På Ucklums gamla kyrkogård i Bohuslän vilar en grupp polska medborgare, ett tyst vittnesbörd om andra världskrigets fasor och den humanitära insats som följde. De var överlevare från nazisternas koncentrationsläger som efter sin befrielse 1945 kom till Sverige för vård, men deras liv gick inte att rädda. De avled under åren 1945-1946 på Svenshögens sanatorium, präglade av de omänskliga förhållanden de utstått.
Dessa polska flyktingar, varav flertalet var kvinnor, anlände till Sverige genom den uppmärksammade
räddningsaktionen "de vita bussarna", ett initiativ av Svenska Röda Korset under ledning av
Folke Bernadotte. Aktionen syftade till att rädda skandinaver ur tyska koncentrationsläger i
krigets slutskede, men kom att omfatta även andra nationaliteter. De befriade fångarna var ofta i ett
mycket svårt medicinskt tillstånd, lidande av undernäring och sjukdomar.
En del av de svårast sjuka, som led av tuberkulos, fördes till Svenshögens sanatorium i
Stenungsunds kommun. Sanatoriet, som var specialiserat på behandling av lungtuberkulos,
upplät sitt annex för att vårda dessa patienter från de tyska lägren. Trots den vård de erhöll i Sverige
var mångas hälsa alltför bruten efter den långa tiden av svält, tortyr och sjukdomar i lägren.
De som avled på sanatoriet begravdes på den närbelägna Ucklums gamla kyrkogård. En minnessten
har rests på kyrkogården för att hedra deras minne. Inskriptionen på stenen är en påminnelse om
deras tragiska öde och den fristad de fann i Sverige, om än för en kort tid.
Foto Bengtfors Flygtrafik/digitaltmuseum.seExakta uppgifter om antalet polska medborgare som vårdades på Svenshögens sanatorium och
som ligger begravda i Ucklum är svåra att fastställa genom offentliga källor, och deras namn
är i stor utsträckning okända för allmänheten. Deras grav och minnesstenen utgör dock en viktig
historisk plats som berättar om enskilda människoöden i skuggan av andra världskriget och om
den hjälpande hand som sträcktes ut till de nödställda. Berättelsen om de polska medborgarna
på Ucklums gamla kyrkogård är en gripande del av den lokala historien och ett vittnesbörd
om medmänsklighet i svåra tider.
Svenshögens sanatorium öppnade 1911 och var i bruk som sjukhus för TBC-sjuka fram till 1940-talet då det övergick som sjukhus i landstingets regi. 1964 ändrades namnet till Svenshögens sjukhus, och lades ner 1989.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar