Curtain call - konstprojekt i Uddevalla Folkets park

Curtain call. Ett projekt av Maria Norrman i Uddevallas folkets park, 19/9-24/9 2012


Projektet är INSTÄLLT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vem känner till Einar Jonsson?

Insänt av Christina Ström:

"Hej Gunnar! 
Jag har ärvt en tavla från min farfar som föreställer Gustafsberg. Den är stor; yttermåtten är 114 x 86 cm. Tavlan är målad av EinarJonsson 1946. Vet du något om konstnären? Bifogar ett foto. 
Med vänliga hälsningar
Christina Ström"

Jag skickar frågan vidare till Uddevallabloggens läsare.  //

Ove lever mitt i konsten

(Två Sigfrid Carlssonmålningar har Ove i verkstan. I handen håller han en mapp med en artikel om Uddevallakonstnären Sigfrid Carlsson. Det visar sig att det är en utskrift från Uddevallabloggen där jag skrev om denne idag ganska okände konstnär)

Vi träffades på stan häromsistens, Ove Isaksson och jag. Han började genast prata om sin konstsamling som han tycker skall stanna i Uddevalla.

Jag måste erkänna att jag hade ingen aning om hans stora konstintresse. Än mindre om den stora samling tavlor han äger. Många har säkert beställt vackra furumöbler av Ove, som han tillverkar i sitt hem som också är verkstad vid gamla E 6:an. Sedan motorvägen kom har dock hans fina läge vid landsvägen blivit avsevärt sämre.

Många gånger när jag träffar intressanta människor är jag på språng och har inte tid, men den här gången beslöt jag att ta mig tid direkt. Efter arbetsdagen åkte jag därför hem till Ove och hans Ulla.

Jag blev alldeles stum då jag kom in i huset. Konst högt och lågt! Och det är ingen dålig konst heller.

Peder Josefsson är rikt representerad i Oves konstsamling. Flera av Peders välkända tavlor från Riksutställningars och ABF:s utställning Varvsmålningar finns på väggarna och i taken hemma hos Ove.

Tore Löfberg är också representerad hos Ove. Här har Tore målat Oves snickarbyxor.

Det är lätt att smittas av Oves entusiasm då han ivrigt berättar om sin konst och konstnärer han känner. Och han vill så innerligt väl att konsten skall stanna i Uddevalla.

För mig blev detta en kulturupplevelse utöver det vanliga. Tack Ove och Ulla!  //

Vem är konstnären?

Nils-Erik Wangler skriver:

"Hej Gunnar!

Jag och Marie-Louise tänkte fråga dig om du kunde hjälpa oss att spåra konstnären till den bifogade tomtetavlan. Julen 1971 var vi nyinflyttade i Uddevalla. Vi såg denna tavla i skyltfönstret till Hallmans bokhandel under julhandeln och vi blev förtjusta i den direkt. Vi gick in och frågade vad den kostade men fick reda på att den ej var till salu.

Emellertid så gav vi oss inte och efter helgen fick vi köpa den, priset kommer jag inte ihåg. Den personen vi hela tiden förhandlade med uppfattade vi som ägare eller innehavaren av bokhandeln. Det var om vi minns rätt en man som vi då uppfattade vara i medelåldern.

Vi har haft den uppe på väggen vid matbordet i köket nästan alla jular i vår familj. Den är målad på ganska styv papp och det finns en skarv på mitten.

Med åren blev den lite sliten och en mängd hål efter knappnålar i hörnen. Vi bestämde oss för några år sedan att rama in den för att bättre bevara den. Tavlans storlek inramad är 144 x 58 cm. Själva målningen mäter ca135 x 46 cm.

Som framgår av en bilderna så är den signerad “Lena –71”. Vi har funderat en del vem det kan vara. Vi trodde ett tag att det kunde vara Lena Linderholm och försökte reda ut det i samband med att vi ramade in den men vi tror inte det är hon.

Möjligen är det någon från Uddevalla som målat den? Vi tror också att det bara finns detta ex eftersom den är målad på ett skarvat papper och alltså inget tryck.

Hälsningar/Nils-Erik"

Ja som sagt! Vet du vem Lena är så skriv svaret i kommentarerna eller mejla mig. //

Skulpturen Bohuslänsk krönika hör hemma i Uddevalla

Visst skall vi behålla Ivanas skulptur där den hör hemma, dvs i Uddevalla!

Stötta tanken genom att gå med i Facebookgruppen "Skulpturen Bohuslänsk krönika hör hemma i Uddevalla" .  Du hittar den här. //

Invigning av en Bohuslänsk krönika

Idag var det så dags att inviga Ivana Machackovas stenskulptur Bohuslänsk krönika vid Museiparken.

Den 30 ton tunga granitskulpturen skall finnas här fram till i september. Men bland de närvarande höjdes genast röstar att den borde ju stanna i Uddevalla för gott. Och det är bara att hålla med. Uddevalla var ju en gång centralorten för den svenska granitindustrin. Här hade ju Granitaktiebolaget C A Kullgrens enka sitt huvudkontor. Och här fanns ju också stensliperiet nere i södra hamnen där man färdigställde allsköns monument.

(Konstnären Ivana Machackova var förstås på plats) //

Bohuslänsk krönika

(Klicka på bilden)

I dag monteras Ivana Machackovas stora stenskulptur "Bohuslänsk krönika" intill Museiparken.

På lördag är det högtidlig invigning. Läs mer utställningen här. //

Bohusgalleriets sista vernissage

(Ursula Cabelduc och Leopold Lecerof)

Idag hade Bohusgalleriet vernissage på sin allra sista konstutställning. Den direkt utlösande orsaken till detta är att Västra Götalandsregionens kulturnämnd dragit in hela sitt anslag till galleriet.

Efter mer är 16 års verksamhet läggs därför galleriet ner och föreningen upphör.

(Ann-Marie och Birgit Brockman vid Birgits tavlor)

Den sista utställningen är en medlemsutställning där nuvarande och tidigare medlemmar ställer ut sina alster. Utställningen pågår endast t o m den 27 mars så passa på att titta in medan det finns en chans.

En sökning på Bohusgalleriet i Tidningsarkivet ger följande träfflista:

1999-08-11 Lisa Sigfridsson ställer ut sina målningar på Bohusgalleriet. Utställning.
1999-08-21 Jan Berg skulptör och Jan-Olof Bengtsson målare, ställer ut på Bohusgalleriet. Konst.
2000-02-28 Konst att vila i. Ann-Marie Andersson, Bohusgalleriet, Uddevalla. Konst.
2000-05-23 Självporträtt av Julia Åberg, elev från Malöskolan. Utställning på Bohusgalleriet. Konst.
2000-11-23 Broderikonst på Bohusgalleriet, tanke- och tråd. Bild.
2001-02-03 Mor-och son, Kerstin & Ivan samsas om golvytan med grafik blandat med skulptur på Bohusgalleriet. Kultur.
2001-09-05 Tjörnkonst med rörelse och lyster på Bohusgalleriet i Uddevalla. Konst.
2002-01-12 Landets skickligaste grafiker Holger Karlsson Trollhättan, inleder året i Bohusgalleriet, Uddevalla. Bild.
2003-07-19 Tysk-svenskt konstnärsmöte. Nio kvinnor från München ställer ut på Bohusgalleriet i Uddevalla. Konst. Bild.
2003-11-04 Bohusgalleriet får Fyrstads kulturpris. Kultur. //

Rune Andreasson minns Pino Fagnoni

Rune Andreasson minns Pino:

"Skulle skrivit tidigare om Pino som jag lärde känna på 60-talet. Han flyttade in som granne med oss på Humlevägen 10 på Stenbacken och det var förmodligen alldeles efter han hade gjort jobbet på I17.

Första gången jag träffade Pino var när jag satt uppe på berget en kväll och tittade på solnedgången, då kom han och satte sig ner och började prata. Hans svenska var väl inte fullgod om man säger så men de ord som han kunde till 100% var alla svordomar som fanns i svenska språket plus i flera språk till!!

Annars var det både Italienska, Engelska, Tyska och lite Franska som kom emellan.Han var vid det tillfället arg på den *#¤** översten på I17 men jag fick inte något begrepp på vad det var han var arg för, han kände sig lurad av någon anledning.

Pino var väldigt snäll och han blev flera gånger utnyttjad efter vad jag förstod, han gjorde jobb som han inte fick betalt för. Han hade många berättelser om sina resor runt om, han var nog vad man kan kalla en globetrotter och han berättade ju på sitt språk!!!

Jag minns särskilt när han berättade om en resa där dom övernattade i öknen, det var varmt på dagen så han trodde ju att han inte behövde något värmande på natten men som han sa när han vaknade och frös så in i **** och han höll på att frysa av ****.

Han hade ett väldigt mustigt språk när han berättade! Samt att den stora borsten under näsan hoppade när han skrattade. Det fanns många antika och udda föremål hos honom bland annat en dolk som en av de högre SS officerarna hade ägt, kommer inte ihåg vem men det var en av höjdarna. Har några föremål kvar som vi fick.

En stor händelse för Pino var när han fyllde år, kommer inte ihåg om det var 50, men han fick ett gratulationskort från påven, vilket även var infört i Bohuslänningen, han talade om att de var barndomsvänner.

Tyvärr så blev Pino sjuk i cancer och låg inne för detta på lasarettet men han var helt på det klara med att han skulle hem till hemorten göra ett sista arbete före han avled. Han ville inte dö i Sverige utan hemma som han sa. Så han smet från behandlingen.

Jag tror att hade han stannat i Sverige och blivit behandlad så hade han nog levt flera år till. Pino var en stor personlighet som gjorde väldigt bestående minnen för oss som kände honom.

Rune Andreasson

Vargön fd Stenbacken"

Konstmappen

Ivar Kristiansson lämnar följande information om konstmappen:

LIONS KONSTMAPP 1959:5 Uddevallakonstnärer.Signerad upplaga 250 ex. Pris 95 kr.

Nils Asp Komposition med 2 segel. Träsnitt

Sigfrid Carlsson Solnedgång. Färglitografi.

Kurt Dejmo Klippor. Litografi

Ulla Emitslöf-Dejmo Komposition med spelkort. Litografi.

Stig Trägårdh Båtar och sumpar. Serigrafi.

Konstnären Sigfrid Carlsson

Häromdagen efterlyste Uddevallabloggen uppgifter om konstnären Sigfrid Carlsson. En hel del har genom Uddevallabloggens läsare kommit fram sedan dess.

Ivar Kristiansson har skickat mig ytterligare information. Han skriver:

"Uddevalla Konstförening ordnade en minnesutställning över Sigfrid Carlsson i september 1971. Här är utdrag ur Nyttokonsts utställningskatalog":

"Den 18 januari 1971 avled i Uddevalla "målaren" Sigfrid Carlsson, 56 år gammal. Bakom den korta dödsfallsnotisen skymtade ett avslutat konstnärsöde, som genom mannens och namnets bortovaro från utställningar under de senaste åren sjönk bort i tystnad. Tyvärr.

Sigfrid Carlsson var en opräglad begåvning, som man väntade mycket av. Uddevalla Konstförening vill med denna presentation av några av hans verk hylla hans minne och erinra om hans insatser.

Sigfrid Carlsson var född 18/9 1914 i Kungshamn. Han lärde målaryrket på Verkstadsskolan i Uddevalla, där rektorn Tedde Thelander inte var sen att upptäcka hans konstnärliga begåvning. Han utbildade sig konstnärligt vid Edvin Ollers och Isac Grünevalds målarskolor i Stockholm samt var en kort tid 1947 också på Acadamie de Grand Chaumiére i Paris.

Tillsammans med Gordon Macfie, Ulla och Kurt Dejmo hade han utställning på Uddevalla museum 1949 och 1950 och deltog i andra samlingsutställningar med uddevallakonstnärer i början av 50-talet.

Den första separatutställningen hade han på Nyttokonst i Uddevalla 1956 med en samling pasteller, och år 1960 utställde han på Modern konst hemmiljö i Stockholm. En resa till Frankrike efter krigsslutet tillsammans med Kurt Dejmo blev en av de tyvärr alltför få studier utomlands som Carlsson hann med under sin aktiva tid.

Efter utställningen i Stockholm blev hans produktion mycket sparsam och på de senaste tio åren hade han praktiskt taget lagt pensel och palett åt sidan och ägnade sig tidvis åt yrkesmålning. Dock medverkade han med ett grafiskt blad för Multikonst. Att han skulle gå bort just när han syntes besluten att återuppta sitt konstnärliga skapande är särskilt tragiskt.

Sigfrid Carlssons måleri var i början, på 40-talet ungt och kraftfullt, van Gogh-påverkat och med anknytning till den moderna expressionismen. Han sade sig själv även ha haft Rembrandt och Tizian som inspirationskällor. En bohuslänsk symbolik, bl a med en ofta återkommande bumerangliknande form (en utveckling av fisken) återklingar då ofta i hans målningar.

I en senare ljusare period kommer landskap med genomgående horisontlinje och med hav och sol. Han får en period med mycket gult och svart och en mer rödtonad, allt under det att hans måleri utvecklas till rymdvisioner, där alltid en sol finns med i bilden. De senaste målningarna bär prägel av en målare som tröttnat. Sigfrid Carlsson bar på svårmod och var mellan syunder av öppenhet ofta inåtvänd och grubblande.

Från utställningen av pasteller i Uddevalla nov. 1956 skrev kritikern Birger Idelius en mycket berömmande recension, vari beskrives hur Sigfrid Carlsson utgår från verkligheten men förvandlar den, rytmiserar, respektive upplöser formen på gränsen till det abstrakta, under det att färgen - från första början han främsta uttrycksmedel - blivit frigjord och visar sensibilitet och styrka som inte tycks veta av några gränser. Konstnären föredrar, skriver recensenrten, de sjungande blå och de festliga orangetonerna, "men allt som blossar och brinner i hans tavlor har sin egentliga bas i en grönblå färg som låter en ana närvaron av vatten och klorofyll".

Det heter vidare: "Genom landskap, stilleben och interiörer går hans personliga färgmelodi renare och ursprungligare än någonsin, byggd på ett rikt utspel av kontrastverkningar: blått mot rödgult, rostbrunt mot violett, grågrönt mot blekgrönt".

Uddevalla konstförening tackar nedanstående som genom att låna oss verk av Sigfrid Carlsson möjliggjort denna presentation i anslutning till Bohussalongen 1971.

SIGFRID CARLSSON

OLJA

Nr 1 Början av 40-talet tillhör : Fru Elsa Salomonsson

Nr 2 " " : Kicki o Janne G Walles

Nr 3 1945: Kicki o Janne G Walles

Nr 4 1947: Teckningslärare Nils Asp

Nr 5 1947: Fru Elsa Salomonsson

Nr 6 1947: Dir. Thorsten Steene

Nr 7 1947: Kicki o Janne G Walles

Nr 8 1948: Fru Gertrud Thorsell

Nr 9 1948: Teckningslärare Nils Asp

Nr 10 1948: Teckningslärare Nils Asp

Nr 11 1948: Kicki o Janne G Walles

Nr 12 1948: Kicki o Janne G Walles

Nr 13 1949: Köpman Gösta Jansson

Nr 14 1949: Köpman Gösta Jansson

Nr 15 1949: Rektor Werner Gillsjö

Nr 16 1949: Källarmästare Leopold Lecerof

Nr 17 1953: Kicki o Janne G Walles

Nr 18 1953: Rektor Werner Gillsjö

Nr 19 1955: Rektor Werner Gillsjö

Nr 20 1955: Rektor Yngve Nordgren

PASTELL

Nr 1 1955: Målare Gunnar Svensson

Nr 2 1955: Köpman Gösta Jansson

Nr 3 1955: Köpman Gösta Jansson

Nr 4 1955: Köpman Gösta Jansson

Nr 5 1955: Advokat Einar Hammar

Nr 6 1956: Köpman Gösta Jansson

GRAFIK

Nr 7 : Rektor Werner Gillsjö

Nr 8 1955: Rektor Werner Gillsjö

Nr 9 : Rektor Yngve Nordgren //

Vem vet mer om konstnären Sigfrid Carlsson?

(Olja av Sigfrid Carlsson som Ann-Charlotte hittat på en auktionssida på nätet)

Inskickat av Ann-Charlotte Fenander:

"Det fanns en ganska aktiv konstnär på 50-60-talen som hette Sigfrid Carlson. Han hade en del utställningar och sålde en hel del tavlor till uddevallabor, bl a till mina föräldrar. Jag minns att han var liten, tunn och blyg, kom från Stockholm men var gift här och hade en dotter som hette Pia. Jag tror han dog i slutet av 60-talet.
Nu har jag sett att flera av hans tavlor börjar dyka upp på loppisar här i staden och en hel del av dem är riktigt bra. Det skulle vara roligt att kunna samla ihop till en liten utställning med hans tavlor."


(Pastell av Sigfrid Carlsson)

Vi ber Uddevallabloggens läsare om hjälp för att få veta mer om konstnären. //

Elise Bergmantavla - Gustafsberg?

Insänt av Ivar Kristiansson:

"Hej Gunnar!

Det tycks vara populärt med bildgåtor just nu och även jag vill bidra med en. Eller kanske snarare en bildfråga, för jag vet själv inte svaret. Det gäller motivet för en tavla (oljemålning) som funnits i min mors föräldrahem.

Konstnären heter Elise Bergman och hon var teckningslärarinna på Flickskolan där min mors äldre systrar var hennes elever. Troligen tillhörde hon mer eller mindre familjens umgänge. Tiden är runt sekelskiftet 1900. Tavlan är signerad men ej daterad. Däremot har den påskriften ”Gustafsberg” och det hoppas jag kan intressera Dig.

Men var finns platsen för motivet? Jag har letat utan att finna. Det skulle vara roligt att veta lite mer om Elise Bergman. Jag har hittat hennes namn någon enstaka gång på Internet i samband med konstauktioner men det verkar inte som hon varit särskilt produktiv – åtminstone har hon inte försörjt sig på sin konst. På Bohusläns Museum finns en (ev. flera?) tavla av henne i Uddevallarummet.

Hälsningar

Ivar K"

Här får vi be Uddevallabloggens läsare om hjälp att finna motivet för målningen. Känner du igen platsen så skriv en kommentar här under inlägget.

Elise Bergman, 1842 - 1924, var mycket riktigt teckningslärarinna i Uddevalla. Hennes dopnamn var Gustava Elisabet Bergman. Du kan läsa om henne på Bohusläns museums hemsida. Jag kan i övrigt inte hitta uppgifter om henne i några arkiv eller register. //

Konstnären Johnny Millar

(Johnny Millars målning Folkets park. Målningen finns hos Bohusläns Föreningsarkiv)

Den som tittade lite noga på gravstenarna i Kaj Sandbergs inlägg om Spanska sjukan nyligen kanske observerade namnet Harry Gotthard Millar? Han var son till konstnären Johnny Millar som verkade i Uddevalla 1907 - 1917. När sonen dog i Spanska sjukan 1918 hade övriga familjen redan flyttat från staden.

Johnny Millar var från början artistnamn för Johan Adolf Mellin, men senare antogs namnet Millar som familjenamn. Johnny Millar föddes den 10 juli 1855 i Södra Vings socken i Älvsborgs län. Som 17-åring gick han Chalmers ritskola i Göteborg. Mot faderns vilja flyttade Millar 1870 till Stockholm fast besluten att bli konstnär.

Han antogs 1875 som elev vid Kungl Akademien för de fria konsterna. Där studerade han fram till 1881 och hade som studiekamrater bl a Jenny Nyström, Anders Zorn och Bruno Lijefors.

Efter studierna kom han att bo på många orter både i Norge och Sverige. Och överallt har han lämnat mer eller mindre kända målningar efter sig. Hans målningar finns bl a i Oslo, Bergen, Trondheim, Göteborg, Upplands Väsby, Sollefteå, Härnösand, Östersund, Gävle, Borås, Uddevalla, Karlstad, Jönköping, Kalmar m fl.

Det var nog ett typiskt mönster för konstnärer på den tiden. Man flyttade dit där kunderna kunde tänkas finnas.

Under de tio åren i Uddevalla målade han familjeidyller, en hel del porträtt, marinmålningar m fl. En stor väggmålning i matsalen på Restads sjukhem tillkom också under Uddevallatiden. Hur många Millartavlor som finns i Uddevallabornas hem är okänt. Kanske någon som läser detta har en? Hör av dig i så fall!

Den här Millarmålningen från 1909 ägs av Gustafsbergsstiftelsen och hänger på mitt kontor i Skolhuset. Det är Strandpromenaden från Gustafsberg mot Lindesnäs. Ungefär mitt i tavlan ser man Rödön.

Johnny Millar dog 1939. //

Källa artikel av Siv Blomqvist-Linér i tidningen Barometern 1974-04-17.

Mera Vera

Alltid påpasslige Jan Aronsson skickade mig det här vykortet. Som synes står Vera inte på någon av de platserna som hon gör på bilderna i det föregående inlägget. //

Konstnär efterlyses

Fråga från Yvonne Brandt som jag vidarebefordrar till Uddevallabloggens läsare:

"Hej Gunnar!

Jag har lyckats få tag på en charmig tavla med Uddevalla-motiv (se bifogad fil).

Av den jag köpte den av (som sålde den i andra hand) har jag fått reda på att tavlan målats av en konstnär från stan som heter Greta Wingeby.

På ramens baksida står det ”Februarivår” 50 2/63. Motivet är över korsningen Parkgatan bort mot Anders Knapes väg med Kapellehemmet upp till vänster. Jag har också fått reda på att rådman Thorsell bodde i huset till vänster med rött tak.

Jag skulle gärna vilja veta lite mer om konstnären. Eftersom tavlan är så charmig undrar jag också om hon har gjort fler verk av lokala motiv som någon kanske har?

Undrar om du kan hjälpa mig i mina efterforskningar?

Med vänlig hälsning

Yvonne Brandt"

Om du vet något om konstnären skriv i kommentarerna eller mejla mig. Någon person med det namnet kan jag inte hitta i mina register. Möjligen kan namnet vara felstavat?//