Debatten om vilket regemente I 6 i Vänersborg eller I 17 i Uddevalla som skulle få vara kvar var hård. Det var en av de mest omdiskuterade och dramatiska vändningarna i försvarsbeslutet 1925. Det stod i praktiken och vägde mellan grannregementena I 6 (Västgöta regemente) i Vänersborg och I 17 (Bohusläns regemente) i Uddevalla.
Båda regementena var nybyggda och efter första världskriget skulle det ju inte bli mer krig. 1925 års försvarsbeslut blev rena regementsdöden.
Här är bakgrunden till varför det blev som det blev:
Det ursprungliga förslaget: I 17 skulle bort
I utredningen som föregick beslutet (Försvarsrevisionen 1923) föreslogs faktiskt att I 17 i Uddevalla
skulle läggas ned. Motiveringen var att man ville behålla de gamla anrika landskapsregementena, och Västgöta regemente (I 6) hade rötter ända tillbaka till 1600-talet och ansågs ha en starkare
historisk förankring i bygden.
Vändningen: "Kasernargumentet"
När beslutet väl skulle klubbas svängde dock pendeln till I 17:s fördel. Den absolut tyngsta faktorn
var ekonomin kopplad till fastigheterna.
* De nya kasernerna: I 17 hade flyttat in i helt nybyggda och mycket påkostade kaserner i
Uddevalla år 1913. Det ansågs vara statligt slöseri att lämna dessa moderna byggnader tomma bara
drygt tio år efter invigningen. (Vänersborgs kaserner var obetydligt äldre!)
* Kustförsvaret: Det fanns även en strategisk tanke om att det var viktigare att ha truppnärvaro
närmare kusten (Bohuslän) än inne i landet vid Vänern.
Det var ett politiskt rävspel där geografi och lokalpatriotism vägde tungt. Diskussionerna 1925 handlade inte bara om kronor och ören, utan om var regementet gjorde mest nytta rent strategiskt.
Här är huvuddragen i hur snacket gick och varför pendeln svängde till Uddevallas fördel:
1. "Det absurda läget" (Geografin)
Ett av de tyngsta argumenten mot Vänersborg var rekryteringsområdet. Bohusläns regemente
hämtade sina värnpliktiga från kusten och öarna. Att tvinga dessa ungdomar att resa in i
landet till Vänersborg (som låg i utkanten av deras område) ansågs ologiskt. I riksdagsdebatter och
motioner påpekades att Uddevalla låg "centralt i inskrivningsområdet", medan en flytt till Vänersborg
kallades för en "abnormitet".
2. Kustförsvaret
Man tryckte hårt på det strategiska läget. Uddevalla låg närmare kusten och hade bättre kommunikationer (både land och sjö) för att snabbt kunna möta ett hot mot västkusten. Vänersborg ansågs ligga för långt in i landet för att effektivt kunna skydda kusten, vilket var en av regementets huvuduppgifter.
3. "Bohuslänningen"
Det fanns ett nästan romantiskt argument om "den sega bohuslänningen" som var djupt rotad i
sin hembygd. Man hävdade i riksdagen att om man flyttade regementet från det egna landskapet
skulle man "spoliera psykologiska försvarstillgångar". Man menade att stridsviljan skulle minska
om de tvingades göra lumpen på den västgötska slätten istället för i det kuperade Bohuslän.
Hur det slutade:
Ursprungsplanen var faktiskt att slå ihop regementena till ett "Västgöta-Bohus regemente" förlagt
till Vänersborg. Men efter massiv lobbyverksamhet och debatterna om ovanstående punkter, ändrades
beslutet.
Riksdagen beslutade därför tvärtemot utredningens ursprungliga förslag. Beslutet togs 1926 (som en justering av 1925 års beslut). I 17 räddades kvar och blev kvar i Uddevalla, medan I 6 i Vänersborg lades ned (vilket skedde den 31 december 1927).
Detta skapade en hel del "ont blod" mellan de två städerna, som ligger mycket nära varandra. Som plåster på såren fick Vänersborg behålla viss militär verksamhet genom att I 17 under en period hade
en detachementsstyrka förlagd till Vänersborg, men själva regementet I 6 försvann.
* Vinnare: I 17 blev kvar i Uddevalla.
* Förlorare: I 6 lades ner, och deras fina kaserner i Vänersborg tömdes (och blev senare mentalsjukhus).
Det var alltså argumenten om närhet till havet och lokal förankring som till slut räddade I 17 den gången.
I 17 kom därför att leva vidare ytterligare 66 år till nedläggningen 1992-06-30. ///
Några kommentarer till ovan intressanta rader: I 6 kaserner blev så dyra att man beslöt att stoppa etablissemangen med 3 fyra våningskaserner. Enligt Kaj Sandbergs bok om I 17 bygget så såg man framför sig en möjlighet att använda I 6 som mentalsjukhus men såg inga alternativ för I 17 kasern./Per N
SvaraRaderaVad jag har fått höra så bjöd officersförening på I 17 ner försvarspolitiker för en blöt helg och blev då mer eller mindre lovade att Bohusläns regemente skulle få finnas kvar och Västgöta Regemente skulle läggas ner . Och sedan C kasern som revs stretade tydligen soppas mycket emot vid rivningen så det blev för dyrt att riva A & B kasern vilket vi militärhistoriker är tacksamma för
SvaraRaderaEpisoden som avses är nog de initiativ den legendariske kapten C.A. Rehberg genomförde då "nedläggningskommisionen" besökte Uddevalla 30 januari 1926. Officerskåren bjöd på lunch ute på Gustafsberg och stadsfullmäktige (där Rehnberg ingick) hade ordnat övernattning på Stadshotellet. Hela historien finns i tidningen Bohusläningarna samt i en kortare version på sid 187 i tidigare nämnda bok av Kaj Sandberg.
RaderaDet har faktiskt rivits en del kaserner genom åren men av just I 6/I 17 varianten är det bara gamla I 12 i Jönköping som jämnats med marken förutom kanslihuset.