Jordbruket på Gustafsberg

Foto Thure Nihlén. Mjölkkossorna på Gustafsberg.

Jordbruket på Gustafsberg hamnar ofta i skymundan av den glansfulla badortshistorien och den strikta internatskolan. Sanningen är att jordbruket var själva motorn i verksamheten. Utan avkastningen från jorden och skogen hade Anders Knape Hanssons stiftelse sannolikt inte haft råd att driva skolan under de tidiga åren.

1. Från "Baggetofta" till storgods

Innan platsen fick namnet Gustafsberg (efter Gustav III) hette gården Baggetofta. Det var ett så kallat landeri.

När Anders Knape Hansson donerade egendomen 1772 var det alltså ett fullt fungerande jordbruk. Stiftelsens markinnehav var inte bara den vackra parken vid vattnet, utan omfattade stora arealer skog och åkermark runt omkring.

2. Självhushållning för Barnhuset

Internatskolan (Barnhuset) skulle vara självförsörjande. Det bodde trettiotals växande pojkar på skolan som behövde mat dagligen, utöver personal och lärare. Jordbruket hade därför en direkt koppling till skolköket:

Mjölk och kött: Gården försåg skolan med färsk mjölk och kött. I testamentet och de tidiga stadgarna var det tydligt reglerat att egendomen skulle "fournera" (förse) barnhuset med dessa basvaror.

Köksträdgården: Det fanns en stor kålgård (köksväxtodling) och potatisodlingar. Det var här eleverna ofta fick hjälpa till. Även om grovjobbet på åkrarna sköttes av drängar och anställda, ingick trädgårdsarbete och vedsågning i pojkarnas "fostran" och fysiska aktivitet.

Ladugården: Den låg inte mitt i finparken utan strax intill, ungefär där det stora gräsområdet vid Landbadet ligger idag. Där betade korna på ängarna som nu är solplatser för badgäster.

Herrgården: Den stora byggnaden är idag hyreslägenheter och var ursprungligen makarna Knapes bostad (1770), men fungerade under en period på 1900-talet som arrendatorsbostad för den som skötte jordbruket.

Logen (Loftet): Det gröna huset som kallas "Loftet" eller "Logen" var ursprungligen en ekonomibyggnad för höförvaring innan det byggdes om för gäster.

Klicka på bilden så blir den större.

I Gustafsbergsarkivet finns bl a provmjölkningsjournaler där man kan se vad korna hette och hur mycket de mjölkade. Det skulle alltid vara en kossa som hette Grevinna.

3. Kurepoken: Mjölken blev medicin

När Gustafsberg växte fram som kurort under 1800-talet fick jordbruket en ny, lönsam kundgrupp: badgästerna.

Vasslekurer: En populär hälsokur på 1800-talet var att dricka vassle (en biprodukt från osttillverkning) eller färsk mjölk. Att ha korna betande inpå knuten var en kvalitetsstämpel. Badgästerna kunde promenera bort till ladugården för att få "spenvarm" mjölk, vilket ansågs mycket hälsobringande.

4. Avvecklingen

Jordbruket drevs i egen regi eller via arrendatorer ända fram till 1950-talet (ca 1955). När staden Uddevalla växte och jordbruket blev mindre lönsamt jämfört med förvaltningen av fastigheterna och kapitalet, avvecklades djurhållningen.

Idag förvaltar Gustafsbergsstiftelsen fortfarande stora markområden, men fokus ligger på skogsbruk och fastighetsförvaltning snarare än aktivt jordbruk med djur.   ///