Artikeln är delvis genererad av Googles AI-verktyg Gemini.
Kampenhofs AB var en gång Uddevallas pulserande hjärta, ett bomullsspinneri och väveri som under nästan ett sekel dominerade stadens industriella landskap. Från sin grundande 1856 till nedläggningen 1954 var företaget inte bara en av stadens största arbetsgivare, utan också en symbol för industrialismens framväxt i regionen. Idag lever namnet Kampenhof vidare, men i en helt ny skepnad som stadens centrala buss- och kollektivtrafikknutpunkt.
En Storslagen Start och Industriell Glansperiod
Initiativet till Kampenhofs AB togs av framstående lokala personligheter: major Mikael Koch, grosshandlare Nils Sirenius och disponent Robert W. Bley. Den sistnämnde kom att leda företaget fram till 1889 och spelade en avgörande roll i dess tidiga framgång. Fabriksbyggnaden, som uppfördes 1856–1857 vid Västerlånggatan, var ett arkitektoniskt landmärke. Den ritades av den välrenommerade arkitekten Adolf W. Edelsvärd, som annars är mest känd för sina stationshus runt om i Sverige. Byggnaden, med sina influenser av nygotik, ansågs vara en av landets vackraste industribyggnader och blev en symbol för det moderna Uddevalla som reste sig efter den förödande stadsbranden 1806.
Produktionen startade 1858 och fabriken var utrustad med den senaste tekniken importerad från England. Tillverkningen var mångsidig och inkluderade bland annat garn till fiskeredskap och segelduk, vilket var passande för kuststaden Uddevalla. Drivkraften kom initialt från en ångmaskin på 80 hästkrafter, vilken senare, år 1916, ersattes av elektricitet.
Kampenhofs AB växte snabbt och blev en avgörande motor för stadens ekonomi och befolkningstillväxt. År 1920 hade företaget en personalstyrka på 270 personer, en siffra som ökade till 330 anställda vid mitten av 1940-talet. Under sin storhetstid var Kampenhof en av de tre stora industrierna i Uddevalla, tillsammans med Uddevalla Tändsticksfabrik och konfektionsfabriken Schwartzman & Nordström (Tiger).
Nedgång och Slutet på en Epok
Efter andra världskriget mötte den svenska textilindustrin allt hårdare konkurrens från utlandet. Liksom många andra teko-företag drabbades Kampenhofs AB av ekonomiska svårigheter under 1950-talet. Trots sin långa och framgångsrika historia begärdes företaget i likvidation den 30 september 1954, och en nästan hundraårig industriepok i Uddevalla gick i graven.
Den ståtliga fabriksbyggnaden stod kvar i nästan tre decennier efter nedläggningen, ett tyst vittne om en svunnen tid. Trots sitt arkitektoniska och historiska värde revs byggnaden 1982 för att ge plats åt ny utveckling.
Kampenhof Idag: En Modern Knutpunkt
Även om fabriken är borta lever namnet Kampenhof vidare med stark förankring i Uddevallas medvetande. På den historiska marken där spinneriets vävstolar en gång arbetade, invigdes 1990 Uddevallas nya bussterminal, som naturligt fick namnet Kampenhof.
Idag är Kampenhof en central och livlig knutpunkt för allmänna kommunikationer i staden och regionen. Härifrån avgår stadsbussar, regionbussar och expressbussar som förbinder Uddevalla med orter som Göteborg, Strömstad, Trollhättan och Lysekil. I anslutning till bussterminalen finns även en stor parkeringsanläggning som förvaltas av fastighetsbolaget EHF AB (Erik Hemberg Fastighets AB9.
Därmed har platsen genomgått en total omvandling – från att ha varit en central plats för industriell produktion och arbete till att bli en modern infrastrukturnod för resande och mobilitet. Namnet Kampenhof påminner Uddevallaborna om en viktig del av stadens historia, samtidigt som det idag representerar rörelse och framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar