Bävern fäller träd både som föda och som byggmaterial. Den äter främst bark och det näringsrika kambiet under barken samt kvistar, och använder större grenar och stockar för att bygga dammar och hyddor. Dämmen höjer vattennivån så att ingången till hyddan ligger under vatten och förrådet av kvistar kan förvaras fräscht under ytan.
Hur går fällningen till
Bävern använder sina stora orangefärgade framtänder (incisiver) som växer hela livet för att gnaga. Den gör ett snedställt snitt nära stammen, gnager runt tills trädet blir instabilt och välter det genom att bita igenom och sedan putta eller dra i stammen. Mindre träd kapas snabbt; större träd kan ta längre tid och kräva flera angrepp. Wikipedia
Vilka träd föredrar de?
Lövträd som sälg, asp, björk och al är ofta förstahandsval eftersom de är mjukare och näringsrikare. Barrträd lämnas oftast i fred men kan tas om födobrist uppstår. Bävrars preferenser kan variera lokalt.
När gör de det?
Aktiviteten ökar på sensommar och höst när bävern förbereder vinterförråd och bygger eller förstärker dammar. De kan också fälla träd löpande när de behöver material eller föda. SVT Nyheter
Effekter på landskapet?
Bäverns arbete skapar våtmarker, ökar biologisk mångfald och ger mer död ved, vilket ofta är positivt för många arter. Samtidigt kan dammar orsaka översvämningar, skada grödor, vägar eller byggnader. Länsstyrelsen hanterar tillstånd för skyddsjakt och rivning av hyddor eller dämmen vid behov.
Kort säkerhets- och etikettpåminnelse
Rör inte hyddor eller ungar. Bävern är skygg men kan försvara sitt revir; stör inte djuren och följ lokala regler. ///
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar