfylla detta, gjorde sig besättningen systematiskt av med torpeder, dokument och den viktiga kryptoapparaten Enigma. När det väl var klart hoppade de över i gummibåtar. I nästa steg öppnades ubåtens bottenventiler med målet att dränka den, så att den inte skulle kunna återtas och användas. Ett försök att få den bogserad till grundare vatten misslyckades dock, och i stället sjönk U3503 på cirka 20 meters djup i de grunda vattnen i Göteborgs skärgård.

Efter att ubåten sänktes skedde ytterligare en viktig händelse. Besättningen, som utfört ett beslut som inte bara handlade om att stoppa en fiendes resurs utan även att markera övergången från stridande till internering, togs om hand av de svenska myndigheterna – jagaren HMS Norrköping agerade i ärendet. Soldaterna blev därmed bland de första tyska krigsmännen att interneras i Sverige, och de placerades på interneringslägret Backamo. Det är intressant att notera att dessa internerade senare blev kända för sin hårdföra disciplin och att händelsen har lämnat ett spår i den svenska marinhistorien.

En av de tyska ubåtsmatroserna, en styrman, anklagades av de övriga att lämna information till de svenska militärerna. Detta föranledde rapport till kompanichefen, vilket blev droppen, som kom bägaren att rinna över. Samma kväll lockades styrmannen ut med en falsk order att snarast anmäla sig i "Offiziersheim" (Backamos sjukhus). På vägen dit överfölls han av de 20 besättningsmännen, som gick löst på honom med knytnävar och sannolikt även sparkar.

Hans rop på hjälp föranledde en svensk vaktpost i närheten att skjuta signalskott, varpå såväl svensk som tysk personal skyndade till. Besättningsmännen försvann då snabbt från platsen, men fasttogs snart. Inför krigsrätten erkände de oförbehållsamt överfallet och förklarade dessutom, att de icke kände någon ånger. Rätten dömde samtliga för misshandel under försvårande omständigheter till 2 månaders fängelse. Hälften av dem avtjänade straffet på Härlanda och hälften på Centralfängelset i Vänersborg. Ytterligare en besättningsman, som uttalade hotelsen ovan och som varit med vid anstiftandet men ej deltagit i själva överfallet, dömdes till 1 månads fängelse.

Det här dramatiska avslutet på U3503:s tjänstgöring illustrerar hur teknisk innovation, desperation och en vilja att förhindra fiendens åtkomst till hemlig information sammanstrålade under de sista kaotiska dagarna av kriget. Ubåten bärgades och tack vare den kunde svenska marinen få god insyn i hur den var byggd.

En målning av en besättningsman på ubåten.

För den som vill läsa mer om detta kan jag rekommendera boken Främmande ubåt sänks på svenskt vatten och boken om interneringslägret på Backamo som jag nämnde i början.

Nu rivs Tureborgsvägen 8 - Fribergska huset

Foto Nils Bergman

Nu rivs det Fribergska huset på Tureborgsvägen 8. Alldeles vid Tureborgsbron. Det har varit på gång länge men nu har grävskopan börjat sitt angrepp.

Nils Bergman . från ett annat håll.

2021 skrev jag om huset förra gången. Du kan läsa det inlägget genom att klicka HÄR

I ett ännu tidigare inlägg har Björn Lundell berättat om husets historia:

Hej,
Huset byggdes av min morfar Fredrik Friberg. Han hade Fribergs herrekipering i Uddevalla. Byggnadsritningarna på huset är daterade 1907, signerade Arthur Brattberg. Fastigheten det byggdes på hette då Äng 73. Namnet Älvängen kan jag inte minnas att jag hört. Däremot minns jag namnet Ådalen. Huset hade från början fasad av träpanel. Någon gång på 40- eller 50-talet reveterades det och byggdes om till två lägenheter, en för mormor på övervåningen och för morbror (advokat Henry Friberg) och moster i under våningen. Min morbror bodde i huset till sin död 1981, sedan såldes det. Huset har nog byggts om sedan dess, det är mycket som skiljer mot originalritningarna. Det var mycket finare förr.
Jag och mina syskon var som barn på 50-talet ganska ofta och hälsade på min mormor i huset. Bron över Bäveån var då raserad, det gick varken att köra eller gå på den, så det var ett väldigt lugnt läge. Favoritsysslor var att meta i ån eller att klättra upp på berget ovanför huset.

Bild Fastighetsbyrån.

Och nu skall Bostadsrättsföreningen Bävestrand bygga detta.   ///

Gustafsbergspojken Torsten Stubelius, arkitekt och formgivare.

Torsten Stubelius föddes den 27 juli 1883 i Qville. Han var son till skolläraren Carl Reinhold Stubelius och hans maka Johanna Maria Wingård . Fadern var tredjelärare vid Gustafsbergs barnhusinrättning åren 1874-1876 så han var väl bekant med förutsättningarna för att söka in till skolan för sonen Torsten. Själv var Carl Reinhold sjuk i "ryska snuvan" och familjen hade det mycket fattigt.

Torsten skrevs in på Barnhusinrättningen den 9 november 1892 vid nio års ålder. Efter genomgången skola lämnade han den efter sex år 1898 med toppbetyg i så gott som alla ämnen.

Han fortsatte sedan till Chalmers tekniska högskola. Efter examen där fick han anställning som ritare vid Nydqvist & Holms (NOHAB) mekaniska verkstad i Trollhättan. Han fick senare möjlighet att studera vid Konstakademien och tre år i Tyskland.

Stubelius är mest känd för sitt arbete med restaureringen av den anrika krogen Den Gyldene Freden i Gamla stan, Stockholm, ett uppdrag han fick av konstnären Anders Zorn. Han designade inte bara byggnadens ombyggnad utan även dess serviser och bestick. På krogen finns idag ett särskilt "Stubeliusrum" och en byst av honom, skapad av bildhuggaren Adolf Jonsson.

Han arbetade också med kyrkor och slott, och var delägare i arkitektfirman Lewerentz & Stubelius tillsammans med Sigurd Lewerentz. Firman var verksam inom allt från stadsplanering till möbeldesign och industriell formgivning. Stubelius engagerade sig även i frågor som rörde kyrkogårdskonst och egnahemsrörelsen.

Han avled i Stockholm den 13 april 1963.   ///

Bohusläns Hembygdsförbunds årsstämma i Uddevalla

Idag var det Bohusläns Hembygdsförbunds årsstämma i Uddevalla och på Gustafsberg. Uddevalla Hembygdsförening var värdförening för mötet.

Mötet inleddes med traditionella årsmötesförhandlingar i Societetshuset på Gustafsberg.

Före årsmötet informerade Gustafsbergsstiftelsens förvaltande direktör Claes Burman Barkebo och verksamheten där. 

 

Förbundets ordförande Lars-Inge Stomberg höll i trådarna och blev också omvald som ordförande.

Efter förhandlingarna blev det lunch på Gustafsbergs Badrestaurang. Därefter blev det uppdelning i olika grupper. En grupp stannade kvar på Gustafsberg och blev guidad av undertecknad. En annan grupp åkte till Uddevalla Hembygdsförenings hus det s.k. Wessmanska huset och blev där guidade av Karin Frankenberg och Margareta Bodén. Där gick man sedan vidare till Sverige Sjömanshusmuseum där ordförande Staffan Strive informerade.

Den tredje gruppen åkte till Bohusläns museum där Tomas Brandt tog emot.   ///

När Sunningesund muddrades första gången 1772

En AI-genererad bild på ett mudderverk 1772

Carl von Linné seglade in genom Byfjorden 1746. Han konstaterade då att vattendjupet var 12 fot, dvs ungefär drygt 3 meter. Detta gjorde att båtar med större djup fick stanna utanför sundet och lasten fick föras över till pråmar. Kanske var det Linnés rapportering som gjorde att riksdagen tog beslut om att låta muddra sundet?

Den första dokumenterade muddringen av Sunningesund i Byfjordenvid Uddevalla – beslutades av riksdagen år 1772. Detta var ett viktigt steg i förbättringen av sjövägarna i Bohuslän under 1700-talet, i en tid då sjöfarten spelade en avgörande roll för handel och kommunikation i det svenska kustlandskapet.

Bakgrund

Sunningesund hade länge varit ett hinder för sjöfarten, eftersom det var grunt och strömt med mycket sten och slam som gjorde det svårt för större fartyg att passera. 

Riksdagens beslut 1772

Vid riksdagen 1772 väcktes frågan om att förbättra passagen genom Sunningesund. Förslaget stöddes av både lokala intressen och centralmakten. Det handlade om att underlätta transporter av trä, järn och andra varor från det inre av Bohuslän och Dalsland ut till havet, samt att förbättra möjligheterna för flottans rörelser längs kusten. Beslutet innebar att staten skulle finansiera en muddring av sundet, vilket då var en omfattande och tekniskt utmanande uppgift.

Muddringsarbetet

Arbetet inleddes kort efter beslutet, under ledning av ingenjörer från fortifikationen. Man använde enkla men effektiva metoder med handkraft, spett, hackor och så kallade “mudderverk” – stora skopor som drogs av människor eller hästar. Målet var att fördjupa farleden tillräckligt för att mindre handelsfartyg skulle kunna passera. Arbetet pågick under flera år i etapper, och förbättringarna gjorde att trafiken genom sundet ökade märkbart.

Betydelse

Muddringen av Sunningesund 1772 var en del av en större statlig satsning på infrastruktur under Gustaf III:s tid, då även andra hamnar och farleder förbättrades. Det gjorde Uddevallatrakten mer tillgänglig sjövägen, vilket stärkte stadens roll som handelscentrum. Sundet muddrades senare ytterligare under 1800- och 1900-talen för att möta nya krav från större fartyg och ökad trafik. Idag är vattendjupet 13 meter.   ///