Var är denna bilden tagen?

 Jag har grunnat och grunnat men kan inte komma på var den här bilden är tagen. Kan du?   ///

Regementets 300-årsjubileum 1961 på Samneröd

Insänt av Sune Hay

Den lille gossen som står intill min bror var kaptens Elfs son, Peter.

Det tror jag stämmer. Och jag har sett bilden tidigare. Och jag var själv där.   ///

Han blir ny VD för Uddevalla Hamnterminal

Henrik Vuorinen

PRESSMEDDELANDE

Erfaren ledare tar över rodret från 1 januari.

Vi är glada att kunna meddela att Henrik Vuorinen utsetts till ny verkställande direktör för Uddevalla Hamnterminal AB. Henrik efterträder Ulf Stenberg, som går i pension i mars nästa år. Henrik tillträder sin nya roll den 1 januari.

Henrik Vuorinen har en gedigen bakgrund inom industri- och hamnverksamhet. Han är civilingenjör i grunden med mångårig erfarenhet inom ledande befattningar hos SSAB och som VD för Luleå Hamn. Under sin tid hos Luleå Hamn verkade Henrik även som vice ordförande i Sveriges Hamnar inom Transportföretagen. De senaste åren har han drivit eget företag med fokus på affärsutveckling och hållbar omställning.

- Det känns spännande att få vara med i Uddevalla Hamnterminals framtida utveckling. Här finns en stabil organisation med engagerade och lojala medarbetare, vilket känns mycket inspirerande. Jag ser fram emot att lära känna alla medarbetare, kunder och samarbetspartners. Jag vill bidra till att bygga starka relationer, främja en kreativ och öppen arbetsmiljö som är grunden för fortsatt utveckling. Tillsammans kan vi fortsätta att utveckla företaget och ta oss an framtidens möjligheter och utmaningar, säger Henrik Vuorinen.

Ingvar Lindsta, styrelseordförande för Uddevalla Hamnterminal, kommenterar rekryteringen:

- Vi är oerhört glada över att få välkomna Henrik som ny VD för Uddevalla Hamnterminal. Henrik är en stabil och trygg ledare som präglas av ett starkt kundfokus och ett genuint engagemang för verksamhetens utveckling. Med sin gedigna erfarenhet av affärsutveckling, långsiktiga investeringar och hållbar omställning, är vi övertygade om att han besitter de rätta egenskaperna för att ta sig an framtidens utmaningar hos oss.   ///

Skeppsviken och muddringsarbeten

Här ser vi ett mudderverk som säkerligen muddrar för den blivande småbåtshamnen. Hitom vägen ser vi en nyanlagd väg som leder ut till Svenskholmarna. Simanläggningen där stod klar 1936.

Det har muddrats oändligt många gånger i Uddevalla. Första gången var då staden fick statsbidrag för att muddra en ränna i Sunningesund. Det var 1772.

Jag söker på muddring i Tidningsarkivet och får följande träfflista:

Datum         Innehåll

1861-07-11 Muddring i hamnen i Uddevalla. Hamn.

1865-04-04 Sunningesund skall muddras upp. (igen - en av otaliga gånger)

1887-10-01 Gustafsbergs badhusdirektion beslöt att muddra utmed kajen vid badorten. Hamn.

1887-11-10 Muddringsarbetet vid Gustafsberg avslutat. Bad.

1908-08-08 Muddringen i hamnen återupptages. Hamnkajen har dragits in 4 meter vid Sannes.

1912-05-09 Muddringsarbetet i hamnen börjat.

1925-01-03 Sjön Hällungen skall sänkas en halv meter genom muddring av Bratteforsån. Natur.

1932-11-14 Kanalbygget vid Soten. 350.000 kbm lera. Har redan bortmuddrats.

1936-01-18 Sveriges största mudderverk till Uddevalla, södra kajen muddras till 3 m djup.

1936-02-19 Muddring i Uddevallas hamninlopp beslutad för 132 000 kr. Hamn. Politik.

1936-02-19 Hamnens inlopp bör uppmuddras för 132 000 kr. Hamn.

1936-02-19 Beslut om att muddra i hamnen för 132,000 och krav på ändå mera. Krav på stora fyllnadsanslag till folkskolan. Politik.

1936-05-29 Ute vid Svenskholmarna pågår muddringsarbete. Piren för småbåtshamn.

1936-07-25 Muddringen börjar på måndag vid Malö. Farleder.

1937-01-09 Två storskrällar i Malö sund till hösten. Muddringarnas år i fjol, fångdammarnas i år. Farled.

1937-10-18 Hamninloppet till Uddevalla muddras upp. Hamn.

1937-11-22 Gammalt vrak i Björnsundet har anträffats under muddringsarbetet i Malösundsleden. Båtar.

1937-11-26 Båtintressen i Örekilsälven. Munkedals motorklubb planerar muddring i älven och båthamn vid Kvistrum.

1938-05-18 Stora arbeten igångsättes i Uddevalla. Klart för Göteborgsvägen, vattenverket och muddringen.

1938-07-08 Hamnmuddringen i Uddevalla klar i nästa vecka. Hamn. Bild.

1938-07-09 Muddringen i Uddevalla hamn är snart färdig.

1938-07-14 Muddringen i Uddevalla hamn avsynad i går. Medelvattendjup på 8.3 meter i hela hamninloppet.

1939-10-25 I anslutning till arbetena vid Badökajen föreslås uppmuddring av ränna.

1939-11-01 Nu skall det åter muddras i hamnen- och ett stort mudderverk har anlänt till Uddevalla.

1939-11-21 Betydande arbeten i beredskap i Bohuslän. Bl.a. kajer och muddring  i Uddevalla hamn. Arbetsmarknad.

1946-10-17 Muddring till 7 meters djup  från den blivande kajen vid varvet till Brattås. Hamn.

1947-10-28 Muddring i Uddevalla hamn, inseglingsrännan och vid Badökajen.

1953-03-25 Muddring utanför Lövåsberget.

1954-05-12 Sjöfartsmonument i Uddevalla, ankare placeras vid Västerbron, hittades vid muddring. Hamn.

1974-04-26 Byfjordens vatten renare sedan muddring började! Miljö. Bild.

1975-02-20 Varvsmuddret vill Uddevalla lägga på Sund. Hamn.

1982-02-26 Uddevallaföretaget, Lundqvists Muddrings AB, fick jobbet att fördjupa Hirtshals hamn. Farleder. Hamn. Bild.

1988-09-28 Bratteforsåns utlopp behöver muddras. Natur.

1995-09-28 Uddevalla hamn vill muddra vid Sunningesund och inne vid kaj.

1997-01-24 Muddring pågår nu i Sunningesund.

1997-04-11 Göteborgare riskerar fängelse för muddring på Orust.

2000-04-11 Muddring ger nya båtplatser utanför bostadsrättsföreningen Hamnskär på Smögen.   ///

Var är korvkiosken?

Då och då får jag frågan. Vad hände med korviosken vid Folkets Park? Det sista jag vet var att den kördes iväg i riktning Östrabogymnasiet. Det sades att elever på byggprogrammet skulle renovera den och man sedan skulle leta upp en lämplig plats att ställa den på.

Men ingen tycks veta vad som hänt med kiosken. Vet du???   ////
 

Sista dagarna med vänstertrafik?

Västerlånggatan före den 3 september 1967. Är det de sista skälvande dagarna med vänstertrafik? Intressant att se registreringsnumren och bilmodellerna. En del annat känner vi igen. Är det inte Fribergs korvkiosk där borta till vänster? Och NYNÄS-tappen. Och husen till höger! Vilka är de?   ///

Berättarkafé måndag den 13 oktober kl 14 i Wessmanska huset

Arkivbild

På måndag den 13 augusti kl 14 är det dags för nästa berättarkafé i Wessmanska huset, Södra vägen 7. Vi berättar minnen för varandra och fikar förstås. Har du något du vill berätta om eller veta mer om så sitter ju här en stor grupp Uddevallakännare.

ALLA VÄLKOMNA!!   ///

Nu rivs Äsperödshemmet

Äsperödshemmet har nu börjat rivas. 

Först ut är den västra flygeln. Där tillbringade min mor sina sista dagar tills hon gick bort 2001. I dessa dagar är det mycket i media om hemtjänst och äldreboende etc. Jag upplevde personalen på Äsperödshemmet som fantastiska. Min mor stortrivdes. Det gjorde även min mormor som avled 1959 efter en lång tid på Äsperödshemmet.

Äsperödshemmet byggdes 1952 så det hade sina år på nacken. Redan från början tyckte stadsläkaren att det var för litet.

1980-1981 genomfördes en större ombyggnation.

Foto Arne Andersson

På grund av skadegörelse där skulpturen stod från 1947 framför Uddevalla C flyttades den till Äsperödshemmet 1956. Och 2014 flyttades den tillbaka till sin ursprungliga plats. Då hade Äsperödshemmet stängts.

Det ursprungliga Äsperödshemmet har inte använts som äldreboende sedan 2013. För närvarande pågår byggnationen av ett nytt vård- och omsorgsboende på platsen, kallat Rydingsberg, som beräknas stå klart hösten 2027. Den gamla byggnaden kommer att rivas som en del av detta projekt.

 

I samarbete med beställaren Socialnämnden på Uddevalla kommun har Uddevallahem nu påbörjat arbetet med att förnya och stärka äldreomsorgen i Uddevalla genom nyproduktion av ett helt nytt och modernt vård- och omsorgsboende på Rydingsberg, Äsperöd.

Det nya boendet kommer att omfatta 60 lägenheter och rymma moderna gemensamhetsutrymmen, personalutrymmen, tillagningskök, teknikrum, skyddsrum och reservkraft. Den nya byggnaden får en bruttoarea på cirka 5 220 kvadratmeter.

I Tidningsarkivet hittar jag artiklar om Äsperödshemmet enligt nedanstående träfflista:

Datum         Innehåll

1952-08-21 Äsperödshemmet byggs. Byggnad. Sjukvård.

1956-09-18 Skulpturen Flicka med näckrosor har flyttats till Äsperödshemmet från Skansplan. Staty.

1962-02-27 Stadsläkaren anmärker: Äsperödshemmet är för litet. Sjukvård.

1965-11-09 Tjugo pensionärslägenheter byggs vid Äsperödshemmet. Bostad.

1966-11-24 Pensionärsarbeten utställda det var trängsel vid stånden på Äsperödshemmets julmarknad. Utställning.

1969-10-16 Byggstart i december för nya Äsperödshemmet. Byggnad.

1970-04-30 99 år fyller fru Johanna Amalia Arvidsson, Äsperödshemmet i Uddevalla. Bild.

1976-03-01 Äsperödshemmet får vänta. Paragrafer stoppar behövlig ombyggnad. Sjukvård. Bild.

1978-01-26 Äsperödshemmet måste byggas om eller byggas nytt.

1980-10-03 Än en gång hotar yrkesinspektionen att stänga Äsperödshemmet. Sjukvård.

1980-10-30 Äsperödshemmet byggs om senast i maj 1981. Byggnad. Sjukvård. Bild.

1981-11-18 Mångmiljonanslag för ombyggnaden av Äsperödshemmet. Sjukvård.

1982-10-19 Äsperödshemmet renoverat. Handikappvänlig toalett med dusch i varje rum. Social. Bild.

2004-10-23 50 år med Äsperödshemmet i Uddevalla. Jubileum. Sjukvård. Bild.   ///

Ångbåten Viking

Om den här bilden vet jag inte så mycket. Båten som heter Viking är tydligen en ångbåt att döma av skorstenen. Båten ligger på norra sidan och berget vi ser är Lövåsberget.

Där på andra sidan log det ett båtvarv som har haft olika namn. Det vanligaste var nog Uddevalla Båtvarv.  I april 1925 inträffade en svår brand på det varvet. Ett 20-tal båtar blev lågornas rov.

Framlidne kulturpersonligheten Sune Sundberg berättade en gång för mig att han var född och uppväxt i det högra mindre huset på bilden.   ///

Trumma och trumpet på Bohusläns regemente

Insänt av Lars Barkman

Hej Gunnar!
Jag har ett fotografiskt vykort utan avsändare eller postbefordrat.
Med lite förstoring av vykortet kan man se att soldaterna i nedre raden
har 17 på sina axelklaffar och därmed vårat kära Bohusläns
regemente. Bilden är särskilt intressant, eftersom den unge
trumslagarpojken är en naturlig bild i dåtidens militära organisation.

Trumma och trumpet bildade "spelet" i dåtidens kompaniorganisation.
Spelets uppgift var att spela signaler, såväl i fred som krig.
Trumslagarpojken på bilden är inte precis lastgammal. men säkert väldigt
stolt över sin plats i kompagniet.
Mvh
Lars Barkman   ///

Lugnet lägrar sig över Gustafsberg

Nu är sista festen i Societetshuset avverkad. Det betyder lugn och ro för oss grannar fram till i maj månad. Det känns riktigt skönt!

Och bussen har slutat gå (om den nu nånsin gick?). Västtrafik lovar en "mer robust kollektivtrafik nästa sommar"

Båtarna har slutat gå och kommunen fortsätter att försöka få någon entreprenör att att ta över driften. Lyckas det till nästa sommar?

Och receptionen på vandrarhemmet har stängt för säsongen. Men man kan bo i bl a Annexet året runt. Då ringer man 0522-152 00 eller mejlar info@gustafsberg.se

Hälsokällan som varit öppen sedan i maj har nu stängt. Vattnet stängs av.

Och boulen under ledning av Boule-Bengt har hållit på hela sommaren, men nu har man tagit paus för den här säsongen.

Sommargästerna har förberett sina hus inför vintern.

 

Arkivbild

Snäckan håller fortsatt öppet även om man kortat ner öppettiderna. Just nu kl 11-16 på helgerna och 11-15 på vardagar. I januari stänger man för semester och reparationer av byggnaden.

Och badrestaurangen som varit stängd sedan i slutet av augusti börjar nu så smått att förbereda julborden som börjar den 23 november. Och redan ligger julborden ute för bokning. För att komma till den sidan kan du KLICKA HÄR    ///

När kan den här bilden vara tagen?

Vi känner igen flera av byggnaderna. Järnvägsstationen till höger exempelvis. Men när kan bilden vara tagen?   ///
 

Musikuppvisning i idrottshallen

 

Insänt av Lars Barkman. Bild 1

Hej Gunnar!

För något år sedan, blev jag kontaktad av regementskollegan Christer Norrman.

Han mindes mitt intresse för frimärken. Bjöd in mig och skänkte mig frimärks-

arvegods.

Efter en stunds språkande, tog Christer fram även annat arvegods efter fader

Jan Erik Norrman. Jag går nu igenom delar av detta och vill gärna dela med mig av 

delar av detta med bloggens läsare.

Regementets musikkår kom att nämnas Armémusikkår efter omorganisation

1/3 1957 och dessförinnan bar man namnet Kungliga Bohusläns Regementes

Musikkår. Vid denna tid var Jan Erik musikfurir tillsammans med sju andra

musikfurirer. I folkmun gick ju kåren "alltid" under namnet regementsmusikkåren

vad jag vill minnas. 

Av bilderna (1-3) framgår att musikkåren hade en musikuppvisning (1953) i den snart

rivna idrottshallen. Regementschefen bjöd även in Christers farfar Sven med familj till detta 

evenemang. 

Den sista bilden (4)  är en inbjudan till musikuppvisning i kongresshallen 1960 och

halva programmet.

Mvh

Lars Barkman

Bild 2

Bild 3

Bild 4   ///

Brandsyn i Uddevalla 1923

Foto Amalia Olsson

Insänt av Kjell-Åke Lanestam

Från vänster: Byggmästare Svahn, konstapel Widell, brandmästare Johansson, Stadsfskal Wendt, skorstensfejare Lundgren samt kakelugnsmakare Johansson. 

År 1923 var ett viktigt år, eftersom den nya Brandstadgan trädde i kraft i Sverige. Den föreskrev bland annat att allmän brandsyn skulle genomföras minst en gång per år i städer och andra tätorter.

Hur Brandsynen Gick Till

---

Brandsynen var en viktig del av det förebyggande brandskyddet. Den utfördes i regel av en brandsynenämnd eller av brandchefen i samarbete med skorstensfejarmästaren (sotaren).

1. Kontroll av Uppvärmningsanordningar:

   • Ett av de viktigaste momenten var kontrollen av eldstäder, rökkanaler och skorstenar. Skorstensfejarmästaren såg till att de var i gott skick, inte hade farliga sprickor och att sotning skedde regelbundet.

2. Kontroll av Byggnadens Brandskydd:

   • Man granskade allmänna åtgärder för att hindra brandspridning, som till exempel brandmurar mellan fastigheter (i städer).

   • I flervåningshus kontrollerades ofta gemensamma utrymmen som vindar och källare för att se till att inget brandfarligt material förvarades där på ett riskabelt sätt.

3. Kontroll av Brandredskap:

   • Brandsynen innebar en kontroll av att hushållen och fastigheterna hade de brandredskap som krävdes enligt den lokala brandordningen. Det kunde vara:

     • Vattentunnor (i de fall vattenledningar inte fanns eller var otillräckliga).

     • Brandhinkar.

     • Brandstegar eller annan utrustning för räddning från fönster.

     • Spett och yxor för rivning.

4. Uppmätning av Skador (tidigare):

   • Även om fokus 1923 var på det förebyggande, var brandsynen historiskt kopplad till det äldre systemet med brandstod där man mätte skadan efter branden för att bestämma ersättning. Försäkringsbolagen genomförde ofta också egna syner för att kontrollera att deras villkor uppfylldes.

5. Påbud om Åtgärder:

   • Om man fann brister vid brandsynen fick fastighetsägaren ett påbud att åtgärda dessa inom en viss tid. Det kunde handla om allt från att reparera en skorsten till att ta bort brandfarligt skräp från vinden.

Kort sagt gick brandsynen ut på att systematiskt kontrollera alla delar av en fastighet som kunde orsaka brand eller bidra till att elden spreds, samt att säkerställa att nödutrustning fanns på plats. Syftet var att minimera brandrisken i staden.   ///

Jennie Sahlsten blir ny VD för Uddevallahem

 

Pressmeddelande från Uddevallahem:

Jennie Sahlsten blir ny VD för Uddevallahem

Jennie Sahlsten har utsetts till ny VD för Uddevallahem. Jennie tillträder sin roll den 1
april 2026 och kommer närmast från Järfällahus AB, där hon har varit VD sedan 2020.

Jennie har en gedigen bakgrund inom bygg- och fastighetsbranschen med en mångårig
erfarenhet från ledande befattningar, bland annat inom Enköpings hyresbostäder, 
Erlandsson Bygg och NCC Construction Sverige AB.

Närmast kommer hon från rollen som VD på Järfällahus AB och har sedan 2024 även varit ledamot i Allmännyttans VD-råd.

- I Uddevallahem ser jag ett värderingsstyrt företag med ett starkt kundfokus och engagerade
medarbetare som trivs väldigt väl. Jag känner mig förväntansfull och ser fram emot att få lära
känna alla nya medarbetare, hyresgäster och samarbetspartners, säger Jennie.

David Sahlsten (KD), styrelseordförande för Uddevallahem, kommenterar: - Vi är mycket glada över att få välkomna Jennie till Uddevallahem och ser en stor tillgång i hennes tidigare erfarenheter. Hon har en bevisad förmåga att leda och leverera resultat och vi är övertygade om att hon är rätt person att leda företagets fortsatta utveckling.

Jennie Sahlsten bor för övrigt i Ljungskile och har gått på Agnebergsskolan i Uddevalla.  Och trots att hon har samma efternamn som ordföranden David Sahlsten, så är de inte släkt.   ///

Ett 70-årigt kompisgäng på Gustafsberg

Idag hade Gustafsberg besök av det här 70-åriga kompisgänget från Örebro. De har hållit ihop sedan knatteåldern. Värd vid besöket var Yvonne Fällström längst till vänster. Hon har hus på Gustafsberg.   ///

Kyrkogårdsgatan

Speciellt med den här bilden är terassen där uppe på berget. Frågan är om det under den finns ett kupolvärn som byggdes i början av andra världskriget.

Finns det inte ett sådant värn ja då måste terassen vara byggd före andra världskriget.

Vet du som läser detta hur det ligger till?   ///

Henrik Berggren skriver om Uddevallasonen Axel Wenner-Gren

Henrik Berggren och Sten Torgerson flankerar bysten med Uddevallasonen Axel Wenner-Gren

Idag fick Uddevalla besök av journalisten och författaren Henrik Berggren som just inlett arbetet med att skriva en historik om Axel Wenner-Gren. Han träffade Sten Torgerson och undertecknad under några timmar och som synes här vid bysten av Wenner-Gren på Agnebergsskolans gård.

Sten och jag delade med oss av våra kunskaper om Wenner-Gren och Uddevalla vid tiden för hans födelse 1881 och framåt.

Berggrens böcker har framförallt behandlat historiska, idéhistoriska och samhälleliga frågor. Han har bl a skrivit böcker om Olof Palme och Dag Hammarsköld.

Bysten med Wenner-Gren invigdes 1964 i Margretegärdeparken i närvaro av hans änka. Uddevalla stad hade hoppats på en donation från Wenner-Gren, men därav blev intet. Och bysten försvann  efter en tid.

1993 sattes den upp på nuvarande plats efter initiativ från Agnebergsgymnasiets rektor Sten Torgerson. Den hade då legat i Bohusläns museums magasin i många år.

Framlidne Ove Peterson skrev en artikel om Wenner-Gren här på bloggen för några år sedan. Absolut läsvärd. Du hittar den genom att KLICKA HÄR .    ///

Järnvägsspåret till Junohus

 När den nya husfabriken i södra hamnen (Anegrund) skulle etableras var det nödvändigt att bygga ett industrispår dit. Och för den sakens skull byggdes Västerbron som på köpet fick en landsvägsdel.

Här ser vi spåret som utgick från Hamnstationen, dvs ursprungligen stationen för Herrljungabanan (1867) och Lelångenbanan (1895).   ///

Fiskelycka

Vid berättarafton i onsdag tittade vi bl a på den här bilden. Bertil Svanberg var på plats i publiken och kunde berätta att det var pappa Algot Svanberg och Bertils bror Bo Svanberg som dragit upp den här enorma gäddan. Man undrar om det finns sådana i dag?   /// 

Kampenhofs AB: Från Storslagen Industriepok till Modern Knutpunkt i Uddevalla

Sådana här etiketter satt på balar med textil. Etiketten är ca 5 cm bred och 15 cm hög.

Artikeln är delvis genererad av Googles AI-verktyg Gemini.

Kampenhofs AB var en gång Uddevallas pulserande hjärta, ett bomullsspinneri och väveri som under nästan ett sekel dominerade stadens industriella landskap. Från sin grundande 1856 till nedläggningen 1954 var företaget inte bara en av stadens största arbetsgivare, utan också en symbol för industrialismens framväxt i regionen. Idag lever namnet Kampenhof vidare, men i en helt ny skepnad som stadens centrala buss- och kollektivtrafikknutpunkt.

En Storslagen Start och Industriell Glansperiod

Initiativet till Kampenhofs AB togs av framstående lokala personligheter: major Mikael Koch, grosshandlare Nils Sirenius och disponent Robert W. Bley. Den sistnämnde kom att leda företaget fram till 1889 och spelade en avgörande roll i dess tidiga framgång. Fabriksbyggnaden, som uppfördes 1856–1857 vid Västerlånggatan, var ett arkitektoniskt landmärke. Den ritades av den välrenommerade arkitekten Adolf W. Edelsvärd, som annars är mest känd för sina stationshus runt om i Sverige. Byggnaden, med sina influenser av nygotik, ansågs vara en av landets vackraste industribyggnader och blev en symbol för det moderna Uddevalla som reste sig efter den förödande stadsbranden 1806.

Produktionen startade 1858 och fabriken var utrustad med den senaste tekniken importerad från England. Tillverkningen var mångsidig och inkluderade bland annat garn till fiskeredskap och segelduk, vilket var passande för kuststaden Uddevalla. Drivkraften kom initialt från en ångmaskin på 80 hästkrafter, vilken senare, år 1916, ersattes av elektricitet.

Kampenhofs AB växte snabbt och blev en avgörande motor för stadens ekonomi och befolkningstillväxt. År 1920 hade företaget en personalstyrka på 270 personer, en siffra som ökade till 330 anställda vid mitten av 1940-talet. Under sin storhetstid var Kampenhof en av de tre stora industrierna i Uddevalla, tillsammans med Uddevalla Tändsticksfabrik och konfektionsfabriken Schwartzman & Nordström (Tiger).

Nedgång och Slutet på en Epok

Efter andra världskriget mötte den svenska textilindustrin allt hårdare konkurrens från utlandet. Liksom många andra teko-företag drabbades Kampenhofs AB av ekonomiska svårigheter under 1950-talet. Trots sin långa och framgångsrika historia begärdes företaget i likvidation den 30 september 1954, och en nästan hundraårig industriepok i Uddevalla gick i graven.

Den ståtliga fabriksbyggnaden stod kvar i nästan tre decennier efter nedläggningen, ett tyst vittne om en svunnen tid. Trots sitt arkitektoniska och historiska värde revs byggnaden 1982 för att ge plats åt ny utveckling.

Kampenhof Idag: En Modern Knutpunkt

Även om fabriken är borta lever namnet Kampenhof vidare med stark förankring i Uddevallas medvetande. På den historiska marken där spinneriets vävstolar en gång arbetade, invigdes 1990 Uddevallas nya bussterminal, som naturligt fick namnet Kampenhof.

Idag är Kampenhof en central och livlig knutpunkt för allmänna kommunikationer i staden och regionen. Härifrån avgår stadsbussar, regionbussar och expressbussar som förbinder Uddevalla med orter som Göteborg, Strömstad, Trollhättan och Lysekil. I anslutning till bussterminalen finns även en stor parkeringsanläggning som förvaltas av fastighetsbolaget EHF AB (Erik Hemberg Fastighets AB9.

Därmed har platsen genomgått en total omvandling – från att ha varit en central plats för industriell produktion och arbete till att bli en modern infrastrukturnod för resande och mobilitet. Namnet Kampenhof påminner Uddevallaborna om en viktig del av stadens historia, samtidigt som det idag representerar rörelse och framtid.

 

En upplevelse från Östberget i morse

Insänt av Nils Bergman. Klicka två gånger så blir bilden större!

Hej Gunnar!
I morse hade Uddevalla en ny inramning. Från Östberget fick man en upplevelse av att ha havet alldeles i närheten. Men det var den låga lufttemperaturen som skapade en tät dimma närmast kusten där vattnets temperatur fortfarande är hög.
/Nils  ///

Kokgrop på Backamo

Insänt av Lars Barkman

Hej Gunnar!
Ett fotografiskt vykort från Backamo. Befälet med sin tropp övar
matlagning med tillhörande vask av kokkärl.
Avsändaren visar på en fantastisk skicklighet att skriva med bläck och penna.
Ofta har man "svårt" att läsa vad avsändaren skrivit, men här råder det ingen tvekan!
Mvh
Lars Barkman

////

Berättarafton onsdag 24 september på Bohusläns museum

Höstens första berättarafton äger rum nu på onsdag den 24 september kl 18.30 på Bohusläns museum.

ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!!   ///

Busstigen på Gustafsberg

Om du känner till Gustafsberg har du säkert sett den här upptrampade stigen från Skolgården ner emot varmbadhuset. Stigen lär ha uppstått mellan åren 1949 och 1976. Under de åren var Gustafsbergs skolhem i bruk. Den gamla internatskolan hade lagts ner 1924 men fortfarande gällde makarna Knapes testamente att stiftelsen skulle verka för att främja ungdomars utbildning och fostran.

1949 öppnade därför skolhemmet men till skillnad från tidigare skedde här ingen utbildning utan pojkarna (ja det var fortfarande bara pojkar) gick i skolan inne i Uddevalla. Men man fick mat och logi på Gustafsberg.

Och för att komma till skolan bekostade Gustafsbergsstiftelsen en buss som körde pojkarna fram och tillbaka från Gustafsberg till Uddevalla. Jag tror att de flesta gick på realskolan på Uddevalla Högre Allmänna läroverk, nuvarande Agnebergsskolan.

Bussen hämtade pojkarna framför varmbadhuset och efter frukosten sprang pojkarna ner till bussen på den här stigen som ju var en genväg. Det är alltså tusentals fötter som trampat upp den och den finns kvar än idag.

Och jag ser ibland att folk använder den. Själv undviker jag den numera efter att jag för några år sedan halkade och stukade foten något så in i ...... Jag skulle ha en stadsvandring på kvällen men det gick förstås inte med en svullen fotled.    ///

Vandring på Norra kyrkogården söndag 21 september kl 15

På söndag den 21 september blir det en ny vandring på Norra kyrkogården. Vi kommer bl a att besöka en del av gravarna som finns med på ovanstående informationstavla.

Guide Gunnar Klasson

Samling innanför huvudentrén vid järnvägsspåren.

Avgift 50 kr som oavkortat tillfaller Uddevalla Hembygdsförening.

VÄLKOMNA!!!   ///

Gamla idrottshallen rivs

Markanvisningstävlingen för Windingsborg är avslutad

Markanvisningstävlingen för utvecklingen av området vid Windingsborg i Uddevalla är nu avslutad. Två olika förslag har lämnats in där det ena kommer från Hanssons Hus Entreprenad tillsammans med Nils Freckeus Arkitekter (H2). Det andra inkomna förslaget, Walkesborgs Terrasser, har tagits fram av Riksbyggen, Uddevallahem och Forshem Fastigheter.

I inget av förslagen finns den gamla idrottshallen kvar

Jury och beslutsprocess

I beslutsunderlaget för markanvisningstävlingen bestämdes att kommunstyrelsens presidium utgör jury. Följande personer ingår i juryn.Martin Pettersson (kommunstyrelsens ordförande),
Henrik Sundström (första vice ordförande),
Ingemar Samuelsson (andre vice ordförande).

I juryns bedömning görs en sammanvägd bedömning på gestaltning och arkitektur, historisk koppling, anpassning och mervärde till staden, pris och genomförbarhet och tidsplan och projektstart.

Ärendet behandlas i kommunstyrelsen 24 september. På oktober månads kommunfullmäktigesammanträde fattas beslut om slutlig vinnare i markanvisningstävlingen. Efter kommunfullmäktiges beslut tas det fram ett markanvisningsavtal som reglerar markanvisningen mer i detalj.

I handlingarna finns det inte mycket skrivet om den gamla idrottshallen. I det ena förslaget H2 nämns ovanstående.   ///

Vem f-n skall man rösta på i kyrkovalet på söndag?

Det sägs att det skall vara kyrkoval på söndag. Men vem skall man rösta på då det inte tycks bedrivas någon valkampanj. Vi på Gustafsberg har inte hört ett pip. Röstkort har jag fått men vem skall man rösta på? Ett anonymare val får man leta efter.   ///

Fartygslaster med holländskt tegel återuppbyggde Uddevalla efter branden 1806

Hasselbackshuset från 1814. Det byggdes av affärsmannen Carl Jacob Engelke som även var förvaltande direktör på Gustafsberg barnhusinrättning.

Vid mina stadsvandringar pratar jag ofta om de husen som är byggda med holländskt tegel/klinker. Därför har jag funderat mycket över hur det gick till när man så snabbt efter den förödande stadsbranden 1806 kunde importera tusen och åter tusen ton tegel. Det första huset kunde byggas 1807 och sedan följde andra rad på rad. Och de flesta finns kvar idag. Jag kan bara komma på ett hus som har rivits och det är huset där Edv. Carlsson affär fanns. Det låg i korsningen Östergatan - Kungsgatan.

Efter den förödande stadsbranden 1806, som lade nästan hela Uddevalla i aska, inleddes ett massivt återuppbyggnadsarbete. En avgörande faktor för detta var ett kungligt beslut som beviljade staden tullfrihet för import av holländskt tegel. Tusentals ton av det eftertraktade byggnadsmaterialet fraktades sjövägen från Nederländerna, en logistisk bedrift som lade grunden för det nya Uddevalla, vars karaktäristiska tegelhus än idag pryder stadsbilden.

Transporten av det holländska teglet till Uddevalla var en process som helt förlitade sig på den tidens sjöfartsteknologi – segelfartyg. I början av 1800-talet var ångfartygen fortfarande i sin linda och användes främst för passagerartrafik. För tunga bulkvaror som tegel var det seglande fraktskutor som gällde.

Sjöresan från Holland

Teglet, av typen "klinker" som var en stor holländsk exportvara, lastades i någon av de många hamnar längs flodmynningarna i Nederländerna, där tegelbruken var koncentrerade. Amsterdam och Rotterdam var centrala exporthamnar med goda förbindelser till produktionsorterna.

Fartygen som användes var troligen robusta och anpassade för Nordsjöns ofta krävande förhållanden. Vanliga fartygstyper i den här typen av fraktfart var tvåmastade briggar eller mindre kustfarare som galeaser och jakter. En brigg under denna tid kunde ha en lastkapacitet på upp till 300 ton, medan de mindre fartygen tog betydligt mindre.

Med tanke på att ett holländskt tegel från denna tid var mindre än dagens standard och vägde uppskattningsvis mellan 1,5 och 2 kilo, kunde ett större fartyg som en brigg lasta över 100 000 tegelstenar per resa. För att transportera "många tusentals ton" tegel krävdes det således ett stort antal skeppslaster under återuppbyggnadsåren.

Själva resan från Nederländerna till Uddevalla var en omständlig seglats. Fartygen navigerade upp längs den jylländska kusten, genom Skagerrak och Kattegatt för att slutligen nå den svenska västkusten och Byfjorden in till Uddevalla. Resan var helt beroende av väder och vind och kunde ta allt från några dagar till flera veckor.

Lossning i Uddevalla hamn

Vid ankomsten till Uddevalla, som på den här tiden var en av Sveriges större import- och exporthamnar, möttes fartygen av en hamn som, trots branden, var full av liv. Själva lossningen av teglet var en helt manuell process. Fartygen stannade utanför hamninloppet och lasten fick lastas över i Pråmgillets pråmar.

Det fanns inga moderna kranar eller maskiner. Istället var det hamnarbetare, så kallade "bärare" eller "säckdragare", som bar eller kärrade teglet från fartygen till kajen. Tegelstenarna langades från man till man, eller lastades på skottkärror och dragkärror för vidare transport till de olika byggarbetsplatserna i staden. Med tanke på de enorma mängderna tegel var detta ett både tidskrävande och fysiskt ansträngande arbete som sysselsatte många Uddevallabor.

De hus som idag finns kvar med det holländska teglet, däribland det Sillgrenska huset och Hasselbackshuset, står som tysta vittnen om denna omfattande och avgörande import. Frakten av det holländska teglet var en livlina för det brandhärjade Uddevalla och en förutsättning för stadens snabba återuppbyggnad och den arkitektoniska karaktär som än idag präglar dess centrala delar.

Sockerbruket från 1808 drevs av Petter Brunjeansson och såldes 1832 till Jacob Trahn.

Sillgrenska huset troligen uppfört 1807 och lär vara det första huset som uppfördes efter branden.

Tändsticksfabrikens kontor på Kungsgatan 32

Uddevalla museum, tidigare läroverket, byggt omkring 1810.

Kungsgatan 28 A. Tidigare Herbert Nilssons affär, han sålde till Gustafs Andersson. I övervåningen låg Kafé Linnea.

Rådhusets baksida. Här ser man tydligt det holländska teglet. Rådhusets flyglar var från början privata. Själva rådhuset stod klart 1817.Flyglarna var färdiga tidigare.

Sjömanshuset, idag Sveriges Sjömanshusmuseum. Byggt 1810.

Stora Hellevigsgatan 7. Detta och grannhuset är byggda 1810.

Södra Hamngatan 15, mest känt som Gammelgården. Byggt 1810 av sjökaptenen Christi an Berg. Sonen Paul Berg blev Uddevallas förste stadsfullmäktigeordförande och riksdagsman.

Tänk vilka enorma mängder med tegel som transporterades sjövägen till Uddevalla.   ///