UDDEWALLA STADZ SIGILL 1693

(Uddevalla hembygdsförenings mässingssigill väger 423 gram och har en diameter på lite drygt 12 cm)

Marie Johansson på Bohusläns museum frågar:

"Hej Gunnar!

Vet du när en avgjutning av 1693 års sigill togs fram. Museet har ett i mörkpatinerad mässing utställt. Inkom år 1953.

Jag kan tänka mig att en frågeställare har ett liknande. Han vill veta något om det? Det som står i Uddevalla-utställningen kan jag men inget mer. Kan du?

Hälsningar Marie"

Uddevalla Hembygdsförening har en likadant sigill. Det skänktes till föreningen av Sven Karlsson på Målaregatan i Kapelle för många år sedan. Det förvaras i Wessmanska huset.

Lyckligtvis har Sven också limmat fast en lapp med uppgifter om sigillet på baksidan.

Där står det:

"Uddevalla Stads sigill har suttit på gamla gatubelysningsstolpar. Dom liksom stolpfundamenten är gjutna hos Uddevalla Gjuteri o Mekaniska verkstad omkring 1930-39.

Tillverkningen upphörde därefter bl a av kostnadsskäl samt brist på metallen under krigsåren. Därefter göts sigillsymbolen direkt in i järnet på stolpfundamentet.

Sven Karlsson"

Till detta kan jag tillägga att det finns många lyktstolpar kvar i Uddevalla idag som har sigillet, men då den varianten som är ingjuten direkt i stolpfoten. Sådana finns på bl a på Södra Hamngatan, Kapelle, Garvaremyren och nu senast i flera av de nygamla svarta lyktolparna som satts upp i Margretegärdeparken. Jag har också hört att dessa mässingssigill var begärliga varför det lär ha fattats sådana på en del stolpar.

Varför det står 1693 på sigillet kan jag inte utröna. Läs mer om Uddevallas stadsvapen här. //

"Tre granar, varav en tall"

Den ständigt alerte Jan Aronsson har skickat mig information om vad som skrivits om Uddevallas stadsvapen (senare kommunvapen).

Wilhelm Jacobowsky skriver 1917 om ämnet och kan då konstatera att stadsvapnet genom århundradena sett väldigt olika ut. Det menar jag är lätt förståeligt då man väl inte hade antydan till något som kunde kallas grafisk design? Jacobowsky har gått igenom vad som skrivits om Uddevalla i olika böcker. På sidan 123 i sin bok visar han sex olika utföranden av vapnet efter 1693.

Diskussionen om stadsvapnet rör sig uteslutande om vilka trädslag som är de rätta. I min förra artikel om Uddevallas kommunvapen 2007-06-05 tar jag steget från det första sigillet 1622 och direkt till dagens fastställda vapen från 1942. Däremellan har det således varit en flora av olika utföranden och åsikter om stadsvapnets utseende.
Det framgår inte vem som har skrivit det men någon uttrycker att Uddevallas vapen består av "tre granar, varav en tall".
Hur som helst har jag på olika platser i staden hittat stadsvapnet och nog kan det finnas anledning att undra vad för slags träd det skall vara.

Över Rådhusets entré sitter det ett vapen som är ditsatt 1895. Är det en tall i mitten, eller är det en ek?
På lyktstolpar runt om i staden kunde man förr i tiden hitta stadsvapnet. Jag har själv sett det på Kapelle men när jag nu far förbi så verkar det som att de gamla belysningsstolparna alla är utbytta mot modernare (och tråkigare).

På brunnslock kan man också hitta stadsvapnet. På Skolgatan, mitt för "Polispalatset" finns det ett väldigt fint brunnslock med Uddevallas nu gällande vapen (Se upp för trafiken om du skall titta på det för det ligger mitt i vägbanan!).

Det är faktiskt det enda stället jag har sett detta brunnslock.. Tillverkaren av locket har förstås gjort en gjutform och hoppades väl på att få flera beställningar framöver. Priset kanske då höjdes eftersom företaget var ensamma om gjutformen?

Jag tar tacksamt emot fler tips om platser där det finns stads- eller kommunvapen synliga ute i staden.//

Uddevallas kommunvapen

Under 1500-talet levde Uddevalla gott på exporten av ektimmer från de enorma ekskogarna i Bohuslän. Ektimret sågades i vattensågarna i Bäveån till med våra mått mätt ganska grovet timmer. Den huvudsakliga exporten gick till Danmark där flera av de kända slotten är byggda med bohuslänsk ekvirke. Dronningborg och Koldinghus är exempel på detta.

I slutet av 1500-talet fridlystes de kvarvarande bestånden av ekskogar. Endast kronan skulle få använda eken till skeppsbyggen och vapentillverkning.

Uddevalla hade en nedgångsperiod och glädjen blev stor då staden 1617 fick rätt att importera svensk granskog. Timmerexporten var med detta räddad. För att ihågkomma denna händelse beslutades att staden skulle införa ett nytt sigill (bilden) 1622.

Detta 1600-talssigill är grunden i det nuvarande kommunvapnet som blev Uddevallas stadsvapen 1942.

Vapnets symbolik är således att en näring (ektimmerexporten) har avlösts av en annan (grantimmerexporten).

Detta är typiskt för Uddevalla som genom stadens hela historia fortlöpande har haft upp- och nedgångar.//