Uddevalla Tunnfabrik var en av de mindre men viktiga träindustriella verksamheterna i Uddevalla under tiden då fiskerinäringen, sjöfarten och handelshusen ställde stora krav på tillverkning av tunnor och träemballage. Fabriken utvecklades ur den traditionella tunnbindarverksamhet som funnits i Bohuslän sedan 1700-talet, men industrialiserades under slutet av 1800-talet när behovet av standardiserade förpackningar ökade.
Tunnbanden var från början av pil. Bohusläningen skriver 1897 att tunnfabriken planterade 8000 pilplantor på Skansberget. En del av dessa bestånd finns kvar idag.
Fabriken låg i hamnnära miljö, vilket gav fördelar för både råvarutillförsel och export. Här tillverkades främst fisketunnor, tjärtunnor och smörtunnor, men även specialbeställningar för industrin. Trots att maskiner hjälpte till i momenten klyvning, torkning och formning krävdes fortfarande skickliga tunnbindare för att slutföra arbetet.
Under tidigt 1900-tal hade Uddevalla Tunnfabrik en god marknad, särskilt tack vare sillfisket och exporten till Norge, Danmark och Storbritannien. Fabriken var också en viktig arbetsplats för unga lärlingar.
Efter andra världskriget förändrades marknaden snabbt. Metall- och plastförpackningar slog igenom och många sillfabriker minskade sin produktion. Detta ledde till gradvis minskad efterfrågan på träfat. Uddevalla Tunnfabrik fortsatte med specialiserade beställningar, men verksamheten blev allt svårare att upprätthålla. Under 1960- och 70-talen avvecklades produktionen helt.
I dag finns bara disponentvillan kvar, men tunnfabriken lever vidare som ett stycke industrihistoria i Uddevalla. Spår av verksamheten finns i fotografier, museisamlingar och i berättelserna om stadens tidiga träindustrier. ///
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar