Det kommunala självstyrets utveckling från 1863 - till idag

 

Så här såg Uddevalla ut då staden fick sitt självstyre, dvs Stadsfullmäktigeinstitutionen infördes.

Ett foto från ungefär samma tid. Kampenhofs bomullsspinneri och väveri startade produktionen 1858.

Järnvägen till Vänersborg var klar 1864 och till Herrljunga 1867.

Tack vare stora muddringsarbeten kunde stora handelsfartyg nu komma långt in i hamnen.

MAGISTRATEN 1863 - 1952

I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen  1862 beteckningen för de hösta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen.

Som statlig myndighet fick magistraterna 1863 bl a ta hand om följande områden:

• Polisen och åklagarväsendet
• Tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten
• Överförmyndarärenden
• Upprättande av budgetförslag tillsammans med Drätselkammaren
• Rätt att tillsätta tjänstemän i Stadens förvaltning.
• Tillsättande av notarii publici
• 
  

STADSFULLMÄKTIGE

var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande organet i en stad i Sverige. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med nuvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.

Stadsfullmäktiges förste ordförande Paul Berg, Södra Hamngatan 15. Han var även riksdagsman.

DRÄTSELKAMMAREN

Drätselkammaren var namnet på styrelsen i en stad i Sverige. Egentligen var Drätselkammaren ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi. På grund av denna viktiga syssla, blev den också stadens styrelse i egentlige mening.

VALDA OCH VÄLJARE

Det första stadsfullmäktige valdes av 91 personer. Efter röstkassering återstod 60. Det var inte långt ifrån a de röstberättigade valde sig själva.

Röstberättigandet gick efter skatteförmåga. Även kvinnor kunde komma i fråga även om det var ovanligt i Sverige.

Ledamöterna hade inget arvode men fick däremot böter om man uteblev. Kvartalsvis i efterskott redovisade dessa böter till stadskassan som således fick större förstärkning ju slarvigare ledamöterna var.

Man kunde få laga förfall från fullmäktigemöte bl a genom att anföra sin vistelse på sommarnöje på

Gustafsberg.

 

Handlanden A W Rydholm fick betala böter för att på sammanträdesdagen varit ute och seglat med sin lustjakt Nörve.

I sin privata dagbok antecknade han med grämelse "Uddevalla stad stulit fyra riksdaler av mig".

1910 tillämpades den 40-gradiga skalan i samband med de proportionella valen. Nu röstade 1090 personer och därmed var man inne i en ny tid. Bohusläningen påpekar att "omflyttningen till vänsterns favör blivit högst väsentlig, tack vare den av högers införda proportionella valmetoden".

De två första socialdemokraterna Lindstam och Carlberg valdes in i stadsfullmäktige.

Det så kallade Demokrativalet 1919 innebar att

• Den graderade röstskalan till landstings- och fullmäktigeval avskaffades.
• Bolagens kommunala rösträtt försvann.
• Varje röstberättigad fick en röst oberoende av inkomst.

Den allmänna och lika kommunala rösrätten var därför genomförd för personer över 23 år.

DE TRE CHEFREDAKTÖRENA

Sten Björkman, Bohusläningen (ober liberal)

Emil Sahlgren, Kuriren (socialdemokraterna)

Hugo Uddgren, Bohus-Posten (högerpartiet)

Dessa tre redaktörer kom att under ett par decennier utgöra en bemärkt trio som med obestridlig talang hade lätt att formulera sina synpunkter. Debatten fortsatte ofta på tidningarnas ledarsidor.

VIKTIGA BESLUT

• 19 juli 1862 (obs innan stadsfullmäktige tillträtt!) beslutades på allmän rådstuga att anslå inte mindre än 300 000 rdr till en järnväg mellan staden och Vänersborg.
• Juni 1863 beslutade det nya stadsfullmäktige att teckna aktier för 200 000 rdr i det blivande järnvägsbolaget. Uddevalla blev därmed den största aktieägaren i UWHJ.
• 10 juni 1938 beslutade stadsfullmäktige efter livlig diskussion att till AB Juno-Hus gratis och med full äganderätt överlämna mark för att bygga en trähusfabrik.
• Den 14 augusti 1945 fattade stadsfullmäktige det beslut som slutgiltigt band den nya varvsrörelsen till Uddevalla. Staden avträdde då Brattås Strand 1:1 samt förband sig att genom en rad åtgärder stödja det nya varvet. Staden fick genom avtalet en skuld på 2 444 000 kronor (61,5milj SEK idag). Den avträdda marken omfattade mer än 85 000 kvm.

ANTALET LEDAMÖTER I STADSFULLMÄKTIGE

• 1863 25 ledamöter
• 1866 30 ledamöter
• 1902 ledamöter (staden har passerat 10 000 invånare)
• 1947 40 ledamöter
• 1971 61 ledamöter + suppleanter (kommunfullmäktige)

KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1971

En kommun med 40000-60000 invånare skulle egentligen har 51 ledamöter. Med hänsyn till betydande minskning av antalet förtroendeuppdrag som sammanslagningen skulle innebära fastställdes i stället att fullmäktige skulle ha 61 ledamöter. Suppleantsystemet infördes.

RÅDHUSSALEN

SKIENSALEN I RÅDHUSET
(SAKNAR BILD FRÅN RAMNERÖDSSKOLAN)

FOLKETS HUS

BOHUSLÄNS MUSEUM

ORDFÖRANDE CHRISTINA NILSSON   ///